Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Den omstridda tonhöjden : En undersökning av debatten för och emot A = 440 Hz.
No full textDenna uppsats belyser debatten om den internationella standardiserade tonhöjden A = 440 Hz som sedan mitten av 1900-talet har använts som en fastställd stämning inom alla musikaliska sammanhang världen över. Uppsatsen utgår ifrån två forskningsfrågor: Vilka aktörer uttalar sig i debatten om standardiseringen av A = 440 Hz och i vilka sammanhang sker dessa uttalanden? samt följdfrågan: Vilka argument framförs för eller emot A = 440 Hz och hur kan dessa förstås ur historiska och ideologiska, praktiska och estetiska, samt fysiologiska perspektiv? I undersökningen samlas empiriskt material in i form av forskningsstudier, uttalanden i tidningsartiklar och videomaterial, historiska dokument och hemsidor. Denna data ställs sedan i relation till tidigare forskning och teorier om bredare ämnen som eff ekter av standardisering inom kulturindustrin och kritik av tidig musik-rörelsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka tonhöjdsdebatten och belysa de styrkor och svagheter som medföljer den internationella tonhöjden. Argumenten som presenteras består av fysiologiska upplevelser, frågor om historisk autenticitet och estetik samt ideologiska åsikter. I den slutliga diskussionen används den analyserade datan och den teoretiska bakgrunden till att diskutera och dra slutsatser kring de olika dimensionerna som debatten innefattar. Avslutningsvis presenteras även vidare tankar som väcks under uppsatsens gång
The cobbler’s children go barefoot : A Qualitative Study of the Use of Social Selling by Swedish Communications Agencies
No full textThis research paper examines how Swedish communications agencies use social selling, a modern sales methodology that integrates social media and relationship-building into the traditional sales process. The aim of the is study to explore attitudes, practices, and organizational factors that influence the adoption of social selling in these agencies. The study is guided by three research question: What are the attitudes of professionals in the Swedish communications industry toward the concept, adoption, and perceived effectiveness of social selling? How do Swedish communications agencies strategically incorporate social selling into their marketing and sales practices? What factors influence the adoption and effectiveness of social selling strategies within Swedish communications agencies? This study employs qualitative methodologies, including semi-structured interviews and thematic analysis, and is guided by several theoretical frameworks: task-technology fit, personal branding theory, the presentation of self, and authenticity. The results indicate that socials selling is seen as a necessity, but the integration is fragmented where the main barriers for implementation is considered to be time and personal reasons such as fear of being misunderstood. Despite the challenges, the participants consider social selling as an effective relationship building method, highlight enabling factors like teamwork, leadership endorsement and role models. The method is widely seen as best fitted integrated into a broader strategy. The study calls for more research on social selling as it is “embryonic and fragmented” (Ancillai et al., 2019, p. 293). Future research should focus on social selling in different industries, platforms, countries as well as continue within the field of Swedish communications agencies as the sample size of this study was fairly small and the industry contain many more perspectives on the topic
Social rättvisa, solidaritet och förändring av strukturer: Vacker verklighet eller tomma ord? : Handlingsutrymme och inflytande av Sveriges sociala arbete
