Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Den relativa värderingen av riskreducering för barn respektive vuxna - ur ett trafiksäkerhetsperspektiv
No full textÄr AI en strategisk resurs inom skadereglering? En studie om användning och begränsningar av AI inom skadereglering
No full textResponding to Cyberattacks by Non-State Actors : The Scale and Effect Threshold and the Question of Attribution under the Law of Self-Defence
No full textModern critical infrastructures largely depend on computer systems and networks, making them particularly vulnerable to cyberattacks. Cyberspace is a domain which is easier and cheaper than traditional warfare. As a result, non-state actors have gained a prominent role in cyberattacks, with the potential to cause considerable damage to other states. Although international law applies in cyberspace uncertainties remain how it should apply to cyber activities. The aim of this thesis is to analyse the law of self-defence and how it applies to cyberattacks by non-state actors. For that reason, the thesis examines whether cyberattacks can amount to an armed attack, and if so, whether self-defence actions can be taken against such attack conducted by non-state actors. The right to self-defence against cyberattacks is found to be permitted when it reaches the threshold of scale and effect, an element under the armed attack requirement under article 51 of the UN Charter and customary international law. This is the case when a cyberattack results in significant death of or injury to persons or damage, particularly when the critical infrastructure of the state is targeted, comparable to the effect of disruption caused by traditional armed attacks. By this it concludes that the weapons used in the context of an armed attack does not exclude the use of a computer. The traditional standard of attribution requires a non-state actor to be attributable to a state under the law of self-defence. However, in the aftermath of 9/11, controversy arose regarding the traditional approach, specifically, whether the law of self-defence has expanded to include attacks by non-state actors even in the absence of state involvement. The thesis concludes that there is insufficient state practice to support that international law has abandoned the traditional standard of attribution. Furthermore, analysing the technical consequences posed by the nature of cyberspace, the thesis finds that delays or uncertainties in attribution may hinder compliance with the requirements of self-defence, potentially leaving the victim state without a viable means of response
Umgängesrätt i våldsutsatta familjer : Hur resonerar domstolarna och vad görs för att skydda barnets bästa?
No full textDenna uppsats syftar till att besvara hur våld inom familjen beaktas av domstolarna vid beslut om umgängesrätt samt vilka juridiska skyddsåtgärder som finns för att säkerställa barnets bästa vid dessa beslut. Enligt svensk rätt är utgångspunkten att umgängesrätten tillfaller barnet och inte föräldern, och att alla beslut som tas rörande umgänge ska fattas utifrån vad som är barnets bästa. Genom rättsdogmatisk metod analyseras gällande rätt med stöd i lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och doktrin. Umgängesrättens regelverk har en stark anknytning till principen om barnets bästa, framför allt från och med 1 januari 2025 då en lagändring gjordes som innebar att barnets bästa fick ett större fäste i 6 kap 15 § FB. Utgångspunkten i umgängesrätten är den så kallade kontaktpresumtionen som innebär att ett barn har ett behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Denna presumtion får dock inte väga tyngre än en risk för att ett barn ska fara illa till följd av umgängesbeslutet. Begreppet barnets bästa och dess betydelse inom svensk rätt har genomgått förändringar under de senaste åren, med den senaste i januari 2025. Barnets bästa är en princip som inte har någon fastslagen definition, och vad barnets bästa är bestäms alltid från fall till fall genom en individuell bedömning. Domstolarna tar hänsyn till uppgifter om våld inom familjen, men ger ibland barn rätt till umgänge med en förälder trots att de även resonerar att det föreligger en viss risk att barnet far illa till följd av den påstådda våldsamma föräldern. Efter 2025 verkar domstolarna värdera uppgifter om våld högre som resultat av de senaste lagändringarna i Föräldrabalken. Det är reglerat att barnets bästa ska vara i främsta rummet i beslut gällande umgänge, och domstolarna måste ta högsta hänsyn till det, vilket är en juridisk skyddsåtgärd för att säkerställa barnets bästa. Andra skyddsåtgärder är möjligheten till umgängesstöd, socialnämndens möjligheter att väcka talan och det faktum att man måste höra barns egen åsikt och vilja innan ett beslut fattas. Att skydda barnen bör värderas allra högst av domstolarna vid umgängesbeslut
