29848 research outputs found
Sort by
Att befinna sig i två verksamheter - En studie om fritidshemslärares upplevelser kring samverkan mellan fritidshem och skola
No full textDenna studie tar sin utgångspunkt i sex fritidshemslärares upplevelser kring hur samarbetet fungerar mellan skola och fritidshem. Syftet med studien är att öka kunskapen och förmedla i vilken omfattning samverkan sker och vad som anses vara en bra respektive en mindre bra samverkan mellan yrkesprofessionerna. Kvalitativa intervjustudier är det metodval vi har använt för att ta oss an detta arbete. Intervjuer med verksamma fritidshemslärare har genomförts på tre olika skolor i en större stad i Skåne. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för studien kopplas till samverkan. Vi kommer att utgå ifrån organisationsteorin och de centrala begreppen formella- och informella dimensioner, organisationskultur och professionsidentitet.
Resultatet i denna studie visar att uppfattning och tolkning om samverkan skiljer sig åt mellan skolorna och fritidshemslärarna. En fritidshemslärares roll kan variera från att vara aktiv i klassrummet med lärare eller hålla i egen undervisning i hel- eller halvklass. Det empiriska materialet visar att ett bra samarbete mellan skola och fritidshem sker när det finns tydligheter om vad ens arbetsuppgift är och när det finns intresse av att arbeta tillsammans. Det hinder som främst framkommer i studien är brist på planeringstid, framförallt ihop med lärarna. Ledning och rektor anses ha en betydande roll för att samverkan ska fungera. Detta handlar om att rektorerna måste vara tydliga i vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är och vara insatt i fritidshemsverksamheten, vilket majoriteten av våra informanter anser att deras rektorer är
Lärares undervisning mot läsförståelse
No full textSkolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sin läsförståelseförmåga för ett livslångt lärande. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka vilka arbetsmetoder lärare i grundskolan använder i sin undervisning med läsförståelse och vilka faktorer som påverkar lärares undervisning. För att kunna ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och observerats under undervisningstillfällen som berör läsförståelse. Vi har utifrån vårt insamlade material granskat och analyserat med hjälp av teoretiskt perspektiv. Resultatet av analysen relateras även till andra studiers resultat. Resultatet visar att lärare använder sig av olika arbetsmetoder där olika påverkande faktorer har effekt på undervisningen med läsförståelse. Slutsatsen vi drog av detta var följande: lärarna använder olika arbetsmetoder i sin undervisning med läsförståelse men under arbetsgången uppstår svårigheter som de försöker lösa genom att ändra i arbetsmetoderna och nivågruppera eleverna. Lärarna upplever också att de påverkande faktorerna lämnar spår på undervisningsupplägget och på elevernas synsätt på läsförståelse
En studie om det kompletterande uppdraget på fritidshemmet
No full textSyftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer
Oral Corrective Feedback in Swedish Primary Schools
No full textEnglish as a Foreign Language (EFL) teachers use different strategies to support language acquisition when teaching. This study focuses on one particular strategy: Oral Corrective Feedback (OCF). It is provided to support learners’ oral language skills, and takes numerous potential forms which can either be implemented implicitly and/or explicitly. According to many studies, recast is the type of OCF most commonly used by EFL teachers. Studies demonstrate however, that recast is the least effective approach for EFL learners’ uptake. The aim of this research study is to investigate how Swedish EFL teachers provide students with OCF. In addition, the intention is also to explore teachers’ and students’ perceptions of the usefulness of OCF for their skills development in English. The focus of this research study is on Swedish primary schools of grades 4-6. Two types of data-gathering methods were used in this study: interviews and observations. The results confirm that both explicit and implicit OCF was provided when observing the teachers’ approaches and strategies in classroom settings. Surprisingly, this research study reveals that recast was not favoured by the Swedish EFL teachers as they considered other types of OCF to be more beneficial to EFL classroom settings
