29848 research outputs found
Sort by
Kunskaper kan man alltid skaffa sig i livet – förskollärare och vårdnadshavares uppfattning om barns utveckling av kunskaper och förmågor.
No full textBarns utveckling av kunskaper och förmågor sker genom socialisering och utbildning (Persson 2017). En del av denna utbildning sker i förskolan under ledning av förskollärare i samarbete med barnens vårdnadshavare (Skolverket 2018). De barn som växer upp förväntas bli kompetenta samhällsmedborgare (Halldén 2007). Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare resonerar om barns utveckling av kunskaper och förmågor. Insamling av empiri har skett genom halvstrukturerade forskningsintervjuer, tre förskollärare och tre vårdnadshavare har deltagit i intervjuerna. Empirin har analyserats med tematisk metod, vi har urskilt teman bland intervjusvaren som sedan har delats in i kategorier. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen är Dion Sommers (2003; 2019) tolkande teori om barndomspsykologi och utvecklingsvetenskap och hans definiering av begreppen utveckling, lärande, kunskap, barnsyn och samvarokompetens. Resultatet av analysen visar att det är förskollärarnas ambition att i första hand bedöma om utbildningen motsvarar de pedagogiska krav och strategier som är nödvändiga för att ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor. Både förskollärare och vårdnadshavare utgår från sitt förhållningssätt och sin barnsyn när de bedömer barns utveckling. Resultatet visar även att den kompetens hos barn som värderas högst av förskollärare och vårdnadshavare är samvarokompetens som de anser är en grundpelare för all utveckling
Vilka arbetssätt kan vara språk- och kunskapsutvecklande för nyanlända elever i grundskolans yngre år?
No full textDen här kunskapsöversikten fokuserar på att undersöka faktorer som påverkar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling i skolor. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört systematiska sökningar. Materialet består av 10 vetenskapliga artiklar, en granskning från Skolinspektionen samt artiklar från Skolverket. Vi har valt att använda termen språkutveckling i undersökningen av vilka arbetssätt som kan gynna undervisningen för nyanlända elever.
Resultatet visar att det är olika faktorer som påverkar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. De olika faktorerna som gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling är språkpolicy i skolan och kartläggning av elevens tidigare erfarenheter. Genom ett sociokulturellt perspektiv och transspråkande som en arbetsform sker språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Slutsatsen avslutas med en sammanställning av resultatet. Undersökningen visar att nyanlända elever behöver en planerad och strukturerad undervisning genom olika språkutvecklande arbetssätt där deras förstaspråk kan användas som resurs för lärandet
“Tänk efter före” - föräldrars tankar om fenomenet sharenting
No full textThe purpose of the study was to examine parents’ perspectives and thoughts regarding posting images of their children on social media, a phenomenon known as sharenting. This phenomenon presents the growing number of technological concerns for social work practice and research. The study sought to explore ideas of children’s rights to privacy, consent, and integrity in relationship to sharenting. The study applied a qualitative method in the form of semi-structured interviews in order to gather empirical data. The data consisted of eight parents with children between the ages of 0 to 13 years who were recruited from a parenting group on Facebook and all self-reported as frequent users of social media. The results of the study showed that parents are very split in their views of sharenting; some see it as problematic while others see it as a possibility to share information to friends and family and coping with being a parent. The result also shows that parents believe that more information regarding consent for both children and parents from the society is needed. A conclusion made from the authors is that the field of social work must prepare for possible future problems as a result of sharenting
Hur digitala verktyg kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivundervisningen
No full textDenna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa och undersöka studier med fokus på teknikens betydelse för läs- och skrivundervisning i de lägre åldrarna och hur digitala verktyg kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att kunna besvara denna frågeställning har en systematisk litteratursökning gjorts via databaserna ERIC och SwePub. Utifrån dessa databaser har nio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. I majoriteten av dessa studier framkom det att digitala verktyg kan vara en framgångsfaktor i elevers läs- och skrivundervisning, men några visar en tveksamhet om digitala verktyg kan kompensera för en traditionell läs- och skrivundervisning där penna och papper används. Resultatet visar att digitala verktyg kan skapa nya möjligheter till lärande och öka motivation i skolarbetet samtidigt som tekniken kan medföra problem som sämre resultat i läs- och skrivförmågan. Det är inte det digitala verktyget i sig som är avgörande för lärande, det är snarare de specifika metoderna för hur verktyget används och lärarens kompetens som skapar förutsättningar för elevers lärande och utveckling
Samhällskunskapsundervisning baserad på elevers erfarenheter
No full textThe purpose of this paper is to compile research about education based on students’ experiences. As future teachers of social sciences we want to examine what an education based on students’ experiences generates as well as the conditions necessary for an enhanced experience-based education. The gathering of research was mainly made through the databases Libsearch and Swepub. Additionally, the Swedish schools steering documents have been used along with original texts of John Dewey.
