29848 research outputs found
Sort by
Extra anpassningar utifrån lärarnas lärande
No full textSammanfattning/Abstract
Cronvall, Joakim (2020). Extra anpassningar utifrån lärarnas egna lärande. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Studien förväntas bidra till större förståelse av skolors arbete med extra anpassningar och lärares lärande.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att utforska hur lärarnas kompetens kring extra anpassningar ser ut efter lagändringen 2014. Den kommer även belysa om deras praktik och arbetssituation förändrats samt hur lärarnas lärande sett ut under implementeringsfasen. Detta kommer vägas mot forskning kring lärares lärande och skollagen och Skolverkets allmänna råd och stödmaterial.
Frågeställningar:
• Hur tolkar studiens lärare begreppet extra anpassningar?
• Hur beskriver de intervjuade lärarna själva att deras arbete har förändrats sedan stödinsatsen, extra anpassningar, infördes?
• Hur ser de intervjuade lärarnas eget lärande ut kring stödinsatsen extra anpassningar?
Teori
Denna studie tar sin utgångspunkt i de sociokulturella och systemteoretiska perspektiven. Studien belyser lärares egna lärande som sker i ett socialt sammanhang där individen, gruppen och organisationen kan påverka lärandet.
Metod
Studien bygger på empiriskt material insamlat från åtta individuella intervjuer. Studien har genomförts på fyra låg- och mellanstadieskolor i en kommun. Kommunen har tre rektorsområden som alla är inkluderade i studien.
4
Resultat
I studien framkommer det att lärarna i stort tolkar begreppet extra anpassningar så som gällande styrdokument beskriver det. Lärarna pekar på att vissa svårigheter som eleverna är i blir svåra att möta med extra anpassningar. Det framkommer även att det är svårt att skapa en undervisningssituation som kan möta alla elever.
De intervjuade lärarna beskriver en skillnad i kompetensnivå mellan lärare och annan personal som också arbetar med eleverna. Denna personal, fritidspedagoger, resurslärare och elevassistenter, har inte samma möjligheter eller utrymme i sin tjänst att tillgodose sig samma kompetensutveckling som lärarna.
Resultaten visar att lärarnas lärande är en komplex process. Där riktade kompetensutvecklingsinsatser, kollegiala diskussioner, positiva upplevelser av förändrat arbetssätt och tid har betydelse för lärarnas lärande.
Specialpedagogiska implikationer
Specialpedagogens roll blir viktig i att kunna ge vägledning kring hur man hanterar svårigheter elever är i, hur man utformar en planering och undervisning för en heterogen klass, och för att säkerställa att all personal på skolan har tillräckliga kunskaper
Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende
No full textBakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer.Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study
Språkutvecklande lärande i en mångkulturell miljö
No full textSyftet med detta arbete är att utifrån två frågeställningar undersöka hur SO-lärare kan arbeta språkutvecklande för att stärka andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Det som undersökts är vilka metoder och vilka material verksamma lärare anser vara användbara i sin undervisning samt hur de anser sig kunna använda elevers tidigare erfarenhet för att stärka varandra. Studien är till för att lyfta vikten och behovet av en språkutvecklande ämnesundervisning. Studien är även tänkt att kunna bidra till förståelse och användas som inspiration och hjälp för att arbeta språkutvecklande. Teorin som används grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt kooperativt lärande. Undersökningsmetoden som används är en kvalitativ intervjustudie där det varit fokus på lärarnas erfarenhet och uppfattning av att jobba språkutvecklande. Resultatet visar att interaktion, grupparbete, ämnesspecifika ord och begrepp och hur lärarna tillämpar skolspråk i klassrummet är metoder som stärker andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen visar vikten av att integrera språk i ämnesundervisningen för att effektivisera elevernas språk- och kunskapsutveckling
Att krama ett barn – En kvalitativ studie om socialsekreterares språkliga praktiker genom dokumentation