The effectiveness of digital online games as an extramural activity for facilitating motivation and vocabulary acquisition in L2 English learning: student and teacher perspectives
No full textIn Sweden, 50% of all teenagers between the ages 12-18 spend at least three hours a day, spending their time on anything from digital games to YouTube and homework research. Given the popularity of such activities, it is worthwhile investigating to what degree any one of them might be used to help facilitate English second language learning. Research show that digital games use lead to an enhanced vocabulary comprehension, reading comprehension, speaking comprehension, lowered anxiety level and enhanced willingness to communicate for L2 English learners. In the current study we used a qualitative teacher interviews and a quantitative student questionnaires to determine to what extent Swedish elementary school teachers and students in the southern part of Sweden perceive extramural multiplayer online games as being effective for facilitating L2 learning motivation and vocabulary acquisition, as well as their strategies for implementing digital gaming. The major conclusions of this study from both a teacher and student perception is that the motivation is enhanced in students who are frequent gamers, also enhancing their motivation in the classroom to learn English. Additionally, teachers found a wider vocabulary and knowledge of synonyms in students who frequently play games
Elever och bildanalys: en diskursanalys
No full textArbetet med bildanalys i grundskolans övre år verkar skilja sig beroende på bildlärares
kompetens, vilja och tolkning av kursplanen. Då bildanalys är en del av det centrala
innehållet för ämnet bild finns det skäl därför att undersöka vilka element som kan te
sig påverkande när elever utför bildanalys. Syftet med detta arbete är att identifiera
och beskriva opererande diskurser samt beskriva hur dessa diskurser styr elever som
gör bildanalys. Metoden som använts är Svenssons modell för diskursanalys. Det empiriska materialet samlades in genom formatet av en workshop i bildanalys med karaktärsdrag från aktionsforskning och fokusgrupper. Vidare undersöktes vilka diskurser som är identifierbara och hurdant dessa i samband med olika maktperspektiv opererar. Begreppet diskursanalys används här både som en teoretisk utgångspunkt och
en metod för att studera språkanvändning. Språket ses som en aktiv handling inom
diskursanalys, det vill säga att språkanvändning påverkar upplevelser och tankesätt.
Flera diskurser som styr elever som gör bildanalys identifierades. Diskurserna styr eleverna då de möjliggör för olika handlingsalternativ samtidigt som de sätter gränser för
vad som är möjligt att uttrycka. De identifierade diskurserna är omsorgsdiskursen, den
hierarkiska diskursen, bildämnets kommunikativa diskurs, professionsdiskursen, diskursen om elevernas kunskapssyn och tystnadsdiskursen. Inom varje diskurs finns
olika former av makt som styr hur diskurserna opererar. Resultatet i vår studie visar
på att omsorgsdiskursen och den hierarkiska diskursen verkade växelvis med varandra,
att professionsdiskursen och bildämnets kommunikativa diskurs i första hand opererar
tillsammans och tystnadsdiskursen kan operera med flera diskurser
Hur kan digitala resurser stärka undervisningen vid distansutbildning i biologi?
No full textToday more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course
The use of learning rubrics in English as a foreign language primary school classrooms in Sweden
No full textLearning rubrics are adapted to the students’ understanding, and contain a clear focus of what they are supposed to learn. Teachers’ knowledge about them seems to be limited, and assessment rubrics are a more common tool for teachers’ assessment practices (Alm, 2015).
Even though the Swedish school curriculum encourages teachers to use formative assessment as an active part of their teaching, due to its beneficial factors for students learning development, studies have shown that summative assessment is a preferred practice among teachers.
This paper analyzes the teachers use of learning rubrics in English as a foreign language classroom in the Swedish primary schools. The focus lays on finding out teachers experiences and beliefs about using learning rubrics as a formative assessment tool.