No full textSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning socialsekreterare i Sverige kan arbeta i enlighet med den globala definition av socialt arbete och vilka organisatoriska faktorer som möjliggör och begränsar detta. För att besvara studiens frågeställning valdes en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Enkätfrågorna bestod i huvudsak av påståenden på likertskalor avsedda att mäta socialsekreterarnas upplevelser av deras yrkesroll och arbetsvillkor i relation till definitionen av socialt arbete. Resultatet i studien analyseras utifrån begreppen profession och handlingsutrymme samt utifrån ett mikro- och makroperspektiv. Resultatet kan inte generaliseras på grund av en bristfällig datamängd med enbart 23 respondenter. Det resultatet indikerar på är dock att socialsekreterare i Sverige har relativt goda förutsättningar att arbeta i enlighet med definitionen på individnivå, medan socialt arbete på samhällsnivå som uttryckt i definitionen verkar begränsat. Samtliga organisatoriska faktorer upplevs generellt begränsande, medan tidsresurser alltid upplevs begränsande. I diskussionen förs i huvudsak reflektiv och spekulativ dialog kring studiens resultat och vad det skulle kunna innebära för det sociala arbetets framtid. Slutligen diskuteras hur vidare forskning kring detta ämne skulle kunna genomföras för att uppnå det denna studie önskade att göra.The purpose of this study was to explore in what degree social workers working in statutory social services in Sweden are able to work in accordance with the global definition of social work as well as what may or may not limit them in doing so. A quantitative method in form of a survey study was chosen to answer these questions. The respondents were asked to primarily answer statements on a likert scale to measure their experiences as statutory social workers in relation to the definition and their working conditions. Due to a lacking number of respondents the result of this study cannot be generalised but will regardless be analysed through the following concepts: profession, discretion and micro-/macroperspective. However, the result seem to indicate that the prerequisites to work in accordance with the definition on an individual level are decent, whereas on a societal level they appear lacking. The working conditions measured are generally inhibiting their work, especially when it comes to time as a resource. We discuss what this result could mean for social work and what further research on this topic might look like in order to better answer the questions posed in this study
FACTORS CONTRIBUTING TO ONLINE INCEL RADICALIZATION : A qualitative study of discussions and Interactions between users of Incels.is.
No full textNumerous societal attacks committed by members of the Incel community have led to the community getting increased attention in the media and the research community. The present study Examined the discussions and interactions among participants in online Incel-forums, with the goal of identifying and interpreting potential factors contributing to radicalization. The study employs Mølmen & Ravndals radicalization model to analyze discussions and interactions on the Incel-forum Incels.is. Through a thematic analysis of 10 threads, resulting in a total of 340 pages of material, the research identifies key factors contributing to radicalization. The identified factors all relate to the following mechanisms: compensation, isolation, facilitation and echoing. The findings support and cooperate with previous research on the topic of Incel radicalization. The study also underscores the importance of understanding these factors to develop targeted interventions and prevention strategies aimed at mitigating the risk of Incel-related violence.Till följd av flera samhällsattacker begångna av medlemmar i Incel-gemenskapen har ämnet Incel-relaterat våld fått mycket uppmärksamhet i media och i forskarsamhället. Den aktuella studien undersöker diskussioner och interaktioner mellan deltagare i det största digitala Incel-forumet idag, med målet att identifiera och tolka potentiella faktorer som bidrar till radikalisering. Studien använder Mølmen & Ravndals radikaliseringsmodell för att analysera dessa diskussioner och interaktioner. Genom en tematisk analys av 10 trådar, vilket resulterade i totalt 340 sidor material, identifierade studien flera viktiga faktorer som bidrar till radikalisering. De identifierade faktorerna relaterar alla till mekanismerna compensation, isolation, facilitation och echoing. Studiens resultat stödjer och stämmer överens med tidigare forskning om ämnet incel-radikalisering. Studien understryker också vikten av att förstå dessa faktorer för att utveckla riktade interventioner och förebyggande strategier som syftar till att minska risken för incel-relaterat våld
Pactum turpe - i svensk rätt : Vad innebär avtal i strid med god sed?