No full textUppsatsens syfte är att undersöka och analysera socialsekreterares språkliga praktik genom dokumentation. Socialsekreterarna i den undersökta verksamheten ger råd och stöd till barn och föräldrar i samband med umgängen. Uppsatsens frågeställningar centrar sig kring ett utforskande av akternas uttryck utifrån tre teman; makt, föräldraskap och klientskap. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån Michel Foucaults och Pierre Bourdieus teorier om makt och social praktik undersöks och analyseras dokumentationens uttryck i den undersökta verksamheten. Detta genom en kritisk diskursanalys med en textorienterad kvalitativ ansats. Uppsatsens resultat har visat på uttryck av en social praktik, vilken är präglad av disciplinära maktutövanden, administration och normativa föreställningar. Socialsekreterarnas överordnade position samt agerande av makt gentemot de som har en insats i verksamheten har i analysen visat på uttryck av en doxisk makt, vilket genom den sociala praktiken kan förstås som ett kollektivt, icke-erkänt, maktutövande. I praktiken innebär det att makten i många fall osynliggörs och blir svår att kritisera, vilket också kan antas försvåra ett relationellt socialt arbete tillsammans med klienterna. På individnivå kan avsaknaden av ett relationellt socialt arbete påverka insatsernas resultat, medan det på en samhällsnivå bland annat kan ses stärka individualiseringen och försvåra möjligheterna att arbeta utifrån delar av Socialtjänstlagens mål om solidaritet och minskad social utsatthet. Sammantaget visar uppsatsens resultat ett exempel på komplexiteten i det sociala arbetet med barn och familjer, både när det kommer till innehåll i insatser och uttryck utifrån den dokumenterade delen av arbetet. En komplexitet som förutsätter möjlighet till kritiska diskussioner och reflektion i arbetet.The purpose of the study is to investigate and analyze the linguistic practices of social workers through documentation. The social workers of this study provide advice and support to children and parents in connection with visitations. The essay's questions center on an exploration of the expression of acts based on three themes; power, parenting and clientele. Through a theoretical framework based on theories of power and social practice by Michel Foucault and Pierre Bourdieu, the expression of the documentation is examined and analyzed. This through a critical discourse analysis with a text-oriented qualitative approach. The results have shown the expression of a social practice, which is characterized by disciplinary exercises of power, administration and normative conceptions. The study have shown, through the superior position of the social workers and the act of power in relation to those children and parents who have a intervention on the field, an expression of a doxic power, which means a collective, unrecognized, exercise of power. In practice, this means that power often becomes invisible and difficult to criticize, which is also assumed to make relational social work, together with the clients, difficult. At an individual level, the lack of relational social work can affect the results of the interventions, while at a societal level it can be seen to strengthen individualization and reduce the opportunities to work based on parts of Socialtjänstlagens goal of solidarity and reduced social vulnerability. All in all, the paper's results show the complexity of social work with children and families, both when it comes to content in social interventions and expressions based on the documentation in social work. A complexity that requires critical discussions and opportunities for reflection at work
Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom
No full textBakgrund 63,5 miljoner människor i världen lever med ett alkoholbruksyndrom, vilket medför risker för uppkomst av somatisk sjukdom såsom cancer, levercirros och hjärt- och kärlsjukdom. Alkoholbruksyndrom är en samhällsfråga då det orsakar ökade samhällskostnader och ökat sjukvårdsbehov. Sjuksköterskan som dagligen möter patientgruppen med alkoholbruksyndrom ska behandla sina patienter med värdighet, respekt och utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom på somatisk avdelning och inom primärvården. Metod Vald metod är litteraturstudie med kvalitativ design. Resultatet framställs genom en kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som valdes genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat Fyra huvudkategorier framkom i litteraturstudien; kunskapsbrist, bemötande, identifiering av alkoholbruksyndrom och attityder. Sjuksköterskor uttrycker brist på möjlighet till att få kunskap inom alkoholbruksyndrom vilket kan leda till att bemötandet påverkas av personliga attityder och förutfattade meningar. Sjuksköterskor upplever identifiering av och mötet med patienter med alkoholbruksyndrom som svårt, vilket i sin tur påverkar sjuksköterskans möjlighet att ge en personcentrerad