According to theories and findings within formative assessment a certain set of criteria must be met, something which learning rubrics do. In order to fulfill this papers purpose, we combined a quantitative study that was carried out on 55 teachers, and a qualitative study that was centered around interviewing 5 teachers. Our results showed that 38 % of the 4-6 EFL teachers used a continuous formative assessment, which occurred during lessons or over a longer span of time. In regards to the use of learning rubrics only 3% used learning rubrics for a formative purpose. Results also revealed that a combination of learning rubrics, and assessment rubrics are more commonly used rather than only the use of learning rubrics in the language classroom. Through the combination of these two types of rubrics it helped in clarifying what was assessed and in what way it was assessed. It would also be used to make teachers’ arguments visible both for the students and the caretakers at home. However, if teachers do not apply the necessary adaptations to the formative process, the benefits are not obtained
Lärares erfarenheter av kompensatoriskt arbete i matematik utifrån elevers sociala förutsättningar
No full textAvsikten med denna studien är att undersöka hur lärare utifrån sina erfarenheter beskriver att de arbetar kompensatoriskt i matematikämnet samt att undersöka hur sociala förutsättningar och föräldraengagemang påverkar elevers skolresultat. Att detta samband finns är forskningen eniga om, men vi finner en avsaknad av studier om kompensatoriska arbetssätt. I denna fallstudie har vi genom sju semistrukturerade intervjuer undersökt vårt valda fenomen och tagit del av exempel på hur lärare arbetar praktiskt med det kompensatoriska uppdraget. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar. Den första presenterar vilka olika faktorer som lärarna anser främst påverkar elevers skolprestationer i matematikämnet. Här lyfts exempel som föräldrars attityd gentemot matematik, vilken tillgång man har till matematik i hemmet samt kopplingen mellan föräldrars socioekonomiska status och deras engagemang. I resultatet redovisas lärarnas erfarenheter kring hur elevers bristande sociala förutsättningar kan erfaras samt vilka förväntningar lärare har på eleverna. Slutligen presenteras hur lärarna utifrån ovanstående omständigheter kan arbeta med det kompensatoriska uppdraget. Här framkom vikten av en god relation till både elever och föräldrar samt praktiska exempel som kan användas i klassrummet men även förslag som en läxfri skola. Därefter introduceras våra reflekterande slutsatser i relation till vårt teoretiska ramverk. Slutligen mynnar detta ut i en diskussion där vi lyfter resonemanget kring föräldraengagemang i relation till socioekonomiskt status samt vilka faktorer som påverkar hur delaktiga föräldrar är i sina barns utbildning. Vi problematiserar även mätbarheten kring en likvärdig utbildning
HJÄRTSVIKTSSJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT DELAKTIGGÖRA DEN ÄLDRE PATIENTEN I OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID HJÄRTSVIKT
No full textBakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folksjukdom och hos personer över 80 år är prevalensen över tio procent. Sjukhusvård med täta återinläggningar är vanligt förekommande och sjukdomen medför stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Uppföljning på sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar har god evidens med minskat antal vårddygn, dödlighet och kostnader. Studier har visat att följsamhet till behandlingsrekommendationer och genomförande av egenvård främjas av en hög grad av patientdelaktighet
men kunskap om hur sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagning arbetar för att delaktiggöra patienten i omvårdnaden tycks vara begränsad.
Syfte: Syftet med studien var att belysa hjärtsviktsjuksköterskors erfarenheter av att delaktiggöra den äldre patienten i omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt.
Metod: En deskriptiv kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på hjärtsviktsmottagning i södra Sverige genomfördes. Data analyserades utifrån Burnards metod för kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Förutsättningar och utmaningar för delaktighet, Delaktiggöra genom relationsskapande möte, Medvetandegöra genom information och undervisning och Hur delaktighet tar sig uttryck. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att delaktiggöra den äldre patienten påverkades av både de egna och patientens förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde att den egna utbildningen och erfarenheten var viktigt för att kunna delaktiggöra patienten. Ett personcentrerat förhållningssätt och att skapa en tillitsfull relation ansågs vara av vikt för att därefter undervisa om hjärtsvikt och göra patienten delaktig i egenvården. E-hälsolösningar var till stor hjälp för vissa patienter, men svåra för många äldre att använda.Background: Chronic heart failure is a common disease, and in people over the age of 80, the prevalence is more than ten percent. Hospital care and frequent re- admissions are common, and the disease causes great suffering and lowered quality of life for the affected person. Follow-up of nurse-led heart failure clinics has good evidence of a reduced number of care days, mortality and costs. Studies have shown that adherence to treatment recommendations and implementation of self-care is promoted by a high degree through patient participation, but knowledge of how nurses at heart failure clinics work to engage the patient in nursing seems limited.
Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of heart failure nurses in involving the elderly patient in care measures in the event of heart failure.
Method: A descriptive qualitative study design with semi-structured interviews with nine nurses working at heart failure clinics in southern Sweden was conducted. The data analysis was based on Burnard's method for qualitative content analysis.
Results: The analysis resulted in four categories; Prerequisites and Challenges for Participation, Participation through Relationship-Creating Meetings, Awareness through Information and Teaching, and How Participation is Expressed. Conclusion: The nurses' experiences of involving older patients were influenced by both their own and the patient's conditions. The nurses felt that their own education and experience were important to enable the patient to participate. A person-centred approach and establishing a trusting relationship were considered to be important in order to subsequently teach about heart failure and involve the patient in self-care. E-health solutions were very helpful for some patients, but difficult for many older people to use