Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
FRÄMLINGAR I NÖD : En experimentell studie om biståndsvilja i humanitära kriser
No full textThis thesis explores how moral information about crisis-affected populations influences the public’s willingness to provide humanitarian aid. Grounded in social identity theory (SIT), the study investigates whether exposure to morally negative information increases outgroup perception of recipients, therefore reducing willingness to provide humanitarian aid. A randomized survey experiment (n = 150) was conducted in which participants were exposed to either a neutral or morally negative vignette describing the actions of a recipient population during a humanitarian crisis. Three hypotheses were tested: (1) a direct effect of negative moral information on aid willingness, (2) a mediating role of outgroup perception, and (3) a moderating effect of political ideology. Results provided partial support for the first hypothesis: participants exposed to morally negative information reported lower aid willingness. This was statistically significant in the full sample (n = 150) using a one-tailed test aligned with the directional hypothesis, but not in the student-only sample (n = 136). Mediation analysis further provided evidence for an indirect effect: negative moral portrayals increased outgroup perceptions, which in turn were associated with reduced willingness to help. No significant interaction was found for political ideology. However, the pattern was in line with prior research - left-leaning and globalist individuals were generally more willing to donate than their right-leaning and nationalist counterparts. The findings suggest that perception of group membership may partially explain why aid decisions can vary from humanitarian ideals
The environment shaped as music : Soundscapes as a creative tool in music composition
No full textUtifrån mitt intresse för mixning och ljudbehandling vill jag med detta arbete utforska hur ljudlandskap kan användas som en källa till inspiration och vilken roll de kan spela i mitt kreativa musikskapande. Arbetet är grundat i R Murray Schafers teori om soundscapes och dess byggstenar samt kulturella kopplingar. Arbetet utgår ifrån frågeställningen: “På vilket sätt kan skapandet av digitala ljudlandskap enligt Schafers teori om soundscapes, användas som ett verktyg för att hjälpa mina konstnärliga val inom digital komposition och produktion?” Genom att skapa två olika ljudlandskap med olika egenskaper utifrån Schafers definitioner, och sedan placera dessa över en gemensam ackordkomposition, har jag komponerat två olika verk som formats utefter de ljudlandskap de refererar till, utan att det påverkat tempo och tonalitet. Genom att föra en strukturerad loggbok under skapandeprocessen noterade jag mina tankar och mitt arbetssätt, vilka jag baserade resultat och analys på. Resultatet visar att ljudlandskap som referensmaterial till komposition är en bra metod att finna inspiration. Komposition till ljudlandskap gynnar det hermeneutiska tänket inom den kreativa arbetsprocessen genom att tidigt i processen tillåta översyn av helheten och målbilden. Ljudlandskapen bidrog även till mer konkreta kompositoriska val som rytmik och instrumentering. Rytmik har en rol l iupplevd hastighet på kompositionen, vilket avgör känsla och energi i verket. Genom asociationer valde jag instrumentering som jag kopplar till de miljöer som ljudlandskapen baserades på. Hur känslor inom kompositionerna gestaltades var även de relaterade till de associationer jag fick till ljudlandskapen. Som slutsats har undersökningen visat att ljudlandskap är ett användbart referensmaterial som gynnar inspirationen och ger kompositören nya tankemönster för att arbeta kreativt
Occupational therapy interventions in school for children and adolescents with ADHD: Effects on executive functions