Försumlighet i dispositiva tvistemål : En studie om förutsebarhet samt effekten av försumlighet vid fördelningen av rättegångskostnader
No full textUppsatsens syfte är att undersöka vilken form av vårdslöshet samt hur den påverkar utfallet i kostnadsfördelningen inom dispositiva tvistemål i svensk processrätt. Vidare granskas även huruvida bestämmelsernas tillämpning framstår som förutsebar mot bakgrund av samhällets utveckling. Undersökningen granskar bedömningen av vad som anses utgöra vårdslöshet inom processföring genom en redogörelse av de nuvarande försumlighetsreglerna vid fördelningen av rättegångskostnader. Vid bedömningen av vårdslöshet redogörs uppsatsens utgångspunkt utifrån den skadeståndsrättsliga principen bonus pater familias. Utöver en granskning av paragrafernas ordalydelse, kompletteras även den egna analysen av kommentarer från doktrin samt lagmotiv från de förarbeten som legat till grund för nuvarande lagstiftning. En sammanställande analys avseende den gradbedömning av vårdslöshet som sker vid tillämpning av bestämmelserna presenteras även. Efter den materiella redogörelsen avseende reglernas tillämpning samt funktion granskas även ett antal rättsfall med syfte att återge hur bestämmelserna tolkas vid praktisk tillämpning. Vid granskningen undersöks domstolarnas motivering till varför eller varför inte bestämmelserna har tillämpats. Utöver de vägledande avgöranden som analyseras, granskas även ett antal avgöranden från underinstanser samt specialdomstolar för att skapa en bred bild av hur en tillämpning av bestämmelserna motiveras. Tillämpningen analyseras sedan utifrån om den kan anses förutsebar i ett modernt samhälle. Uppsatsens definition av förutsebarhet redogörs för kort med stöd av litteratur samt doktrin. Uppsatsen kommer fram till att bedömningen av vårdslöshet är beroende av kontext samt de omständigheter som föreligger vid prövning av det aktuella målet. En exakt nivå av vårdslöshet kan inte fastställas då en klar och tydlig grad av vårdslöshet är svår att precisera vid domstolarnas tillämpning. Reglernas tillämpning tycks dock kräva att en uppenbar form av klandervärd vårdslöshet förelegat under processen, samt även att vårdslösheten har ett tillräckligt kausalsamband med en fördröjning eller kostnad för motparten. Vårdslösheten ska heller inte uppkommit till följd av ett godtagbart skäl. Vidare kompliceras bestämmelsernas tillämpning av att ytterligare skyddsregler införts sedan nuvarande rättegångsbalk infördes. Utifrån analys av uttalanden samt tillämpning i praxis framgår det att reglerna i dag tillämpas mycket sällan, vilket möjligtvis även kan ha påverkats av det modernare samhällets syn på vilka processrättsliga principer som bör ha företräde. Ett resultat av både samhälls- samt rättsutvecklingen tycks vara att en viss tolerans angående vårdslöshet bör tålas av domstolen, ingen faktisk definition av vad som utgör den övre gränsen för toleransen kan heller återfinnas. En modernare tillämpning av bestämmelserna är därmed ovanlig samt komplicerad då försummelsereglerna i hög grad samspelar med övriga regler i rättegångsbalken samt kapitlet om rättegångskostnader. Mot bakgrund av uppsatsens syfte samt frågeställningar landar slutsatsen därför i att ett förtydligande av nuvarande lagstiftning samt dess funktion, alternativt ett uttalande genom ett vägledande avgörande kan argumenteras för. Effekten av ett sådant förtydligande skulle i sin tur förhoppningsvis leda till en klarare samt mer förutsebar praxis i ett samhälle där en tvistemålsprocess innebär ett allt större risktagande för de inblandade parterna
Suspicion towards digital fraud
No full textDigitala bedrägerier är ett växande samhällsproblem som kan innebära ett flertal negativa konsekvenser för individer i samtliga åldrar. Det finns flertalet variationer inom digitala bedrägerier, däribland sett till dess utformning och målgrupp. Syftet med den aktuella studien var att undersöka om misstänksamhetsgraden mot digitala bedrägerier skiljde sig mellan olika åldersgrupper samt beroende på bedrägeriernas olika kontaktvägar och manipulationstekniker. En enkät innehållandes fyra olika vinjetter distribuerades slumpmässigt genom ett bekvämlighetsurval till individer i åldersgrupperna 18-35 och 60+. Vardera vinjett utgjordes av en kombination mellan olika kontaktvägar (phishing/smishing) och manipulationstekniker (rädsla/positiv förväntan). Genom en 2x2x2 faktoriell ANOVA identifierades det en statistiskt signifikant skillnad i