Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
    18319 research outputs found

    Den segregerade skolan : En studie om hur ojämlikhet produceras och reproduceras inom den svenska skolan

    No full text
    Segregation and inequality is a fact that characterizes Swedish society and many aspects of it. But when does it actually begin? Adolescents and children spend a big part of their upbringing at school which is when a big part of their socialization and development happens. The purpose of this study is to explore the production and maintenance of inequalities between students in the Swedish school system and how these inequalities manifest themselves and affect the students' education. To reach the purpose of the study it will be based on the following questions: Which factors contribute to the segregation between students in the Swedish school, and how does it affect their education? Which factors shape the differences between students' social expression, and how do these differences relate to inequalities within the school? Based on previous studies you can tell how many inequalities and norms permeate many students' education in the form of divides based on class and gender. This study examines which factors influence this within the Swedish school system, using qualitative interviews to gain students and former students perceptions and experiences. The empirical evidence shows a result where gender, capital and habitus play decisive roles to why the Swedish school system is segregated. These inequalities and divisions are to a large extent produced by one's position in society based on capital and habitus as well as one's gender. These norms are reproduced in the Swedish schools when students choose to follow what is considered accepted, thus reinforcing these divisions.Segregation och ojämlikhet är ett faktum som präglar det svenska samhället och många aspekter av det. Men när startar det egentligen? Ungdomar och barn spenderar en stor del av deras uppväxt i skolan vilket är när en stor del av deras socialisering och utveckling sker. Syftet med denna studie är att studera hur ojämlikheter produceras och vidmakthålls bland elever i den svenska skolan samt att undersöka hur dessa ojämlikheter manifesteras och påverkar elevernas skolgång. För att uppnå syftet utgår studien från följande frågeställningar: Vilka faktorer bidrar till segregationen mellan elever i den svenska skolan och hur påverkar dessa deras skolgång? Vilka faktorer formar skillnaderna i elevers sociala uttryck och hur relaterar dessa skillnader till ojämlikheter i skolan? Utifrån tidigare forskning går det att utläsa hur ojämlikheter och normer genomsyrar mångas skolgång i form av tydliga klassuppdelningar och könsuppdelningar som skapar klyftor mellan elever. Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar detta inom den svenska skolan med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever och tidigare elever för att ta del av deras uppfattningar och upplevelser. Den insamlade empirin visar ett resultat där kön, kapital och habitus spelar avgörande roller i varför den svenska skolan är segregerad. Dessa ojämlikheter och uppdelningar produceras till stor del av ens ställning i samhället baserat på kapital och habitus samt vad man har för könstillhörighet. Dessa normer reproduceras i skolan när elever väljer att följa det som anses accepterat och därmed förstärker dessa uppdelningar

    Drömavbrott i Svenska Pommern-suppliker kring sjuårskriget 1757-1762

    No full text
    Studien undersöker med främst suppliker som källor interaktion och kommunikation mellan Svenska Pommerns invånare, som drabbats av bördor i samband med sjuårskriget, och överheten Kungl. Maj:t, som ställdes till svars för den rådande situationen. Nödsituationen i Pommern är ett tidigt exempel på ekonomisk påverkan av ett i grunden avlägset krig, utan närvarande strider, i form av försvårad handel och de kostnader för krigshändelser som direkt lastade på invånarna i form av skatter, tjänster, inskränkningar och naturalia. Fokus ligger på lantbor och småstäderna, utanför staden Stralsund. I studien analyseras kommunikationen från undersåtar till överheten i ljuset av större strömningar, som utvecklingen av tidigmoderna stater, och betingelser som sjuåriga krigets inverkan på situationen i Svenska Pommern. Studien utgör också ett bidrag till pågående forskning om suppliker. I kommunikationen aktualiseras ömsesidiga skyldigheter och friheter av den enskilde i hens förhållande till överheten å ena sidan och statens roll och ansvar å andra sidan. En inordning av situationen och dess möjliga behållning för historiografin samt synen på sjuåriga kriget idag avrundar

    Förskolans hall – en miljö för språkande?

