Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Numérique et droit à l’identité : quel accès de l’enfant adopté à ses origines?
No full textThis article examines how digitisation can contribute to the protection and enforcement of the identity rights of adopted children. More specifically, it assesses the relationship between technologies such as blockchain and digital identity systems, and online legal services, and international and European texts such as the International Convention on the Rights of the Child (CRC) and the European Convention for the Protection of Human Rights (ECHR). In addition to this analysis, the article highlights the tensions between conflicting interests regarding access to one's origins, privacy and data confidentiality. The prevalence of one interest over another depends on the discretionary power of states. The aim is to reveal how digital technology can help to resolve these issues. When based on reliable legal guarantees that respect children's interests, digital spaces can ensure the effectiveness and respect of children's rights. This is particularly true in the case of international or irregular adoptions. The paper examines the promises and challenges of digital innovation and proposes ways in which this technology can be used to respect and enforce the right to identity of adopted children.L’article interroge l’apport que peut avoir la numérisation sur le respect et l’effectivité des droits identitaires des enfants adoptés. Plus précisément, il s’agit d’apprécier les rapports que les technologies telles que la blockchain, les systèmes d’identité numérique et les services juridiques en ligne entretiennent avec les textes internationaux et européens comme la Convention internationale relative aux droits de l’enfant (CIDE), la Convention européenne de sauvegarde des droits de l’homme (CESDH) ou encore les actes de l’Union européenne. Outre cette analyse, l’article met en lumière les tensions qu’il existe entre les intérêts antagonistes que sont le droit d’accès à ses origines, la protection de la vie privée, la confidentialité des données, dont la prévalence de l’un sur l’autre relève d’autant plus d’un pouvoir plus ou moins discrétionnaire des États. L’intérêt est alors de révéler l’apport que peut constituer le Numérique pour répondre à cette problématique. En effet, lorsqu’ils sont fondés sur des garanties juridiques éprouvées et respectueuses des intérêts de l’enfant, les espaces numériques sont un moyen d’assurer l’effectivité et le respect des droits de ce dernier. Cet enjeu se mesure tout particulièrement s’agissant des adoptions internationales ou irrégulières. L’étude examine tant les promesses que les défis de l’innovation numérique et propose de s’appuyer sur cette technologie pour respecter et faire respecter le droit à l’identité des enfants adoptés. Adoption och barns rätt till skydd: europeiska perspekti
Understanding late adolescents’ moral responsibility for climate change : The role of social-ecological factors, worry, and distancing
No full textAddressing climate change requires people in the Global North to avoid high-impact behaviors like car use and air travel. Late adolescents, whose engagement in such behaviors may be restricted by age and parental decision-making, are in a crucial stage for developing a sense of moral responsibility for climate change. Understandingwhy some adolescents cultivate this responsibility is vital, as responsibility relates to both pro-environmentalengagement and well-being. Therefore, this study aims to identify factors associated with late adolescents’sense of moral responsibility. Nature connectedness, parental descriptive norms, and macro climate-changeworry have been positively linked to pro-environmental behavior in previous research, but their role in rela-tion to moral responsibility regarding climate change remains less clear. Similarly, the relationship betweendistancing coping and moral responsibility is yet to be fully understood. In this study we explore ways that thesefactors are associated with late adolescents’ moral responsibility and examine whether these relationships differbetween girls and boys. In 2023, we surveyed 619 Swedish high school students (ages 16–20). We used structuralequation modeling to answer our research questions. Connectedness to nature, parental norms, worry, anddistancing coping were positively associated with responsibility, with parental norms having a stronger effect forboys. Worry partially mediated how parental norms and nature connectedness related to responsibility, with astronger mediation effect for girls in the latter relationship. Distancing coping did not moderate the relationshipbetween worry and responsibility. Our findings are interpreted within social-ecological and emotion-normframeworks, and we suggest promoting responsibility through nature connectedness, role modeling, andconstructive worry management. Limitations, including those related to cross-sectional designs, are discussed.