misstänksamhetsgrad, då mellan olika åldersgrupper. Yngre individer hade en lägre misstänksamhetsgrad jämfört med äldre individer. Resultatet indikerade på ett behov att målgruppsanpassa nuvarande och framtida brottsförebyggande insatser gentemot digitala bedrägerier. Det identifierades även ett behov att fortsätta forska inom området för att ytterligare kartlägga problematiken och fylla kunskapsluckan.Digital fraud is a growing societal problem with multiple negative consequences for individuals of all ages. There are several variations of digital fraud, particularly in terms of its design and target group. The purpose of the current study was to investigate whether the level of suspicion towards digital fraud differed between different age groups, contact channels and manipulation techniques. A questionnaire containing four different vignettes was distributed randomly through a convenience sampling to individuals in the age groups 18-35 and 60+. Each vignette consisted of a combination of different contact channels (phishing/smishing) and manipulation techniques (fear/positive expectation). Through a 2x2x2 factorial ANOVA, one statistically significant difference in the level of suspicion between different age groups was identified. Younger individuals had a lower level of suspicion compared to older individuals. The results indicated a need to tailor current and future crime prevention efforts against digital fraud to different age groups. A need for continued research in the area was also identified in order to further investigate the problem and fill the knowledge gap
From follower to stalker: University students’ acceptance of cyberstalking in an ex-partner context
No full textSyftet med studien var att genom en kvantitativ enkät med vinjettdesign undersöka skillnader i unga universitetsstudenters acceptans för cyberstalkning i en expartner-kontext genom ett bekvämlighetsurval. Vidare ämnar studien att uppmärksamma problematiska beteenden i ungas parrelationer, som på senare år har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen. Studien bidrar med uppdaterad forskning inom problemområdet, som framöver kan ligga till grund för riktade insatser. Urvalet för studien bestod av 455 universitetsstudenter (125 män och 330 kvinnor). Åldersspannet var 18 till 30 år (M = 22,7, SD = 2,18). Resultatet visade att acceptansen för cyberstalkning generellt var låg. Det förelåg emellertid en skillnad i acceptans mellan män och kvinnor, där kvinnor hade en lägre acceptansnivå för cyberstalkning än män. Studien fann även en könsskillnad i utsatthet, där fler kvinnor än män angav att de hade utsatts för cyberstalkning i någon utsträckning. Vidare visade studien ingen skillnad i acceptans mellan de som tidigare utsatts respektive inte utsatts för cyberstalkning av en expartner. Det påvisades inte heller en skillnad i acceptans mellan de som utsatts en gång respektive utsatts upprepade gånger. Studiens resultat diskuteras bland annat utifrån normaliseringsprocessen, könsnormer i samhället samt ungas omfattande användning av internet.The aim of this study was to explore differences in young university students' acceptance of cyberstalking in an ex-partner context through a quantitative physical survey with vignette design and convenience sampling. The study further highlights problematic behaviours within partner relationships, which in modern time is changing due to the technological development. The study contributes to updated research within the cyberstalking field, which can provide valuable insights for focused prevention in the future. The sample included 455 university students (125 men and 330 women). The age range was 18 to 30 years (M = 22.7, SD = 2.18). The results showed that the acceptance of cyberstalking in general was low. However, a gender difference in acceptance was found, with women having a lower level of acceptance than men. The study also found a gender difference in victimization, where more women than men had experienced cyberstalking. Furthermore, the study did not find any difference in acceptance between those who previously had experienced cyberstalking by an ex-partner and those who had not. Nor was a difference in acceptance found between those who had been victimized once and those who had experienced repeated victimization. The results of the study are discussed based on themes such as the normalization process theory, gender roles and the extensive use of the internet by young people
Livet efter en hjärtinfarktEn litteraturstudie om patienters upplevelse efter en hjärtinfarkt. : The life after a myocardial infarctionA literature review of patients’ experience after a myocardial infarction.