    No full text
    Studiens syfte är att skapa kunskap om några förskollärares uppfattningar kring hur förskolans hall positioneras som språkmiljö och hur förskollärarna planerar och använder den fysiska språkmiljön i hallen för att främja och stötta barns språkande och språkutveckling. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare med kompletterande iakttagelser av hallmiljöerna. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar positionerar hallen som fysisk språkmiljö på tre olika sätt i förhållande till förskolans andra miljöer: förskolans hall som en plats för övergångar, förskolans hall som en språkmiljö och förskolans hall som en social miljö. Resultatet visar också att förskollärare planerar och använder den fysiska språkmiljön i hallen bland annat med hjälp av bildstöd och dokumentation på olika sätt i de olika verksamheterna. Deras arbete med språkmiljön i hallen påverkas även av andra faktorer så som vårdnadshavare, förskolans fysiska konstruktion och samarbetet med arbetslaget. Arbetet avslutas med en diskussion kring vårt resultat samt förslag på vidare forskning.

    GitHub Copilot i offentlig sektor : En utvärdering av effektivitet på Statistikmyndigheten SCB

    No full text

    ChatGPT:s förmåga att generera sagor : Likheter och skillnader mellan AI-genererade och mänskligt skrivna sagor

    No full text
    Denna studie är en kvalitativ och kvantitativ textanalys av fyra sagor, varav två är mänskligt skrivna och två är genererade av ChatGPT. Syftet med arbetet är att analysera och jämföra AI-genererade sagor med mänskligt skrivna sagor. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken och använder de ideationella och interpersonella metafunktionerna för att analysera sagorna. Även genre och texttypiska språkliga drag används för att analysera sagornas struktur och funktion. Analysen visar både likheter och skillnader mellan mänskligt skrivna och AI-genererade sagor, bland annat likheter gällande processer och språkhandlingar. De AI-genererade sagorna följde även sagans texttypiska språkliga drag. Skillnader som identifierades var bland annat att den näst vanligaste processtypen skiljde sig mellan AI-genererade och mänskligt skrivna sagor. Ytterligare en skillnad var att de AI-genererade sagorna innehöll grammatiska felskrivningar, vilket de mänskligt skrivna sagorna inte gjorde. En didaktisk diskussion kring dessa resultat har förts i uppsatsen, med utgångspunkt i hur AI kan tillämpas i undervisningen

    ”Jag såg det på TikTok…” : En kvalitativ fokusgruppsstudie om ungdomars erfarenheter och tankar kring nyhetskonsumtion i ett digitalt medielandskap

    No full text
    This study aims to examine how upper secondary school students enrolled in university preparatory programs engage with social information and news, with a particular focus on the role social media plays in their news consumption. Further, it explores the strategies adolescents employ to critically evaluate information on digital platforms and their perceptions of it. The theoretical framework consists of key concepts such as disinformation, source criticism, media and information literacy, and trustworthiness. These concepts serve as the analytical tools to interpret the findings, gaining insight into how adolescents perceive and experience their news consumption in a digital media landscape. A qualitative methodology was employed for this study, with empirical data gathered through three focus group discussions. Two groups consisted of first-year students, while the third group consisted of third-year students. The results indicated how students predominantly use social media to engage with social information and news. Furthermore, they demonstrate awareness of the impact social media has on their news consumption and employ strategies such as, lateral reading, systematic evaluation and comment verification to assess the credibility when evaluating the sources

    Behandlaren i spänningen mellan uppdragsgivare, organisation och klient : En jämförelse mellan privat och kommunal öppenvårdsverksamhet

