Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Analytic, Comparative, and Historicist Definitions of "Colony"
No full textIn an era in which accusations of “colonialism” are increasingly thrown around in political debate, it becomes necessary to define exactly what is meant by “colony.” As this article demonstrates, the heterogeneity and complexity of historical examples make it unexpectedly difficult to pin down exactly what this central term means and which historical territories should be described as “colonies.” The article considers three approaches to defining this key term: analytical, comparative, and historicist. While each has strengths and weaknesses, a case is made for greater historicist research in the future, as this approach is far less developed than the others
“Needed and Valuable Instead of Just Being Employed” : Vocational Training, Work and Social Usefulness Regarding People with Intellectual Disability in Sweden, 1945–1989
No full textThe article explores the transition of Swedish students with intellectual disability (ID) into the labour market between 1945 and 1989, a period often overlooked in historical studies on special education and disability research. It analyses the concept of employability in the history of education for this marginalised group, shedding light on the justification for vocational education and on the significance of economic shifts, follow-up studies, and sheltered workshops. Drawing on ableism and pedagogical theory, it underscores qualification, socialisation and subjectification as key educational domains. Utilising professional literature and policy documents, the article suggests a broader understanding of employment creation, considering changes in the labour market and care services. From an ableist perspective, the emphasis on employability leads to a paradox. Due to the overvaluation of functionality and capability, inclusion in work life may result in reduced recognition for those who deviate from the norm
En psykometrisk utvärdering av frågeformuläret Insomnia Severity Index (ISI) hos svenska tonåringar
No full textInsomnia is a sleep disorder with a high prevalence in teenagers, which leads to suffering and an increased risk of future health problems. The Insomnia Severity Index (ISI) is a validated and well-researched self-report questionnaire that aims to quantifyinsomnia and its severity in adults. It is used in insomnia research and has been translated into many languages, including Swedish. The psychometric properties of the ISI have been thoroughly investigated for adults and to some extent on teenagers abroad, but a psychometric evaluation of a Swedish transla-tion of the ISI with young people in Sweden is still missing. The approach of this study was to evaluate the psychometric properties of the ISI in a sample of Swedish teenagers. A cross-sectional study with data from 205 participants from a larger study was conducted to ascer-tain the reliability of the scale and seek to operationalize its underlying components. The results indicate that the ISI is a reliable self-assess-ment scale for young people in a Swedish context. Furthermore, two components were distinguished by using principal component analysis. The components were operationalized into typical and atypical insom-nia symptoms for teenagers, respectively. The typical symptoms were difficulties falling asleep combined with daytime complaints, while atypical symptoms consisted of difficulties falling asleep after waking up during the night, and difficulties with premature awakenings early in the mornings. The conclusion is that a Swedish translation of the ISI has good psychometric properties in teenagers, and that the underlying structure of the ISI for teenagers differs from what studies on adults have found, and to some extent studies on foreign teenagers. This could reflect age-related differences in sleep, cultural differences or problem-atic phrasing of the Swedish version of the ISI.Insomni är en sömnstörning med hög prevalens hos ungdomar, vilket leder till lidande och risk för framtida ohälsa. Insomnia Severity Index (ISI) är ett beprövat och väl beforskat självskattningsformulär som syftar till att kvantifiera insomni och dess svårighetsgrad hos vuxna. Det används i insomniforskning och finns översatt till många språk, däribland svenska. De psykometriska egenskaperna hos ISI har undersökts grundligt för vuxna individer och till viss del på tonårigar utomlands men en psykometrisk utvärdering av en svensk översättning av ISI hos ungdomar i Sverige saknas fortfarande. Denna studies ansats var att utvärdera de psykometriska egenskaperna hos ISI i ett urval av svenska