och jämlik omvårdnad till patientgruppen. Konklusion Patientgruppen med alkoholbruksyndrom riskerar möjligheten att få vård baserat på ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Det grundar sig främst på sjuksköterskors kunskapsbrist, osäkerhet och att de utgår från personliga attityder. Nyckelord Alkoholbruksyndrom, Erfarenheter, Kvalitativ studie, Omvårdnad, Sjuksköterskor.Background 63.5 million people in the world are living with alcohol use disorder, which results in risks for the occurrence of somatic diseases such as cancer, liver cirrhosis and cardiac diseases. Alcohol use disorder is a social issue because it increases social costs and the need of health care. Nurses who daily meet with patients with alcohol use disorder should treat their patients with dignity, respect and use person centered care. Aim The aim of the study is to investigate nurses experience of caring for patients with alcohol use disorder in somatic and primary care. Method Chosen method is literature study with qualitative design. The results were made through a qualitative content analysis of ten scientific articles which were chosen through searches in the data bases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results Four main categories appeared from the literature study; lack of knowledge, response, identification and attitudes. Registered nurses express lack of opportunity to gain knowledge of alcohol use disorder which could lead to an affected response by personal attitudes and preconceptions. Registered nurses experience the identification of and the meeting with patients with alcohol use disorder difficult, which in turn affects the nurse’s possibility to give equal care centered on the person in this patient group. Conclusion The patient group with alcohol use disorder risks the possibility to receive care based on a person-centered nursing perspective. This is mainly based on the nurse’s lack of knowledge, insecurity and personal attitudes. Keywords Alcohol Use Disorder, Experiences, Nurse, Nursing, Qualitative Study
Proof-of-concept of Model-based testing based on an UML-model of a water-level measurement system
No full textSoftware testing is a very important phase in software development as it minimize risks in
a software system, however, it consumes time and can be very expensive. With automatic
test case generation time consumption and cost can be reduced. Model-based testing is
a method to test a software system with a model of the systems behaviour. Automatic
test case generation is often considered a favorable support in model-based testing. In this
work, the concept of model-based testing is explored along with testing the embedded part
of a water-level measurement system (WLM) to investigate the efficiency of model-based
testing on a software system. As a result of this, a model-based testing tool, MoMut::UML
is used to generate the test-cases on the UML model of WLM system that is built in
a UML modeling environment, Eclipse-Papyrus. However, MoMut::UML implements a
special type of model-based testing technique, model-based mutation testing; that injects
faults in the UML model, and generates test-data on the fault-based model. By this, the
behaviour of system-under-test, only the UML model of water-level measurement system,
is tested
Tillvaratagande av elevers kulturella bakgrund genom interkulturell pedagogik
No full textSyftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning.
De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling.
Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör.
Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet
Hur arbetar lärare för att motivera elever till att läsa i svenskundervisningen?
No full textSyftet med detta examensarbete har varit att undersöka och problematisera hur lärare arbetar med att motivera elever till att läsa. Vi har utgått ifrån två frågeställningar: Hur beskriver lärarna sitt arbete med att motivera sina elever till att läsa olika slags skönlitterära texter i svenskundervisningen i årskurs 4–6? och Vilka möjligheter och dilemman upplever lärare att det finns vid arbete med läsning och skönlitterära texter?
Den teoretiska utgångspunkten för studien har grundats i det sociokulturella perspektivet. Vidare har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturella intervjuer för att besvara studiens forskningsfrågor. Totalt har sju intervjuer genomförts med lärare från två olika skolor som arbetar på mellanstadiet. Den empiri som har samlats in har analyserats och bearbetats utifrån tematisk analys.
