Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Visitationszoner – en nödvändig implementering? : En studie om visitationszoner i relation till skyddet för grundläggande fri- och rättigheter i RF och EKMR
No full textDen gängrelaterade brottsligheten i Sverige har ökat markant. Detta har lett till införandet av visitationszoner, som en åtgärd för att bekämpa denna typ av brottslighet. Visitationszoner ger polisen utökade möjligheter att genomsöka personer och fordon utan krav på konkret brottsmisstanke. Syftet är att hitta vapen och farliga föremål. Åtgärden har väckt omfattande debatter om balansen mellan effektiv brottsbekämpning och skyddet av grundläggande fri- och rättigheter. Dessa motstående intressen har blivit en central fråga i diskussionen. Syftet med denna uppsats är att analysera hur införandet av visitationszoner påverkar medborgarnas rättigheter enligt lagen om Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform [RF] och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Uppsatsen analyserar även Danmarks erfarenheter av motsvarande lagstiftning och undersöker vilka lärdomar som kan vara av relevans för Sverige. Vidare kommer uppsatsen att undersöka de nya befogenheterna som regleras i Polislagen (SFS: 1984:387) [PL]. PL som en del av polisens brottsförebyggande arbete. I tillägg till PL innehåller Rättegångsbalken (1942:740) [RB] regler om tvångsmedel, som dock endast är tillämpliga när det föreligger konkret brottsmisstanke. Eftersom visitationszoner inte kräver att det finns en konkret brottsmisstanke är bestämmelserna i RB inte direkt relevanta för uppsatsens huvudfråga. Dock tas de upp i uppsatsen för att belysa skillnaderna mellan befogenheterna i PL och RB. Uppsatsen fastslår att visitationszoner kan inskränka individens skydd mot kroppsliga ingrepp och intrång i den personliga integriteten enligt RF och EKMR. En sådan inskränkning kan dock vara godtagbar om den är legitim och uppfyller krav på behov, nödvändighet och proportionalitet. Danmark erbjuder värdefulla insikter om hur visitationszoner kan införas med villkor och tidsbegränsningar för att säkerställa rättssäkerhet. Åtgärden bör användas försiktigt och endast när det finns ett tydligt behov. Danmark bevisar också att en mer detaljerad reglering avseende visitationszoner, kan stärka förtroendet för rättsväsendet. Utredningen drar även slutsatsen att införandet av visitationszoner har ett legitimt och ändamålsenligt syfte. Dock kan åtgärden ifrågasättas ur ett proportionalitets- och nödvändighetsperspektiv. Särskilt med tanke på att polisen redan har omfattande befogenheter till tvångsmedel i RB. Danmarks erfarenheter indikerar att visitationszoner har begränsad effektivitet. Samtidigt är nackdelarna betydande, som allvarliga integritetsintrång och ökade risker för rättssäkerheten. Visitationszoner medför allvarliga intrång i den personliga integriteten och negativa effekter på rättssäkerheten. Mot bakgrund av de identifierade riskerna för intrång i individens fri- och rättigheter kan slutsatsen dras att visitationszonerna innebär ett oproportionerligt ingrepp. Därmed uppfyller visitationszonerna inte proportionalitetskraven enligt RF och EKMR. Införandet av visitationszoner ifrågasätts därför på dessa grunder
Skattetillägg efter tillämpning av Skatteflyktslagen : En samtida analys i ljuset av EKMR
No full textEn allmän princip inom skatterätten är att ingen skatt ska få tas ut utan stöd i lag. Skatterätten präglas därför synnerligen starkt av bundenhet vid lagen. Inom samtliga rättsområden finns däremot lagar och lagregler som öppnar upp för fler tolkningsalternativ. Givet den skatterättsliga legalitetsprincipen är det därför viktigt att lagarnas utformning blir tillräckligt precisa för att de ska kunna tillämpas, men inte allt för svepande så att alltför många tolkningsmöjligheter uppkommer. Lag (1995:575) mot skatteflykt [skatteflyktslagen] är ett resultat av ett långt och på inget sätt oproblematiskt lagstiftningsarbete som präglats av försök att balansera precishet och inte för svepande lagtext. Tillämpningen av skatteflyktslagen har länge utsatts för kritik, att domstolar kan tillämpa regelverket godtyckligt. Kritiken riktar sig därmed mot att lagen är för svepande. Till detta hör att det i svensk rättspraxis öppnats upp möjligheten att dessutom ta ut skattetillägg efter tillämpning av skatteflyktslagen, genom RÅ 2010 ref. 51. En legalitetsproblematik uppkommer därför, om skatt och till