    No full text
    Studien syftade till att undersöka behandlares upplevelser av handlingsmöjligheter i behandlingsarbete för att få en djupare förståelse kring vilka möjligheter eller begränsningar som finns i behandlingsarbetet och om de upplever arbetsrelaterad stress till följd av begränsade handlingsmöjligheter. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan behandlarnas upplevelser vad gäller handlingsutrymmet i behandlingsarbetet och verktyg att hantera arbetsrelaterad stress beroende på om de arbetar inom en privat eller kommunal öppenvårdsverksamhet. Studien genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex behandlare som arbetar inom privat eller kommunal öppenvård. Det framkom i studien att behandlare upplever ett stort handlingsutrymme i att utforma sitt arbete och påverka uppdraget. Däremot skiljde sig behandlarnas upplevelser kring huruvida organisatoriska förutsättningar möjliggör eller begränsar arbetet, exempelvis gällande ekonomi och tidsram. Resultatet visade att behandlingsarbete kunde vara belastande i vissa situationer då behandlarna beskrev symtom som indikerade på etisk stress och emotionell utmattning. Däremot visade det sig att upplevelserna av sådana känslor inte endast var negativt för arbetet. Resultaten visade att kollegialt stöd, chefsstöd, handledning och vidareutbildningar är viktigt för att hantera arbetet och förebygga arbetsrelaterad stress. Inom den privata verksamheten verkade behandlarna få bättre verktyg att förebygga arbetsrelaterad stress vad gäller handledning och chefsstödThe study aimed to explore therapists' experiences of their discretion in therapeutic work in order to gain a deeper understanding of the possibilities or limitations within the work, and whether they experience work-related stress as a result of limited discretion. Another aim was to examine whether there is a difference in therapists' experiences regarding their scope of action in therapeutic work and tools for managing work-related stress depending on whether they work in a private or municipal outpatient care setting. The study was conducted using a qualitative method, and data was collected through semi-structured interviews with six therapists working in either private or municipal outpatient care. The study revealed that therapists experience a great deal of autonomy in shaping their work and influencing their assignments. However, therapists' experiences differed regarding whether organizational conditions facilitate or limit their work, for example in terms of finances and time constraints. The results indicated that therapeutic work could be demanding in certain situations, as therapists described symptoms suggesting ethical stress and emotional exhaustion. However, the study also showed that the experience of such feelings was not always negative for the work. The results indicated that collegial support, supervisory support, supervision, and further education are important for managing the work and preventing work-related stress. In the private sector, therapists seemed to have access to more tools for preventing work-related stress in terms of supervision and managerial suppor

    Kriminalvårdsanställdas upplevda trygghet och säkerhet

    No full text
    Syftet med studien var att undersöka hur kriminalvårdsanställda som arbetar klientnära, på manliga anstalter med säkerhetsklass 1 i Sverige, upplever sin trygghet och säkerhet på arbetsplatsen. Samt om det fanns könsskillnader i den upplevda tryggheten och säkerheten. Vidare ämnade studien att undersöka om det fanns ett samband mellan anställningslängd och upplevd trygghet och säkerhet, kontrollerat för kön, grundutbildning och ålder. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 97 respondenter, varav ett bortfall. Urvalet bestod av 41 män och 55 kvinnor, där medelåldern var 36,3 år och anställningslängden varierade från en månad till cirka 33 år. Urvalet var fördelat på 66 kriminalvårdare och 30 personer med annan yrkestitel och hälften av deltagarna hade genomfört kriminalvårdens grundutbildning. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor samt frågor relaterade till trygghet och säkerhet. Efter att datan analyserats visade resultatet att kriminalvårdsanställda kände sig både säkra och trygga i viss-, hög- och mycket hög utsträckning. Kvinnor uppgav att de i högre utsträckning känner sig tryggare och säkrare på arbetsplatsen, än vad män gör. Inga signifikanta samband återfanns mellan anställningslängd och upplevd trygghet och säkerhet, kontrollerat för kön, grundutbildning och ålder. Slutsatserna som drogs var att kriminalvårdsanställda generellt upplever sig som trygga och säkra på arbetsplatsen men att kvinnor uppvisade högre upplevd trygghet och säkerhet än män.The purpose of the study was to investigate how correctional staff working in close contact with clients, at male institutions with security class 1 in Sweden, experience their safety and security in the workplace. As well as whether there are gender differences in the perceived safety and security. Furthermore, the study aimed to investigate whether there is a relationship between length of employment and perceived safety and security, controlled for gender, correctional officer training and age. Data was collected from 97 respondents through a web-based survey, including one missing case. The sample consisted of 41 men and 55 women, with an average age of 36.3 years and length of employment varying from one month to approximately 33 years. The sample was divided between 66 correctional officers and 30 with other professional titles, and half of the participants had completed the correctional officer training. The survey consisted of background questions and questions related to safety and security. After the data was analyzed, the results showed that correctional employees felt both safe and secure to a certain, high and very high extent. Women reported that they feel safer and more secure in the workplace to a greater extent than men. No significant relationships were found between length of employment and perceived security and safety, controlled for gender, basic education and age. The conclusions drawn were that correctional staff generally feel safe and secure in the workplace, but that women exhibit higher perceived security and safety than men

    Barn i frigörelsen från våld : Sårbarhet och motstånd i kontexter av mäns våld mot kvinnor