No full textSyftet med denna uppsats har varit att undersöka rättsprincipen pactum turpe, med särskilt fokus på hur rekvisitet “god sed” definieras och tolkas inom ramen för principen i svensk rätt. För att kunna besvara uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: (1) vilka rekvisit måste vara uppfyllda för att ett avtal ska kunna avvisas med hänvisning till principen, och (2) hur definieras rekvisitet god sed inom svensk avtalsrätt i samband med tillämpningen av principen. Genom den rättsdogmatiska metoden har främst rättspraxis tillsammans med doktrin analyserats inom tre avtalsområden: skatteundandragande, familjerätt och spelskulder. Därutöver har tre moralfilosofiska teorier – dygdetik, utilitarism och liberalism – jämförts med hur domstolarna motiverar sin bedömning av om ett avtal strider med god sed. Av uppsatsens resultat framgår det att gällande rätten av principen pactum turpe och vad som anses utgöra avtal i strid med god sed är i högsta grad oklart. Utöver att principen handlar om avtal som strider mot lag eller god sed, har rättspraxis inte preciserats några entydiga rekvisit för när en talan ska kunna avvisas med hänvisning till pactum turpe. Däremot har det inom doktrin utvecklats en bedömningsmodell med stöd i prejudikaten. Denna modell kan betraktas som vägledande, särskilt när rättspraxis ger otydliga uttalanden. Vad gäller definitionen och tolkningen av avtal i strid med god sed får rättsläget också anses vara oklart. Varken förarbeten eller HD:s praxis ger någon ledning om vad som ska förstås med begreppet. Även om underrättsavgöranden har avvisat avtal som ansågs stå i strid med god sed och det inom doktrin finns en viss samstämmighet gällande begreppet, är den närmare innebörden fortfarande oklar
Hatmotiv som försvårande omständighet : Vad som utgöra hatbrott mot HBTQ+-personer
No full textSverige har ett långtgående rättsligt skydd för HBTQ+-personer, däribland genom kriminaliseringen av hatbrott. Enligt 29 kap. 2 § brottsbalken [1962:700] [BrB] anses det utgöra en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärde och extra klandervärt att begå brott med motiv att kränka en grupp eller individ på grund av deras sexuella läggning eller könsöverskridande uttryck. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning svenska domstolar tillämpar bestämmelsen om försvårande omständigheter när det finns motiv att kränka HBTQ+-personer. Vidare undersöks hur väl avgörande från hovrätten överensstämmer med vedertagna rättskällor såsom förarbeten genom att granska avgöranden i ljuset av lagstiftarens intentioner med försvårande omständigheter med 29 kap. 2 § 7p. BrB. Uppsatsens undersökning genomförs med rättsdogmatisk metod genom att studera och tillmäta rättskällor betydelse utefter rättskällehierarkin. För att kartlägga dagens användning av 29 kap. 2 § 7p. BrB har 16 avgöranden från hovrätterna under perioden 2022–2025 granskats och analyserats. Fokus har varit att kartlägga rättspraxis och identifiera mönster i domstolars bedömning. Resultatet har visat en restriktiv rättstillämpning av försvårande omständigheter. Hovrätten kräver i många fall att hatmotivet utgör det huvudsakliga motivet för att kvalificeras som en försvårande omständighet. Detta sker trots lagstiftaren tydligt i förarbeten har uttalat att delmotiv ska kvalificeras som försvårande omständigheter. I flera avgöranden har homofobiska uttalalanden som förekommit i samband med brottet avfärdats som vaga eller utan koppling till gärningsmannens motiv. Det medför att hatmotiv i praktiken sällan beaktas i straffvärdesbedömningen. För att ett motiv ska godtas krävs en omfattande och verifierbar bevisning vilket ställer höga krav på parten som brukar åberopa sådan bevisning, alltså åklagaren. Uppsatsen visar därmed en skillnad mellan lagstiftningens syfte och domstolars tillämpning, vilket riskerar att försvaga HBTQ+-personers rättsliga skydd. Avslutningsvis diskuterades behovet av ett klargörande av rättsläget för att säkerställa en enhetlig rättspraxis. Det skulle i sin tur kunna förstärka lagens symbolvärde och preventiva funktion