No full textBakgrund: Barn och ungdomar med ADHD har ofta nedsatta exekutiva funktioner, vilket påverkar deras lärande i skolan. Det finns ett ökande behov av att stödja dessa elevers skolgång genom anpassade insatser. Arbetsterapeutiska interventioner kan bidra till att minska utmaningar hos barn och ungdomar med ADHD. Syfte: Att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på exekutiva funktioner för barn och ungdomar som har ADHD i skolan. Metod: Författaren genomförde en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och en med mixad metod.Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO samt genom manuell sökning. Resultat: De tio vetenskapliga artiklar som ingår i studien visar att arbetsterapeutiska interventioner kan förbättra barn och ungdomars exekutiva funktioner. Interventioner som Cog-Fun, viktvästar och balansbollar kan bidra till förbättrade exekutiva funktioner, vilket i sin tur kan underlätta barn och ungdomars vardag och skolgång.Interventionerna genomfördes både individuellt och i gruppform. Samtliga tio studier inkluderade totalt 578 barn och ungdomar med ADHD. Arbetsterapeutiska insatser främjar även självständighet hos elever med ADHD. Interventionerna varierade i utförande men visade generellt på förbättringar av exekutiva funktioner. Litteraturstudien redovisardessutom likheter och skillnader i genomförandeform och effekt mellan de olika interventionerna. Slutsats: Arbetsterapeutiska interventioner kan främja exekutiva funktioner hos barn och ungdomar med ADHD i skolan. Arbetsterapeutiska insatser i skolan är ett relativt nytt område som kan tillämpas i Sverige. Vidare forskning behövs för att säkerställa de långsiktiga effekterna av dessa interventioner
The impact of language in music : A study on translating one's own material
No full textDetta arbete innefattar en studie i hur ens upplevelse av text inom musik förändras genom översättning av material och bygger på en kvalitativ metod med introspektion (Frostling-Henningsson, 2017). Under processens gång så har denna undersökning grundats med bland annat Lars Lilliestams (2021) artikel om varför artister väljer att skriva på antingen svenska eller engelska, och undersöker även hur ens persona skulle kunna förändras i takt med att ens språk också gör det (Moore, 2012). Jag analyserar även mina egna texter med hjälp av vissa frågor som är användbara när man ska genomföra en subjektiv diktanalys (Frostling-Henningsson, 2017)
“Han tycker det är en bra idé att familjehemsföräldrarna får bestämma över honom” : En kvalitativ dokumentstudie om tingsrättens bedömningar av vårdnadsöverflyttningar vid familjehemsplaceringar
No full textSyftet med studien är att undersöka hur svenska tingsrätter argumenterar kring barnets behov och parternas inställning i bedömningar av vårdnadsöverflyttningar vid familjehemsplaceringar. Utöver detta vill vi undersöka om det kan utläsas någon förändring i hur besluten har tagits över tid. Studiens material består av domslut utifrån ett målstyrt urval, vilket resulterade i 55 domslut från 18 av Sveriges 48 tingsrätter. Domarna meddelades mellan åren 2015 och 2025 och behandlade vårdnadsöverflyttningar från biologiska föräldrar till familjehemsföräldrar. Materialet analyseras med Toulmins argumentationsmodell och tematiseras med hjälp av tidigare forskning samt Maslows behovstrappa och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visar sig till viss del stämma överens med tidigare forskning på området. En skillnad är däremot att flera domar saknar samtycke från föräldrarna i denna studie. Tingsrätten argumenterar tydligt för vårdnadsöverflyttningarna med grund i både barnens behov och parternas inställning. Denna studie visar också att det främst är de äldre barnens vilja som framförs i domsluten, och att de yngre barnens talan inte finns med.The aim of this study is to examine how the Swedish district courts argue regarding the child's needs and the parties’ attitude in assessments in custody transfers in foster care placements. We also want to examine if any changes in decision-making over time can be identified. The empirical material consists of court rulings selected through purposive sampling and consists of 55 rulings from 18 of the 48 Swedish district courts. The rulings were issued between 2015 and 2025 and consern custody transfers from biological parents to foster parents. The material analyzes using Toulmin’s model of argumentation and is thematized using previous research as well as Maslow’s hierarchy of needs, Bowlby’s attachment theory. The results is by and large consistent with previous research. However, one notable difference is that several rulings in this study lack parental consent. The district courts clearly argue in favor of the custody transfers based on both the children’s needs and the parties’ positions. This study also shows that it is primarily the views of older children that are represented in the rulings, and that the younger children’s perspectives are often not included