Resultatet av studien visar lärarnas uppfattningar om att elevernas motivation till att läsa påverkas av olika faktorer. Alla lärarna som deltog är överens om att olika arbetssätt gynnar elevernas motivation och läslust. Vidare tar lärarna upp att elevernas intresse för skönlitterära texter och läsning påverkar deras motivation. Det synliggörs även att relationer är av betydelse för eleverna. De relationer som är tydliga är mellan lärare och elev samt lärarnas relation med hemmet. Studiens övergripande slutats är att lärare behöver arbeta på olika vis samt att ha elevernas intresse i fokus för att kunna motivera dem till att läsa.
Nyckelord: Läslust, läsutveckling, motivation, svenskundervisning & årskurs 4–6
Motivation och skrivande – sex lärares reflektioner och metoder
No full textSyftet med detta examensarbetet har varit att undersöka lärares syn på motivationens betydelse för elevernas skrivande inom svenskämnet i årskurs 1-3. Vi har utgått från två frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare i årskurs 1-3 för att motivera sina elever i skrivande inom svenskämnet? och Vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna med att motivera eleverna till skrivande?
Vi har genomgående i arbetet utgått från det sociokulturella perspektivet samt begreppen motivation, stöttning/scaffolding, literacy, skrivande och self-efficacy - självtillit. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri och således kunna besvara arbetets forskningsfrågor. Studiens sex informanterna kommer från två olika skolor och är alla behöriga och verksamma lärare i årskurserna 1-3. Empirin som samlats in och sammanställts har analyserats och bearbetats utifrån Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys.
Resultatet visar på att det finns ett flertal olika arbetssätt, strategier och metoder för att öka elevers motivation till skrivande. Alla lärare som deltagit i studien arbetar främjande på olika sätt för elevernas skrivglädje och motivation. De teman som vi funnit är betydelsen av inre motivation, digitaliserings betydelse, synliggörande av lärandemålen, interaktions betydelse och betydelsen av meningsfulla sammanhang. Studiens allomfattande slutsats visar på att lärare behöver arbeta på sätt som intresserar elever till skrivande och ge sina klasser möjligheten att arbeta tillsammans som aktiva deltagare i sitt lärande
God intention men bristfällig kunskap - en kvalitativ intervjustudie om socionomers erfarenheter av att arbeta med unga transpersoner
No full textWendt, I. Good intention but insufficient knowledge. A qualitative interview study on social workers experiences of meeting young transgender people. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of (name of department), Year.
The well-being of transgender youth is worse compared with cisgender youth. Transgender youth are exposed to threats, violence and discrimination. This population partly or fully avoid seeking help and support from social services even when needed. Social workers should provide fair treatment, though there is a lack of knowledge concerning transgender youth and the needs and issues specific to transgender youth. This study aims to research the experience of meeting transgender youth from the perspective of social workers, and how they reckon they’ve been prepared to meet this particular population in their academic education but also at their workplace. This study has a qualitative approach and interviews were conducted with four social workers to collect empirical data. The analysis resulted in five main themes: the possessed knowledge pre-study, ideas and prejudices, difference in transgender youth exposure, professional approach and treatment, lack of education and norm-critical work and language. The result of the study indicates acts of courtesy yet lack of knowledge. There was a presence of prejudices and preconceptions regarding what transgender people are and what it means to live as a transgender youth. The academic education of social workers appear lacking in content regarding gender, sexuality, and identity which are important aspects for understanding the experience of transgender youth as well as the inclusion of transgender youth. Societal norms and structures were perceived to have influenced the apprehension of transgender youth, the societal work and the academic education of social workers. The academic education of social workers lacks in knowledge regarding transgender youth. There is a great need for scientific studies regarding transgender youth to successfully develop the societal work and guarantee a fair treatment