Energi- och klimatrådet i Örebro län : En regional lösning på ett globalt problem?
No full textThis thesis examines the Energy and Climate Council in Örebro county from a multi-level governance perspective. The purpose of the study is to investigate how the council is structured, how collaboration is organized and how the members experience the practical work in the council through the process of climate change. The study is designed as a qualitative case study based on semi-structured interviews with members in the council, representing both the public and private sectors. Data is analyzed using thematic content analysis. The analytic framework is organized around two theoretical perspectives, including multi-level governance type II and criterias for successful community coordinating councils. The findings show that the Energy and Climate Council function as a network-based collaboration. In conclusion, the council is perceived as an important arena for knowledge exchange although the practical impact is constrained by limited resources, non-political mandate, voluntary participation and difficulties with lack of time
Den sagolika Mumindalen : En litterär analys över förhållningssättet till sagogenren i Trollkarlens hatt
No full textUppsatsen analyserar Tove Janssons bok Trollkarlens hatt (utgivningsår 1948), den tredje romanen om Mumintrollen, utifrån sagogenrens konventioner. Syftet med analysen är att visa hur boken ansluter till och avviker från sagogenren, samt hur effekten av Tove Janssons personliga bruk av sagan kan beskrivas. Uppsatsen har en genreteoretisk utgångspunkt och en hermeneutisk metod tillämpas för att besvara frågeställningarna. Analysen lyfter fram tre sätt på hur Trollkarlens hatt ansluter till sagogenren. Dessa gäller antropomorfism, magi och det lyckliga slutet. Även tre avvikelser analyseras. Dessa gäller berättarens roll, antagonisterna samt bokens användning av flera olika genrer. Analysen visar att Janssons personliga bruk av sagan som genre kan beskrivas vara lekfull. Uppsatsen avslutas med en didaktisk reflektion kring hur lärare i gymnasieskolan kan arbeta med sagor, med utgångspunkt i Trollkarlens hatt
Students’ Recreational Reading in Grade 9 : A Questionnaire Study of Reading Habits
No full textDenna studie analyserar hur elever i årskurs 9 beskriver sin fritidsläsning, där studien främst behandlar läsfrekvens, vilka texttyper de tar del av samt hur deras motivation till läsning kan förstås utifrån deras egna upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och myndighetsrapporter som visar att ungas fritidsläsning har minskat över tid, särskilt under högstadiet, samtidigt som en allt större del av elevers läsning sker i digitala sammanhang. Studiens syfte är att belysa elevers fritidsläsning ur ett elevperspektiv. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Datainsamlingen skedde vid ett tillfälle och omfattade 35 elever i årskurs 9 från en grundskola i mellersta Sverige. Enkäten innehöll frågor som syftade till att fånga elevernas egna beskrivningar av hur länge och hur ofta de läser på fritiden, vilka texter de väljer samt hur de upplever sin motivation till läsning. Resultaten visar att elevernas fritidsläsning varierar. En mindre andel beskriver mer regelbundna läsvanor, medan många elever uppger att de sällan eller aldrig läser på fritiden. Den läsning som förekommer sker framför allt under kortare tidsintervall. Resultaten visar även att eleverna möter texter i både digitala och tryckta format, där fritidsläsningen till stor del består av kortare digitala texter, bland annat undertexter till film och serier samt innehåll från sociala medier. Analysen av motivation visar att elevers vilja att läsa påverkas av faktorer som upplevt stöd från omgivningen, möjligheten att välja texter utifrån egna intressen samt hur hanterbar läsningen upplevs. Studien visar i sin helhet att fritidsläsning bland elever skiljer sig åt i omfattning och påverkas av både individuella och sociala omständigheter. Resultaten understryker vikten av att skolan tar hänsyn till elevers olika textmiljöer och läsvanor för att kunna stärka och stödja elevers läsintresse och motivation
Språkliga skillnader mellan kvällspress och morgonpress : en jämförande analys av nyhetsartiklar om brott i Aftonbladet och Svenska Dagbladet