No full textBakgrund: Hjärtinfarkt är en hjärt- och kärlsjukdom där behandlingen syftar till att förebygga återinsjuknande med bland annat livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet efter en hjärninfarkt där personcentrerad vård är avgörande för att möta patienten utifrån individuella behov.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien genomfördes med systematisk sökning i databaserna CINAHL och Medline. Resultatet analyserades genom en interagerad analysmetod. Tolv artiklar inkluderades.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med två underkategorier per huvudkategori. Den första huvudkategorin, Upplevelser av fysisk ansträngning efter hjärtinfarkt, inkluderar underkategorierna: ”Kroppsliga begränsningar” och ”Rädsla och osäkerhet kring fysisk aktivitet”. Den andra huvudkategorin, Psykiska och emotionella reaktioner efter hjärtinfarkt, inkluderar ”Känslomässiga reaktioner” och ”En förändrad syn på sig själv”. Den tredje huvudkategorin, Att fortsätta leva, inkluderar ”Livsstilsförändringar” och ”Stöd från omgivningen”.Slutsats: Patienterna upplevde fysiska och psykiska utmaningar efter hjärtinfarkt, samtidigt som de upplevde att livet hade förändrats. Stöd från närstående och vården var viktigt och påverkade patienterna. Bristande stöd och otillräcklig information från vården påverkade patienterna negativt. Dessa resultat understryker vikten av att sjuksköterskan arbetar personcentrerat i alla vårdsammanhang, för förbättrad autonomi, delaktighet och upplevelse hos varje patient
Patienters upplevelse av att leva med tarmstomi
No full textSammanfattningBakgrund: Tarmstomi kan bland annat användas som behandling för personer som har kroniska tarmsjukdomar eller tumörer i tarmarna. Behandling med tarmstomi kan innebära komplikationer såsom psykisk påverkan, hudirritation och läckage. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att ge stöd och förklara hur patienten kan hantera tarmstomin. Det är värdefullt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat med fokus på att sätta patienten i centrum och på så sätt involvera patienten i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med tarmstomi.Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning utfördes. Sökningen av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och PubMed samt en artikel erhölls genom en manuell sökning. Sökningarna resulterade totalt i elva utvalda artiklar.Resultat: Utifrån de utvalda artiklarna skapades tre huvudkategorier. Dessa kategorier namngavs som upplevelsen av social interaktion, psykologiska upplevelser och upplevelsen av samlivSlutsats: Patienter med tarmstomi upplever hinder i vardagen och kan uppleva stigmatisering i samhället. Brist på information och kunskap hos sjuksköterskan kan leda till ökad stigmatisering
Specialpedagogers uppfattningar om skolsituationen för elever med svag teoretisk begåvning
No full textSyftet med studien är att bidra till kunskap om skolsituationen för elever med svag teoretisk begåvning. I den svenska grundskolan finns drygt en miljon barn och unga med varierad begåvning. Begåvning som ligger inom genomsnittets nedre del och som inte räknas som intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan benämnas svag teoretisk begåvning. Med svag teoretisk begåvning avses intelligenskvot (IK) 70–85 vilka utgör ungefär 14 procent av den totala populationen. Forskning har visat att det saknas studier om barn med svag teoretisk begåvning och att dessa elever är särskilt sårbara eftersom de befinner sig i den ordinarie grundskolan där de har skolplikt och har mycket svårt att nå de krav som ställs. Svårigheter som ökar i högstadiet. När kravnivån överstiger förmågan ökar risken för skolmisslyckanden. Tio specialpedagoger i grundskolan åk 7–9 intervjuades om hur de förstår och använder begreppet svag teoretisk begåvning, hur de uppfattar skolsituationen för eleverna och om framgångsfaktorer i arbetet för, med och kring eleverna. En metodansats inspirerad av fenomenologin användes för att analysera det insamlade materialet och för att induktivt finna dess essens och ett teoretiskt ramverk. Resultaten visar att begreppet svag teoretisk begåvning ses som ett osynligt och laddat begrepp. Begreppet används sällan i skolans verksamhet och väcker en rädsla för att såra elever vid användandet. Skolsituationen för elever med svag teoretisk begåvning uppfattas som problematisk och normbrytande samt kopplas till negativa tankar och känslor som hopplöshet. Att möta varje unik elev och att arbeta för en skola för alla där social tillhörighet och delaktighet ses som särskilt gynnsamt. Framgångsfaktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå framkom. Resultaten diskuteras och problematiseras utifrån tillgänglighets- och likvärdighetsperspektiv utifrån vilka skolan brister. En viktig slutsats är att skolan som organisation kräver förändring på samhällsnivå för att kunna möta elever med svag teoretisk begåvning och minska risken för låg självkänsla, skolfrånvaro och psykisk ohälsa