och med skattetillägg, tas ut på dubiösa grunder. Även om skatteflyktslagen tidigare analyserats mot svensk rätt och EU-rätt har den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna [EKMR] fått en underordnad ställning i diskussionen kring legalitetsprincipen. Detta är olyckligt. En förklaring kan vara att legalitetsprincipen inom EKMR ger uttryck för den straffrättsliga legalitetsprincipen om inget straff utan lag i artikel 7 EKMR. Skatterättens plats i de grundläggande fri- och rättigheter har därför sällan stått i första rummet. Däremot har utdömande av skattetillägg enligt praxis från Europadomstolen ansetts falla inom en brottmålsprocess och skatteprocessen har därför prövats mot samma legalitetsprincip som tidigare enbart kunde göras inom straffrätten. Syftet med arbetet är därför att utreda hur skatteflyktslagen, som grund för att ta ut skattetillägg, förhåller sig till artikel 7 EKMR. Arbetet utreder om det finns en möjlighet att ta ut skattetillägg efter tillämpningen av skatteflyktslagen. Därefter utreder arbetet frågan hur det svenska rättsläget, givet att skattetillägg kan tas ut efter tillämpning av skatteflyktslagen, förhåller sig till den skatterättsliga legalitetsprincipen som den kommer till uttryck i EKMR. Av arbetet kan konstateras att det finns en möjlighet att ta ut skattetillägg efter tillämpning av skatteflyktslagen. Detta får stöd inte bara från rättspraxis, särskilt RÅ 2010 ref. 51, utan även från hur rättsläget utvecklats på området sedan domen föll för över ett drygt decennium sedan. Avseende den andra frågan ställs krav i Europadomstolens praxis på hur lagar ska vara utformade, särskilt på förutsebarhet och tillgänglighet. Det svenska rättsläget måste anses vara tillräckligt tillgängligt för skattesubjekt i Sverige. Förutsebarhetskravet är däremot mer komplicerat. Av förutsebarhetskravet i artikel 7 EKMR kan en rimlighetsdoktrin myntas, där avgörande vikt för bedömningen läggs på hur rimligt det är för den skattskyldige att kunna veta eventuella följder av dennes handlingar. Givet den komplexitet som råder i det rättsläge som bildats genom skattetilläggsinstiutet, skatteflyktslagen och RÅ 2010 ref. 51 talar starka skäl för att Europadomstolen hade kunnat underkänna utformningen av skatteflyktslagen
Hänger lagstiftningen med i telefonbedrägeriernas frammarsch? : Särskilt om ansvarsfördelning och konsumentskydd
No full textTelefonbedrägerier har de senaste åren blivit ett välkänt fenomen i Sverige. Miljontals kronor försvinner årligen från konsumenters och företagares konton. Brottsvinsterna används bland annat till att finansiera den organiserade brottsligheten. Det finns i vissa fall möjlighet att få kontot återställt av banken efter att som kontohavare ha blivit utsatt för ett bedrägeri. Lagen gör skillnad på en obehörig transaktion och en behörig transaktion där en obehörig transaktion genomförs utan offrets samtycke, ofta genom att det skapas ett nytt Bank-ID i offrets namn efter att offret i god tro lämnat ut koder till bedragaren. En behörig transaktion är däremot en transaktion som offret själv genomför och godkänner, exempelvis via Swish. Enbart vid en obehörig transaktion finns möjligheten att få kontot återställt av banken. Ett återställande kan ske även i de fall där offret förfarit grovt oaktsamt, dock inte om offret förfarit särskilt klandervärd, vilket följer av betaltjänstlagen. Vid en behörig transaktion finns ingen möjlighet till att få kontot återställt eftersom det är offret själv som har genomfört och godkänt transaktionen. Att bedragaren har förfarit på liknande sätt och sagt i det närmaste samma saker i telefon saknar betydelse. En nyligen meddelad, och överklagad, dom från marknadsdomstolen stärker ytterligare det faktum att behöriga transaktioner inte ersätts av banken. Reglerna om obehöriga transaktioner innehåller ett konsumentskydd som begränsar konsumenternas ansvar. När regleringen infördes såg bedrägerierna ut på ett annat sätt än idag vilket gör att lagstiftningen inte är anpassad efter dagens bedragare. Syftet med lagstiftningen, det vill säga att skydda konsumenter från ett totalansvar, uppfylls inte till sin helhet eftersom privatpersoner tvingas ansvara för förlusten vid dagens bedrägerier genom behöriga transaktioner. Företagare omfattas inte av de skyddsbestämmelser som är tillämpliga på konsumenter vid obehöriga transaktioner vilket innebär att företagare besitter ett betydligt lägre skydd mot obehöriga