The findings in this paper conclude that experience-based learning enhances democracy and that democracy is a necessity for using this didactic theory. Furthermore, experience-based teaching lays the foundation for students becoming active democratic citizens. It provides the students with a range of perspectives, leading to a greater understanding of different views. At last, it facilitates the students’ learning process by using their previous experiences to build new knowledge.
As teachers we are obligated to create a learning environment that provides the necessary conditions for an experience-based learning. Our research demonstrates the importance of good relationships between teacher and students in order to know them, their interests, thoughts and previous experiences. Moreover, teachers need to have a futuristic perspective on the goals of the education, and knowledge about the future needs of the students. Finally, the education must be inclusive for all students to be able to participate and share their experiences.
Yet, there are issues with this method. Our students may have a variety of experiences, some that could be sensitive and some that could clash, which could lead to potential conflict in the classroom. Further, individualizing after each students’ experiences could be a time-consuming matter. Nonetheless, by working structuralized and continuously the positive effect outweighs these issues
För- och nackdelar med kooperativt lärande i matematikundervisningen
No full textSyftet med detta arbete är att utifrån forskning belysa det kooperativa lärandets för- och nackdelar i matematikundervisningen. I arbetet kommer det att framgå vad kooperativt lärande (KL) är. KL är i stora drag att eleverna skall interagera med varandra och på detta sätt kunna lära sig av varandra. Forskningen vi har använt oss utav har vi fått fram genom ett antal sökningar i olika databaser. De databaser vi använt oss av är ERIC och SwePub samt söktjänsten Libsearch. I resultaten redogör vi för både för- och nackdelar med det kooperativa lärandet. I majoriteten av resultatdelen redovisas det för fördelar med arbetssättet. Fördelarna är att eleverna faktiskt lär sig av varandra samtidigt som de förbättrar sitt språk och ökar ordförrådet. Nackdelarna som påvisas är att kooperativa lärande är ett arbetssätt som är tidskrävande och ses som problematiskt att få alla lika delaktiga
Att vårda substansberoende patienter inom somatisk vård. En litteraturstudie om sjuksköterskans erfarenheter
No full textBakgrund: Antalet individer med substansbrukssyndrom är en stadigt ökande patientgrupp inom den somatiska vården. Substansberoende, som är en behandlingsbar sjukdom, uppstår till följd av att hjärnans belöningssystem utsätts för onaturligt stimuli. Patienter med substansberoende löper en ökad risk att utsättas för stigmatisering, av såväl samhällets invånare som av hälso-och sjukvårdspersonal. Patienter vittnar om negativa upplevelser i mötet med sjukvården vilket går stick i stäv med de lagar och riktlinjer som sjuksköterskan är ålagd att verka under.
Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom den somatiska vården.
Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO användes för att finna de tio vetenskapliga artiklarna som utgör resultatet. Artiklarna som användes kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys.
Resultat: Tre huvudkategorier framträdde under analysen: Uppfattningar, otrygg arbetsmiljö och kunskapsbrist. Sjuksköterskorna hade generellt negativa föreställningar gentemot substansberoende patienter med somatisk samsjuklighet. Arbetsmiljön upplevdes som otrygg och att det saknades organisatoriska förutsättningar att vårda patienter med substansberoende liksom kunskaper hos den enskilda sjuksköterskan.