tonåringar. En tvärsnittsstudie med data från totalt 205 deltagare från en större studie genomfördes för att utröna skalans reliabilitet samt söka operationalisera dess underliggande komponenter. Resultatet indikerar att ISI är en tillförlitlig självskattningsskala för ungdomar i en svensk kontext. Vidare kunde två komponenter urskiljas med hjälp av principalkomponentanalys. Komponenterna operationaliserades till typiska respektive atypiska insomnisymtom för tonåringar. Det typiska var svårigheter att somna in kombinerat med dagtidsbesvär, medan atypiska symtom bestod av omsomnings-svårigheter och svårigheter med för tidiga uppvaknanden. Slutsatsen är att en svensk översättning av ISI har goda psykometriska egenskaper hos tonåringar, och att den underliggande strukturen hos ISI för ungdomar skiljer sig från vad studier på vuxna funnit, och i någon mån, studier på utländska tonåringar. Detta avspeglar troligen både åldersmässiga skillnader gällande sömn och möjligen även kulturella skillnader
Att fostra medborgare i skolan : Lärares tolkningar och praktiker av det medborgarfostrande uppdraget i skolans mellanår
No full textDenna studie undersöker det omfattande medborgarfostrande uppdraget i grundskolans mellanår. Studien utförs med kvalitativ metod och bygger på fem kvalitativa intervjuer med lärare i samhällsorienterande ämnen (SO). Utgångspunkten är tidigare forskning inom området samt idéer och begrepp från framstående teoretiker såsom Dewey och Biesta. Syftet är att undersöka hur mellanstadielärare tolkar sitt medborgarfostrande uppdrag och hur de anger att de arbetar med det. Det empiriska materialet har transkriberats, kodats och tematiserats. Analysen resulterade i fyra dimensioner som beskriver olika sätt att förstå lärarnas förhållningssätt: den humanistiska, den samhälleliga, den produktiva och den regelfokuserade dimensionen. Resultatet visar att uppdraget uppfattas som mångfacetterat och genomsyrar flera delar av skolans verksamhet. Uppsatsen syftar inte till att ge ett tydligt svar på vad medborgarfostrande uppdraget innebär, utan snarare till att bidra med nya perspektiv och framför allt ett språk som kan stödja nuvarande och framtida lärare i att reflektera över och tala om sitt uppdrag
Older people´s thoughts on meaningfulness in everyday life : A qualitative study
No full textBakgrund: Arbetsterapi syftar till att stödja den enskilde personen i form av att möjliggöra och förbättra aktivitetsutförande. Att ta stöd av den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E ger en ökad förståelse om relationen mellan görande, person och miljö. Upplevelsen av meningsfullhet förändras under livets gång och att utföra aktiviteter som ger ett värde kan bidra till meningsfullhet. Äldre är en population som ökar och med åldrandet kan livet förändrats. Vid förlust av meningsfulla aktiviteter på grund av olika anledningar kan äldre riskera att känna en ensamhet. Därmed finns ett behov av att lyfta vad äldre upplever som meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva vad som upplevs meningsfullt i vardagen för äldre som bor i eget boende. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med tio deltagare som var 70 år eller äldre. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet resulterade i ett övergripande tema som är: Att ta hand om kropp och själ. Det framkom fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna är: Olika faktorer som upplevs meningsfulla, personliga egenskaper som bidrar till meningsfullhet, miljöer som skapar en känsla av meningsfullhet och aktiviteter som gynnar känslan av meningsfullhet. Slutsats: Sammanfattningsvis visade resultatet att det var viktigt för äldre att känna sig självständiga och ha en god hälsa. Det var också viktigt att ha ett socialt sammanhang samt befinna sig i trivsamma miljöer. Det upplevdes meningsfullt att utföra aktiviteter som gav ett personligt värde och att ha en acceptans kring olika åldersrelaterade förändringar
Barnfattigdom i Stockholm : En intervjustudie om socialsekreterares förståelse och handlingsutrymme