transaktioner enligt betaltjänstlagen. Vem som egentligen bär ansvar för att motverka bedrägerier är en komplex frågeställning. Aktörer som lagstiftare, domstol, polis, andra myndigheter, banker och andra betaltjänster samt näringslivet bär alla ett ansvar. Det är ett samspel och samverkan från alla aktörer ovan som krävs för att få bukt med brotten. Lagstiftare kan via ny lagstiftning förändra de rättsliga förutsättningarna, men för snabbare åtgärder har aktörer som banker och andra betaltjänster ett större ansvar. Ett förslag på en förordning har presenterats av EU. Förslaget förväntas innebära ett starkare konsumentskydd på det sätt att behöriga transaktioner ska ersättas i en betydande större omfattning än idag. Om förslaget röstas igenom måste Sverige förhålla sig till förordningen vilket innebär att en omsvängning i rättstillämpningen jämfört med dagens rättsläge
"The road to the metaverse is not a straight one" : Social representations of virtual reality in the news media
No full textThe metaverse is considered by some to be the next big thing in the global economy. Despite technological progress and high expectations, scholars agree that a broader metaverse platform does not yet exist. Instead, it has been suggested that the metaverse exists mainly as an imaginary or a representation in various discursive contexts. However, studies that examine such representations are few, and the present study aims to – through the lens of social representation theory – critically explore how VR technology and the metaverse are discursively represented in Swedish news media. The analysis identifies three underlying themata: (a) The inevitability of technology, (b) The commodification of experience, and (c) The world of male pioneers. It is concluded that the news media’s representation of VR and the metaverse contributes greatly to maintaining the structural status quo. For traditional journalism to fulfill its democratic mission, a pervasive update of medialogic is needed
Genome-Wide Analysis of Cadmium Resistance Genes Harbored by Cadmium-Resistant Listeria monocytogenes Strains from Sweden
No full textIntroduction: Listeria monocytogenes causes listeriosis and often exhibits resistance to cadmium. While multiple cadmium resistance genes have been identified, our understanding of the full landscape of cadmium resistance determinants is far from complete. Purpose: This study aims to investigate cadmium resistance genes via genome-wide screening of cadmium-resistant L. monocytogenes from human listeriosis in Sweden. Methods: Thirty-two cadmium-resistant isolates were subjected to the whole genome sequencing. Plasmid-borne contigs were identified in silico and cadmium resistance genes were found by BLAST2 with known cadmium resistance genes and pan-genome analysis. These genes were compared and the deduced proteins were aligned with the prototype proteins, bootstrapped, and visualized. To determine the location of the genes, the DNA sequences including flanking regions were compared with each other and, for chromosomal cadmium resistance genes, with the complete genome of strain F2365. Results: We identified three known cadmium resistance operons (cadA1C1, cadA2C2, and cadA4C4) and two that were novel (cadD8A8 and cadA9C9). cadA1C1 was found most frequently and was plasmid borne, except for one CC101 strain that harbored a cadA1C1-harboring chromosomal island. Chromosomal islands with cadmium resistance genes also included the previously characterized LGI2 (cadA4C4 and arsenic resistance genes) and a novel island harboring cadA9C9 and an arsenic resistance gene. All cadA9C9-positive strains lacked plasmids and other cadmium resistance operons. Our analysis also identified cadA10, which was chromosomally harbored by all strains in our panel and the cadmium-susceptible strain F2365, suggesting that it mediates innate baseline resistance of L. monocytogenes to cadmium. Significance: Our findings highlight the complex distribution of cadmium resistance genes within L. monocytogenes, which will help us understand the genes that facilitate ecological adaptations, potentially leading to persistence in the environment and increased risk of L. monocytogenes-contaminated foods and foodborne infections
Hållbarhetsstyrning i kommunalt ägda bolag : En kvalitativ studie om hur kognitiva, organisatoriska och tekniska faktorerpåverkar kommunala energibolags integrering av hållbarhet i styrsystemen
No full text