No full textDenna studie undersöker hur två svenska rikstäckande dagstidningar, kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska Dagbladet, språkligt och diskursivt gestaltar samma brottshändelse - skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro 2025. Syftet är att synliggöra hur skillnader i språkbruk, stil och diskursiv inramning bidrar till olika förståelser av brott, trygghet och samhällelig sårbarhet. Studien utgår från ett språkvetenskapligt perspektiv och kombinerar kritisk diskursanalys enligt Norman Fairclough med brukstextanalys enligt Hellspong och Ledin. Det empiriska materialet består av fyra digitalt publicerade nyhetsartiklar, två från respektive tidning, som representerar både den initiala akutfasen och den efterföljande bakgrunds och förklaringsfasen i rapporteringen. Analysen fokuserar på ordval, modalitet, textstruktur, röstfördelning och temaprogression, samt på hur ansvar och motiv konstrueras i texterna. Resultaten visar tydliga skillnader mellan tidningarna. Aftonbladet präglas av ett mer narrativt, emotionellt och dramatiserande språkbruk som skapar närhet och förstärker upplevelsen av samhällelig kris, medan Svenska Dagbladet använder ett mer distanserat, institutionellt och sakorienterat språk som betonar kontroll, försiktighet och myndighetsansvar. Studien visar därmed att nyhetsrapportering inte är en neutral framställning av verkligheten, utan en aktiv meningsskapande praktik där språkliga val har avgörande betydelse för hur brott förstås i offentligheten. Resultaten är även relevanta i relation till skolans demokratiska och källkritiska uppdrag
Livsstilsförändringar vid diabetes typ 2En litteraturöversikt
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 (DM2) är en kronisk folksjukdom där livsstilsförändringar, såsom hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet, utgör en central del av behandlingen. Tidigare forskning visar att personer med DM2 ofta har svårt att genomföra och upprätthålla dessa livsstilsförändringar över tid.Syftet: Undersöka patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid DM2.Metod: Litteraturöversikten genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på sökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Tio vetenskapliga artiklar (nio kvalitativa och en med mixad metod) granskades och analyserades med en integrerad analysmetod.Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Upplevelse av självhantering vid livsstilsförändringar samt sociokulturella och relationella faktorer. Kostförändringar upplevdes som krävande och förknippades ofta med långvarig självdisciplin och skuldkänslor. Fysisk aktivitet begränsades främst av smärta, trötthet och tidsbrist.Följsamheten till livsstilsförändringar försvårades av kulturella normer, sociala förväntningar och upplevelser av stigma, medan familj och socialt stöd stärkte följsamheten. Slutsats: Personer med DM2 möter praktiska, emotionella och sociokulturella hinder, som försvårar genomförandet och upprätthållandet av livsstilsförändringar. Livsstilsförändringar kan uppnås genom individanpassat stöd med fokus på autonomi och delaktighet i linje med principer från självbestämmandeteori
Sports and Juvenile Delinquency : The Mediating Role of Prosocial Behavior and the Moderating Roles of Impulsivity and the Coach–Athlete Relationship
No full textAlthough adolescent delinquency rates have declined in recent years, the issue still remains costly both to directly affected individuals and broader society. Organized sports participation has been suggested to deter delinquency, but previous research has shown mixed results. Today, research on the subject mainly focus on the specific mechanisms that may affect the association between sport participation and delinquency. The present study aimed to add to the research field by examining relevant mechanisms that further contextualize this association. First, the study explored the mediating role of prosocial behavior on the association. Second, the moderating roles of impulsivity and coach support were examined. The longitudinal dataset consisted of 783 Swedish adolescents (Mage = 14.9, SD = .39, 46% females and 24.6% participants with immigrant background). Results showed that sports participation correlated to and predicted significant increases in delinquency one year later. Furthermore, prosocial behaviors partially mediated the association between sport participation and delinquency. Finally, neither impulsivity nor coach support showed significant moderating effects on any associations in the mediation model. Findings of the study underline the complex relationship between sport participation and delinquency and suggest that when the sporting context promotes prosocial development, delinquency can be deterred. These findings have theoretical implications for sports-based intervention programs for adolescents at risk of or engaging in delinquency