No full textChild poverty affects approximately 9.2% of Swedish children despite the country's welfare system. Following the incorporation of the Convention on the Rights of the Child into Swedish law in 2020, questions remain about its practical implementation in social work. This study examines how social workers in Stockholm understand child poverty and experience their capacity to implement the Convention in practice. Semi-structured interviews were conducted with five social workers from Stockholm municipality's social services. The findings reveal that social workers understand child poverty as a complex phenomenon extending beyond material deprivation to include social exclusion and psychological impacts. Regarding implementation, respondents reported varied experiences: those with organizational support and clear guidelines described greater agency, while others faced constraints from resource limitations and unclear directives. Key barriers included difficulty integrating children's perspectives into decision-making processes and conflicts between Convention requirements and existing regulations. The study contributes to understanding implementation challenges at the practitioner level and highlights the need for systematic organizational support to bridge the gap between policy and practice
The experiences of occupational therapists ofusing themselves as a therapeutic instrumentin inpatient brain injury rehabilitation
No full textBakgrund: Det terapeutiska användandet av självet är centralt inom arbetsterapi ochdefinieras som terapeutens planerade användning av sin personlighet och uppfattningar somdel av den terapeutiska processen. Trots begreppets betydelse saknas forskning somspecifikt undersöker hur arbetsterapeuter navigerar detta inom hjärnskaderehabilitering, därpatienters kognitiva och kommunikativa nedsättningar ställer särskilda krav. Syfte: Att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av att använda sig själva som ettterapeutiskt instrument inom hjärnskaderehabilitering i slutenvård.Metod: Explorativ kvalitativ studie med reflexiv tematisk analys. Sju arbetsterapeuter mederfarenhet från hjärnskaderehabilitering i slutenvård intervjuades via semistruktureradeintervjuer. Datamaterialet analyserades enligt Braun och Clarkes modell, vilket resulterade i346 koder som organiserades i fem teman. Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: (1) Jaget som terapeutiskt fundament beskriverhur kropp, personlighet och autenticitet utgör det primära verktyget; (2) Att träda in i och läsaav patientens värld belyser den kontinuerliga processen att söka förståelse och flexibeltanpassa sig; (3) Erfarenhet som levande resurs och kompass visar hur klinisk trygghet ochmönsterigenkänning utvecklas över tid; (4) Att facilitera genom att vara bollplank beskriverdet faciliterande förhållningssättet; (5) Att navigera gränser och paradoxer belyser dekomplexa balanseringar mellan närhet och distans, enablement och direktiv, som särskiltaccentueras i hjärnskadekontexten. Slutsats: Studien visar att terapeutiskt användande av självet inom hjärnskaderehabiliteringinnebär en komplex navigering där teoretiska begrepp som enablement måste balanserasmot mer direktiva interventioner när patienters kognitiva nedsättningar begränsar autonomi.Resultaten understryker behovet av erfarenhet, kontinuerlig reflektion och systematiskt stödför att utveckla denna centrala kompetens.Background: The therapeutic use of self is central to occupational therapy and is defined asthe therapist's deliberate use of their personality and perceptions as part of the therapeuticprocess. Despite the concept's importance, research specifically examining howoccupational therapists navigate this within inpatient brain injury rehabilitation is lacking,where patients' cognitive and communicative impairments pose particular demands. Aim: To explore occupational therapists' experiences of using themselves as a therapeuticinstrument in inpatient brain injury rehabilitation. Methods: Exploratory qualitative study using reflexive thematic analysis. Sevenoccupational therapists with experience in inpatient brain injury rehabilitation wereinterviewed through semi-structured interviews. Data were analysed according to Braun andClarke's model, resulting in 346 codes organised into five themes. Results: The result consists of five themes: (1) The self as therapeutic foundation describeshow body, personality, and authenticity constitute the primary tool; (2) Entering and readingthe patient's world highlights the continuous process of seeking understanding and flexibleadaptation; (3) Experience as living resource and compass shows how clinical confidenceand pattern recognition develop over time; (4) Facilitating by being a sounding boarddescribes the facilitative approach; (5) Navigating boundaries and paradoxes illuminates thecomplex balancing acts between closeness and distance, enablement and directiveapproaches, particularly accentuated in the brain injury context. Conclusion: The study shows that therapeutic use of self in brain injury rehabilitationinvolves complex navigation where theoretical concepts such as enablement must bebalanced against more directive interventions when patients' cognitive impairments limitautonomy. The findings underscore the need for experience, continuous reflection, andsystematic support to develop this core competence