”Vi manipulerar inte för att skada” : En kvalitativ studie om biståndshandläggares erfarenheter av att arbeta med demenssjuka äldre
No full textDenna studie handlar om biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen. Syftet är att undersöka biståndshandläggares erfarenheter av att arbeta med äldre personer som har en demenssjukdom och som inte är mottagliga för hjälp och stöd från myndigheter, trots att det finns ett omfattande behov. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med biståndshandläggare i tre olika kommuner i Sverige. Studiens resultat analyseras med grund i teorierna: Gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och professionsetik. Studiens resultat visar att biståndshandläggarna arbetar relationsskapande med den äldre för att främja delaktighet och självbestämmanderätt hos klienten. Det framkommer även att biståndshandläggare använder andra strategier för att inhämta samtycke från dessa klienter. En framträdande strategi var att lura, lirka och manipulera klienten i de fall biståndshandläggarna ansåg att klienten var en fara för sig själv. En stor del av biståndshandläggarnas arbete visar sig vara att samverka med andra professioner, denna samverkan var både en utmaning och en möjlighet för att hjälpa klienterna. Slutligen visar resultatet på att den enskilde biståndshandläggaren upplever en frustration i arbetet med dessa klienter i situationer där det inte går att förena klientens vilja med organisationens krav. Studiens slutsats är att biståndshandläggarnas arbete är komplext och medför flertalet utmaningar som är biståndshandläggarnas ansvar att lösaThis study focuses on care managers working in elder care services. The purpose behind the study is to explore care managers experiences of working with elderly people who have dementia and who are not open to receiving help or support from authorities, even though they have significant needs. The study is based on a qualitative method where six interviews with care managers from three different municipalities in Sweden was conducted. The results are analyzed using the theories: Street level bureaucracy, discretion and professional ethics. The results show that care managers work to build relationships with the clients to promote participation and the client’s right to self-determination. The study also shows that care managers use different strategies to get consent from these clients. One common strategy was to trick, persuade or manipulate the client when they believed the client was a danger to themselves. A significant part of the care managers duties involve collaboration with other professionals, which presented both challenges and opportunities for supporting the clients. Finally, the result shows that individual care managers often experience frustration when the client’s wishes cannot be aligned with the demands of the organization. The study concludes that the work of care managers is complex and involves multiple challenges that fall within the responsibility of the care managers to address
När flera små brott blir ett stort : En analys av begreppet brottsenhet inom narkotikabrott