Fullmaktsläran : Fullmaktsförhållandets struktur i svensk rätt
No full textFullmaktsläran kan vid första anblick framstå som enkel. Konstruktionen bygger på att en person ger en annan rätt att företa rättshandlingar för sin räkning, vilket leder till att rättsverkningar uppkommer mellan huvudmannen och tredje man. Det är alltså inte mellanmannen, utan huvudmannen, som blir bunden. I praktiken uppstår dock flera rättsliga utmaningar, särskilt eftersom det kan vara svårt att avgöra om fullmäktige har agerat inom ramen för sin behörighet och befogenhet. Regleringen i 2 kap. avtalslagen är relativt begränsad och kräver tolkning för att förstås i ett praktiskt sammanhang. Uppsatsen syftar därför till att klargöra innebörden av de rekvisit som måste vara uppfyllda för att en fullmakt ska uppkomma och upphöra, samt att undersöka hur dessa rekvisit tillämpas beroende på vilken typ av fullmakt det rör sig om. I analysen tydliggörs att rekvisiten viljeförklaring, rättshandling, partsbildning och gränser för fullmakten, utgör den gemensamma struktur som gäller för alla fullmakter. Partsbildningen är i sin funktion alltid densamma, eftersom syftet med fullmakten är att binda huvudmannen och tredje man genom fullmäktiges rättshandling. Samtidigt varierar uttrycket för viljeyttringen, vilket i sin tur påverkar vilken typ av fullmakt som uppkommer och därmed vilken behörighet och befogenhet som följer. Analysen visar att fullmaktens uppkomst förutsätter att samtliga fyra rekvisit är uppfyllda, men att det är viljeyttringen som utgör det centrala momentet. Uppsatsens slutsats är att det främst är viljeyttringens adressat och uttrycksform som särskiljer de olika fullmaktstyperna, samt den behörighet och befogenhet som följer av den fullmaktstyp viljeyttringen ger upphov till. Dessa faktorer avgör både om en fullmakt uppkommer och vilken typ av fullmakt det rör sig om. De bestämmer därmed fullmaktens karaktär, vilket påverkar såväl tredje mans skydd som huvudmannens ansvar. Återkallelsen sker ofta på ett sätt som motsvarar hur fullmakten uppkom, men detta samband gäller inte i alla fall
Kurragömma eller kunna döma : En straffprocessrättslig undersökning av möjligheten till huvudförhandling i den tilltalades utevaro
No full textAtt dömas för ett brott utan att själv närvara i rättssalen utmanar några av de mest grundläggande rättssäkerhetsprinciperna i svensk processrätt. Samtidigt utgör den tilltalades utevaro ett återkommande problem som riskerar att fördröja rättskipningen och belasta allmänna domstolarna. I skärningspunkten mellan dessa två intressen, effektivitet och rättssäkerhet, återfinns reglerna om utevaroförhandlingar. Denna uppsats utreder de rättsliga förutsättningarna för att meddela dom i brottmål i den tilltalades frånvaro och analyserar hur detta förfarande förhåller sig till principer som kontradiktionsprincipen och omedelbarhetsprincipen. Genom en rättsvetenskaplig metod kombineras en kartläggning av gällande rätt med en normativ analys av tillämpningsproblem och reformförslag. Dagens regler är restriktiva men samtidigt rättsligt osäkra i sin tillämpning. Vitesinstrumentet är ofta verkningslöst och vissa rekvisit används sällan i praktiken. Samtidigt saknas enhetlig vägledning kring hur domstolar bör hantera förhandsbedömningar av bevisning vid utevarodom. Det finns idag tydliga motsättningar mellan de olika principerna och gällande rätt som även riskerar att påverka framtida rättsutveckling på området. Avslutningsvis diskuteras två reformspår. Det ena söker stärka nuvarande ordning genom effektivare närvaroskapande åtgärder. Det andra innebär att domstolens möjligheter att döma i utevaro vidgas, exempelvis genom höjd påföljdsgräns. Båda vägarna aktualiserar svåra avvägningar mellan en snabbare rättsprocess och upprätthållandet av en rättvis sådan