Att bära två hattar : HR som konfliktlösare eller arbetsgivarens förlängda arm
No full textThis study aims to examine how HR-personnel management of everyday conflicts between managers and employees related to organizational and institutional conditions, and how organizational culture influences which conflict management strategies are perceived as possible and legitimate. This study adopts a qualitative approach, in which semi-structured interviews are conducted with five HR-personnel working in different fields. The empirical material is analyzed using institutional theory, organizational culture and different types of conflicts and conflict management strategies. These different theories and concepts can enable an understanding of how HR-personnel manage within organizational contexts characterized by formal and informal structures. The results show that HR primarily protects employer interests through acting within the framework of the laws, policies, formal processes and organizations long-term goals. HR´s conflict management of conflicts between managers and employees is shaped through the interaction between organizational routines, institutional conditions and organizational culture.Denna studie behandlar hur HR-personalens hantering av vardagliga konflikter mellan chef och medarbetare relaterar till organisatoriska och institutionella villkor samt hur organisationskulturen påverkar vilka konflikthanteringsstrategier som uppfattas vara möjliga och legitima. Studien använder en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförs med fem HR-personer som arbetar inom olika branscher. Det empiriska materialet analyseras med stöd av institutionell teori, organisationskultur och konflikttyper och konflikthanteringsstrategier. Resultatet visar att HR i konfliktsituationer i första hand skyddar arbetsgivarens intressen genom att agera inom ramarna för lagstiftning, policys, formella processer och verksamhetens långsiktiga mål. HR-personalens konflikthantering vid vardagliga konflikter mellan chef och medarbetare, formas av ett samspel mellan organisatoriska rutiner, institutionella krav och organisationskultur
Demokrati utan epistemisk tillit? : Institutionell misstro, affektiv epistemologi och epistemisk individualism i svenska valdiskussioner
No full textThis study examines how fact resistance and distrust in expert knowledge are constructed and legitimized in Swedish digital discourse. Drawing on research on post-truth and anti-intellectualism, the study analyses three Flashback discussion threads regarding alleged election fraud related to the Swedish parliamentary elections of 2014, 2018, and 2022. Methodologically, the study employs a mixed-methods design combining quantitative content analysis with Critical Discourse Analysis (CDA), drawing on Fairclough’s three-dimensional framework. In the quantitative phase, 898 forum posts are coded for three epistemic positionings: delegitimization of expertise, affective epistemology, and epistemic individualism, alongside a residual category for posts outside the analytical scope. The CDA component then provides a closer analysis of how these positionings are constructed and discursively organized. The findings show that delegitimization of expertise is a stable and prominent discursive resource across all election years and frequently co-occurs with affective knowledge claims. This co-existence emerges as the most common epistemic pattern over time, indicating that election fraud is often established as a discursive pre-understanding rather than a reactive response to specific events. Epistemic individualism appears less frequently but plays an important role in positioning individual observation and judgement as epistemically superior to institutional accounts, often through calls for citizen monitoring. Although accurate procedural information is present in the material, its impact is limited, as it is frequently met with suspicion or reinterpreted within already established frameworks of doubt. The study discusses these findings in relation to the Swedish upper secondary curriculum Gy25 and the school’s democratic and epistemic mission. By examining how epistemic authority and trust are renegotiated in everyday political discussions, the study highlights key didactic challenges for social studies education, particularly regarding source criticism, democratic competence, and students’ understanding of how knowledge becomes publicly legitimized