No full textSyftet med uppsatsen är att undersöka brottslighetskonkurrens ur ett rättssäkerhetsperspektiv med fokus på att särskilt granska sammanläggningen av flera narkotikabrott till en brottsenhet. Frågeställningarna som besvaras inom ramen för syftet är: Hur bestäms en brottsenhet i narkotikabrott? Hur förhåller sig bestämmandet av en brottsenhet i narkotikabrott rättssäkert utifrån legalitetsprincipen? Och till sist, är bestämmandet av en brottsenhet vid flerfaldig narkotikabrottslighet rättssäker i svensk rätt? Om nej, är det motiverat med lagändring på området? Uppsatsens utredning kretsar mycket kring rättsfallen NJA 1971 s. 396, NJA 2007 s. 557 och NJA 2017 s. 814 eftersom dessa vägledande avgöranden ofta omnämna i praxis och i litteraturen. Det som vid en första anblick kan konstateras är att det är något oklart hur en brottsenhet ska bestämmas i praxis och doktrin. Det finns inte heller några lagregler som specifikt behandlar bestämmandet av en brottsenhet. Vidare visar utredningen att narkotikabrottet har genomgått en del straffskärpningar och att det framförallt finns en kvalifikationsgrund som ställer till bedömningen av en brottsenhet. Denna kvalifikationsgrund är om en gärning har utgjort ett led i en verksamhet. Det har nämligen inte i praxis förtydligats om kvalifikationsgrunden benämns eller om det är ett sätt att resonera för bestämmandet av en brottsenhet. Resultatet visar att det finns rättsosäkra delar på vad gäller bestämmandet av en brottsenhet men att NJA 1971 s. 396 och Zolotukhin v. Russia utgör en grund för en huvudregel. Legalitetsprincipen och även andra närliggande principer efterlevs inte på ett önskvärt sätt vad gäller bestämmandet av en brottsenhet vid flerfaldiga narkotikabrott. Utredningen leder däremot inte till att det vore motiverat med lagändringar. Det borde vara upp till rättstillämparen att med ett vägledande avgörande förtydliga hur bestämmandet av en brottsenhet bör ske
Gärningsbeskrivningens precision och dess betydelse för rättssäkerheten : En rättsutvecklingsstudie i svensk brottmålsprocess 1996–2024
No full textGärningsbeskrivningen utgör en kärnkomponent i brottmålsprocessen och måste uppfylla höga krav på precision. Uppsatsen har undersökt vilka krav som ställs på gärningsbeskrivningens innehåll i svensk rätt, hur de kraven har utvecklats sedan 1996 samt hur variationer i formuleringen påverkar domstolens prövning och den tilltalades rättssäkerhet. Undersökningen har genomförts med rättsdogmatisk metod och bygger på lagstiftning, rättspraxis från Högsta domstolen och Europadomstolen samt juridisk doktrin. Uppsatsen visar att kravet på precision i gärningsbeskrivningen grundas i legalitets-, kontradiktions- och den ackusatoriska principen och är avgörande för att säkerställa att den tilltalade får en rättvis prövning och att domstolen inte överskrider åtalsramen. Kravet syftar till att den tilltalade ska förstå anklagelsen och kunna försvara sig samtidigt som domstolens prövning ska begränsas till det åklagaren fört in i processen. Under den undersökta perioden har praxis successivt skärpt kraven, särskilt genom inflytande från Europakonventionen. Domstolarna är numera tydliga med att ingen får dömas för en gärning eller ett brott som inte tydligt omfattats av gärningsbeskrivningen. Uppsatsen visar även att variationer i gärningsbeskrivningens formulering kan få direkt betydelse för brottets kvalificering, rättskraftens omfattning samt domstolens möjlighet att pröva alternativa bedömningar. En för vag eller snäv beskrivning kan begränsa domstolens prövningsram vilket i praktiken innebär att väsentliga omständigheter som framkommer under processen inte kan beaktas vid domen. Slutsatsen är att en tydlig och välavvägd gärningsbeskrivning är central för att upprätthålla en rättssäker och effektiv brottmålsprocess
Skälig ersättning vid upphovsrättsöverlåtelse : En analys av 29 § URL i ljuset av DSM-direktivet
No full textFör att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen och stärka upphovsmäns ställning antog EU år 2019 direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (DSM-direktivet). Som ett led i genomförandet av direktivet infördes nya bestämmelser i svensk rätt, däribland 29 § URL. Bestämmelsen ger upphovsmän rätt till skälig ersättning vid överlåtelse, samt rätt till ytterligare ersättning om den ursprungliga ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg. Tidigare saknades särskild reglering på området, och prövningar av oskäliga ersättningsvillkor fick i stället göras med stöd av generalklausulen i 36 § AvtL. Bedömningen av vad som utgör skälig ersättning grundas på en helhetsbedömning