    No full text
    Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett omfattande samhällsproblem. Barn som lever i familjer där fäderna eller styvfäder utövar våld mot barnens mödrar utsätts också för våldet. För att möjliggöra barns och kvinnors frigörelse kan de behöva riskhanteringsåtgärder i form av skydd- och stödinsatser från socialtjänsten eller polisen. För att öka åtgärdernas genomförbarhet behöver både barnens och mödrarnas behov identifieras och beaktas. Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för barn i frigörelsen från våld genom att analysera behovet och genomförbarheten av riskhanteringsåtgärder i kontexter av mäns våld mot kvinnor i nära relation. Avhandlingen bygger på intervjuer med våldsutsatta mödrar och ungdomar, dokumenterade polisförhör med barn och en forskningsöversikt om barns erfarenheter av socialarbetare. De olika materialen har bidragit till att olika aspekter av barns behov har kunnat studerats utifrån flera perspektiv. Resultaten visar att barns behov formas av deras sårbarhet och möjlighet till motstånd. Patriarkala maktordningar kan förstärka sårbarheten och minskar både barnens och mödrarnas möjlighet till frigörelse. Genomförbarheten av riskhanteringsåtgärder kan dock öka genom tillgängliga professionella som har en holistisk förståelse av våld där barns relationella utsatthet inkluderas, samt mödrars och barns möjlighet att bryta med våldsutövaren. Genom att erkänna barns och mödrars relationella sårbarhet och dess koppling till maktstrukturer kan åtgärder breddas för att möjliggöra mer omfattande och inkluderande skydd och stöd. Avhandlingen understryker dock vikten av att riskhantering inte bara handlar om att skydda, utan också om att stärka barns och mödrars förmåga att agera och utmana makten i våldet

    Radiographers’ experiences of person-centered working approach : An interview study

    No full text
    Introduktion: Personcentrerad vård innebär att man ser patienten som en egen person med egna värderingar. Trots att personcentrerad vård är en grundläggande princip inom hälso-och sjukvård kan det vara en stor utmaning för att undersökningar på röntgen sker oftast snabbt. Detta kan påverka möjligheten att skapa en trygg miljö. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelse av att arbeta med ett personcentrerat arbetssätt, faktorer som påverkar detta arbetssätt samt utbildningens påverkan. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade röntgensjuksköterskor på en röntgenavdelning i Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Studien visade att personcentrerat arbetssätt upplevs som en central del av röntgensjuksköterskans yrkesutövning. Deltagarna betonade vikten av att skapa en trygg vårdmiljö för patienterna. Faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerat arbetssätt visade sig vara bland annat tidsbrist, olika patientgruppers behov, samt kommunikationssvårigheter. Utbildningen gav verktyg för att möta patienters behov, men det fanns också behov av ökad fokusering på personcentrerat arbetssätt inom utbildningen. Slutsats: Studien visar att personcentrerat arbetssätt upplevs som en central del av röntgensjuksköterskans yrkesutövning, men faktorer som tidsbrist, olika patientgruppers behov och arbetsmiljö påverkar tillämpningen av arbetssättet. Utbildningen ger grundläggande förståelse för personcentrerat arbetssätt, men det finns ett behov av mer fokus på personcentrerat arbetssätt vid röntgenundersökningar samt ergonomiutbildning i utbildningen.Introduction: Person-centered care means seeing the patient as an individual with their own values. Although person-centered care is a fundamental principle in healthcare, it can be particularly challenging in radiology, where examinations are often performed quickly. This can impact the ability to create a safe and trusting environment for patients. Aim: The aim of this study was to investigate radiographers' experiences of working with a person-centered approach, the factors affecting the approach, and the role of education. Method: A qualitative study was conducted using semi-structured interviews with eight licensed radiographers at a radiology department in Sweden. The interviews were analyzed through qualitative content by Graneheim och Lundman. Results: Finding highlighted person-centered care approach as central part of the radiographer's professional expertise. The participants highlighted the importance of establishing a safe healthcare environment for patients. Factors influencing the implementation of person-centered care included time limitations, different types of patient groups, and challenges in communication. The education provided tools for basic understanding of person-centered care approach, but there was also a need for more focus on person-centered care during radiology examinations and ergonomics in the curriculum. Conclusion: The study shows that person-centered approach is seen as an important part of the radiographer's work, but factors like time limitations, different patient groups, and communication barriers can affect the approach. The education provides basic understanding of person-centered care approach, but there is a need for more focus on person-centered care and ergonomics training within radiology

    0

    full texts

    18,319

    metadata records
    Updated in last 30 days.
    Publikationer från Örebro universitet
    Access Repository Dashboard
    Do you manage Open Research Online? Become a CORE Member to access insider analytics, issue reports and manage access to outputs from your repository in the CORE Repository Dashboard! 👇