VILKA ÄR SAMBOR? : En rättsdogmatisk studie av sambobegreppets rättsliga ramar
No full textAntalet samboförhållanden har ökat kraftigt under de senaste decennierna, vilket har aktualiserat behovet av rättslig tydlighet kring när ett samboförhållande anses föreligga enligt sambolagen (2003:376). Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt i rättsdogmatisk metod, utreda och analysera sambobegreppets rättsliga definition i 1 § sambolagen samt hur den nuvarande regleringen påverkar rättssäkerhet och ändamålsenlighet. För att ett samboförhållande ska anses föreligga enligt 1 § sambolagen krävs tre kumulativa rekvisit, vilka prövas genom en helhetsbedömning: stadigvarande bo tillsammans, parförhållande och gemensamt hushåll. Gemensam folkbokföringsadress är en indikation på gemensamt boende, som dessutom ska vara varaktigt. Kravet på parförhållande syftar till att utesluta exempelvis vänskapsrelationer, och bygger därför på förekomsten av sexuellt samliv. Detta krav är dock inte absolut, utan kan uppvägas av känslomässig närhet. Gemensamt hushåll innebär ett vardagligt och ekonomiskt samarbete kring hushållet, där parterna delar ansvar för sysslor och utgifter. Samboförhållandet fastställs genom objektiva omständigheter, vilket medför bristande förutsebarhet eftersom parterna omedvetet kan omfattas av sambolagens bestämmelser. Samtidigt är det avsaknaden av en uttrycklig viljeförklaring vid inledandet av ett samboförhållande som gör att lagen uppfyller sin funktion som skyddslagstiftning, eftersom den omfattar samtliga som lever i en skyddsvärd samlevnad. Om parternas avsikt skulle vara avgörande för om ett samboförhållande föreligger finns risk för att sambobegreppet missbrukas för att uppnå en viss rättsföljd, samtidigt som det underminerar lagens funktion. En balans mellan objektiva och subjektiva kriterier framstår därför som mest ändamålsenligt och förutsebart
Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda unga vuxna i livets slutskede : Nurses´experiences of caring for young adults at the end of life
No full textBakgrund: Varje år avlider omkring 1500 unga vuxna i Sverige och många av dessa vårdas palliativt i livets slutskede. Döden ses sällan som en naturlig del av en ung individs liv vilket medför att sjuksköterskorna som vårdar denna patientgrupp ställs inför stora emotionella, etiska och professionella utmaningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda unga vuxna i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med integrerad analys genomfördes för att besvara studiens syfte. Elva kvalitativa artiklar som söktes fram genom databaserna Cinahl, Medline och Pubmed, inkluderades i studiens resultat. Resultat: Den integrerade analysen identifierade fyra huvudkategorier: emotionell påverkan av vårdandet, etiska och professionella dilemman, organisatoriska förutsättningar och behov samt relationens betydelse. Sjuksköterskorna beskrev vårdandet av unga vuxna i livets slutskede som emotionellt påfrestande och präglat av känslor av maktlöshet och sorg. Sjuksköterskorna beskrev möjligheten till reflektion och vikten av relationsskapande som centrala faktorer för att en god vårdkvalitet skulle uppnås. Brist på tid, resurser och utbildning påverkade upplevelsen av vårdandet negativt. Slutsats: Vårdandet av unga vuxna i livets slutskede innebär stora utmaningar som kräver att sjuksköterskan kan balansera professionella och personliga känslor väl. Vårdandet innebär även svåra etiska dilemman samt krav på tillräckligt med avsatta resurser. För att säkerställa en god och personcentrerad vård som inte skapar moralisk stress hos sjuksköterskan finns behov av ökad utbildning, bättre resurstillgång och tillräckligt med avsatt tid för reflektion. Vidare forskning krävs för att fördjupa kunskapen om sjuksköterskans behov och patienternas upplevelse av vården. Nyckelord: Emotionell påverkan, palliativ vård, sjuksköterskors erfarenheter, unga vuxna, upplevelse