av omständigheterna vid avtalets ingående. Hänsyn tas bland annat till upphovsmannens bidrag till verket, avtalets utformning, verkets ekonomiska värde, branschpraxis och parternas förhandlingsstyrka. Ersättningen kan ges i olika former, exempelvis som royalty, engångsbelopp eller som del av lön i anställningsförhållande. Om det i efterhand visar sig föreligga en kvalificerad avvikelse mellan avtalad ersättning och det faktiska värdet av verket, kan upphovsmannen ha rätt till ytterligare ersättning. Rätten gäller retroaktivt för avtal som ingåtts upp till 20 år tillbaka. Bedömningen tar hänsyn till bland annat intäkter från nyttjandet, upphovsmannens bidrag till verket samt ersättningspraxis inom det relevanta området. För att en sådan bedömning ska kunna göras åläggs förvärvaren en skyldighet att tillhandahålla upphovsmannen information. Informationen ska innehålla uppgifter om hur verket har nyttjats och vilka intäkter det har genererat. Bedömningen av om den ytterligare ersättningen är skälig görs på samma sätt som bedömningen av den ursprungliga ersättningen. 29 § URL förhåller sig till 36 § AvtL som en lex specialis i fråga om ersättningsvillkor. Generalklausulen kan dock fortfarande ha betydelse vid bedömning av andra avtalsvillkor, eller när förutsättningarna för att tillämpa 29 § URL inte är uppfyllda
Schablonbeskattningsmodellen av investeringssparkontot utifrån likformighetsprincipen, neutralitetsprincipen och anförda ändamål
No full textInförandet av investeringssparkontot har medfört ett omfattade schablonbeskattningssystem som existerar vid sidan av den konventionella kapitalbeskattningen. Uppsatsen har undersökt hur investeringssparkontots schablonbeskattningsmodell av investeringstillgångar förhåller sig till konventionell kapitalbeskattning utifrån likformighetsprincipen, neutralitetsprincipen och ändamålen som anfördes i samband med institutets beredning. Det konventionella kapitalbeskattningssystemet bygger i huvudsak på grundtanken om att det är värdeökning som ska beskattas. För investeringssparkontot är värdeutveckling endast av begränsad betydelse. Skattekonsekvensen beror istället på vad statslåneräntan har fastställts till, hur stora insättningarna till kontot har varit under året och vilket kapitalvärde kontot uppvisat vid kvartalsvisa mättillfällen. Beräkningsmetoderna ger skilda skattekonsekvenser på både kort och lång sikt och samexistensen innebär att sparare kan välja den beskattningsmodell som är mest förmånlig för respektive placering. Ur ett likformighetsperspektiv är regelverket uppenbart problematisk eftersom likadan vinst från likadana innehav kommer att beskattas olika beroende på vilken juridisk konstruktion som innehavet är placerat i. Beräkningsmodellen som genomgående använts i förarbetena för att uppskatta den långsiktiga effektiva skattesatsen för innehav på investeringssparkonto kantas av ifrågasättbara antagen om tillgångsfördelning och präglas av ett för den genomsnittlige spararen betydelselöst genomsnittsförhållande mellan statslåneränta och investeringstillgångsavkastning. Beskattningsmodellen kan också kritiseras ur ett neutralitetsperspektiv då skattekonsekvensen av en investering blir olika beroende på vilken kalenderdag man för över pengarna till investeringssparkontot, vilken kan hämma likviditeten på värdepappersmarknaden. Införandet av en skattefritt grundnivån är också problematiskt ur ett neutralitetsperspektiv eftersom det ger en skattemässig konkurrensfördel för investeringstillgångar gentemot tillgångar som inte kan förvaras på ett investeringssparkonto, vilket kan påverka marknadsekonomins effektivitet. Regelverket får anses ändamålsenligt vad gäller målsättningarna om enkelhet och popularitet. Beskattningsmodellen kan emellertid kritiseras ur ett sparperspektiv bland annat för att till större del bygga på innehavstid än värdeutveckling, för att överbeskatta nysparande, för att missgynna placeringar med lägre förväntad avkastning och för problematiken som följer av att beskattningsmodellen utgår från statslåneräntan. Portföljmodellen framförs som ett mer ändamålsenligt beräkningsalternativ än nuvarande schablonbeskattningsmodell