Från digital satsning till praktisk tillämpning : En studie av samhällskunskapslärares upplevelser av digitalisering och förändrade utbildningspolicys
No full textThis study explores the impact of digitalization and policy changes on the teaching practices of social studies teachers in Sweden. The aim is to understand how teachers perceive and adapt to these changes in their daily work. Using a qualitative research design, semi-structured interviews were conducted with six experienced teachers. The analysis uses policy enactment theory, focusing on the processes of interpretation and translation, to understand how teachers make sense of and implement new policies in their classroom. The findings reveal that while digital tools have enhanced teaching flexibility, the enactment of new policies has led to some uncertainty and variation in classroom practices. The study highlights the complex process of policy enactment, emphasizing the role of teachers in interpreting and translating policies according to their own experiences and contexts. This research contributes to the broader understanding of how educational reforms affect teaching practices. The study also suggests that further attention is needed on supporting teachers in navigating these transitions
“I am Mature and Established. There is No Success in That” : On Gendered Ageism in the Swedish Film Industry
No full textHow issues of gender equality intertwine with age in the film industry is seldom addressed in studies focussing on film and gender equality behind the camera. It is symptomatic that when a recent gender equality report from the Swedish Film Institute (SFI, Vilka kvinnor? Jämställdhetsrapport 2019/20, https://www.filminstitutet.se/globalassets/_dokument/rapporter/vilka_kvinnor_jamstalldhetsrapport-2019-2020.pdf, 2020) set out to discuss age, the focus is on women actors “falling off the cliff” at the age of 40—as put by Gena Davies. This chapter presents a study based on qualitative interviews with women of various ages working behind the camera in the Swedish film industry. We discuss how these women speak about age and analyse their experiences using the concept of gendered ageism. A particular emphasis is put on two of Sweden’s most famous women directors, with major successes in the 1980s and 1990s—Suzanne Osten and Christina Olofson. This chapter also provides a more general discussion about how women of various ages reproduce a distinction between young and promising and mature and professional in their narration of how gendered age plays into their working conditions.Representing wome
The impact of capacity building on the integration of the UN SDG principles in the national environmental policy of Liberia
No full textThe research aims to investigate the impact of capacity building on the integration of the UN SDG principles in the national environmental policy of Liberia. The UN SDGs include 17 goals to achieve social, environmental, and economic causes. The Republic of Liberia is situated on the West African coast and has a population of 5,214,030. The UN is helping Liberia attain the SDGs through UNSDCF 2020-2024 based on the national plan “The Pro-Poor Agenda for Prosperity and Development”. Capacity building is also categorized as the development of instances and abilities for performing certain processes and handling resources for thriving in the first changing world. The UN administered the initiative of capacity development for the attainment of the 2030 agenda for sustainable development with the SAMOA pathway in Liberia. The EPA in Liberia regulates the environment, air pollution, disposal of waste, mining, and deforestation. The study has considered the exploratory design, interpretive philosophy, and inductive approach for the data collection and analysis method. Furthermore, the study has included a qualitative strategy of research following the data collection from primary sources through interview sessions working in governmental offices and developmental agencies in Liberia. Thematic analysis has been considered for data analysis to establish patterns from the transcripts. The thematic analysis suggested that the SDGs are crucial for the society, economy, human rights, and the environment in the global and Liberian context. The UN agencies with the Government of Liberia monitor the welfare schemes for enhancing the economy and environmental preservation in Liberia. The Liberian government is recommended to use innovative technologies for better monitoring efficiency of the legal rules and enhance institutional capacity for achieving the UN SDGs