Konklusion: I litteraturstudien framträdde en bild över sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende inom den somatiska vården, erfarenheter som påverkade den personcentrerade omvårdnaden som sjuksköterskan är ytterst ansvarig för. Sjuksköterskornas erfarenheter ledde även till att patienter med substansberoende stigmatiserades av hälso- och sjukvårdpersonal. En rad faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten identifierades.Background: The number of individuals with substance use dependence is steadily increasing within the somatic care. Substance dependence, which is a treatable disease, occurs when the brain reward system is exposed with unnatural stimuli. Patients with substance use dependence is at greater risk of stigmatization both by society and health care personnel. Patients witnesses of negative experiences in the interaction with health care which is the opposite of what laws and guidelines nurses are obligated to follow states.
Aim: The aim was to explore nurses’ experience of caring for patients with substance dependence within the somatic care.
Method: A literature review with qualitative approach was conducted. Databases PubMed, CINAHL and PsychINFO was used to find the ten scientific articles that constitutes the result. The articles that were used was quality examined using SBU: s template and analyzed by Fribergs five-step analysis.
Result: Three main categories appeared during the analysis: Perceptions, unsafe workplace environment and lack of knowledge. Nurses’ perceptions were often negative towards patients with substance dependence and physical comorbidity. Workplace environment was experienced as unsafe and there was a lack of organizational conditions and nurses’ knowledge to care for patients with substance dependence.
Conclusion: In this literature review a picture of the nurses’ experiences of caring for patients with substance dependence within the somatic care appeared, experiences which would affect the person-centered care that the nurse is ultimately responsible for. Nurses’ experiences also contributed to the stigmatization of the substance dependent patient within the health personnel. Also, a series of other factors that affected the interaction between nurses and patients with substance dependence were identified
Challenges in the clinical implementation of a biopsychosocial model for assessment and management of orofacial pain
No full textDistress, suffering and care-seeking behaviour are characteristics of pain-related disease and illness. Pain that transitions from an acute to a chronic phase carries with it the potential of further effects: these include a worsening of the disease or illness; high-impact chronic pain; and substantial personal, societal and economic burden. The biopsychosocial model directly addresses these multiple processes, yet clinical frameworks supporting this model are not universally implemented. This paper explores barriers to clinical implementation of a full biopsychosocial framework for temporomandibular disorders (TMD) and other oro-facial pain (OFP) conditions. In June 2016, INfORM invited OFP researchers to a workshop designed to optimise the DC/TMD Axis-II. Workshop groups identified five sources of implementation barriers: (1) cultures and societies, (2) levels-of-care settings, (3) health services, (4) cross-cultural validity of self-report instruments and (5) provider and patient health literacy. Three core problems emerged: (A) mental health aspects are seldom fully considered, thus impairing the recognition of illness, (B) training in use of validated multi-axial assessment protocols is under-rated and insufficiently used, and (C) clinical assessment often fails to recognise that sensory and emotional dimensions are fundamental aspects of pain. To improve patient care, these barriers and problems require action. Most importantly, TMD/OFP educators and researchers need to coordinate globally and (i) be educated in the biopsychosocial model, (ii) implement evidence-based biopsychosocial guidelines for assessment and management of OFP conditions at their institutions, (iii) incorporate this model in undergraduate and postgraduate dental curricula and (iv) be responsive to stakeholders, including regulatory authorities and practitioners
personalens kunskap om lågaffektivt bemötande - en kvalitativ studie om personalens kunskap om lågaffektivt bemötande
No full textABSTRAKT
Bakgrund: I Daglig verksamhet som tillhör en av tio insatser i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan det uppstå situationer där ett utmanande beteende förekommer. Utmanande beteende eller så kallad ”challenging behaviour” är ett beteende som bland annat kan visa sig i form utav självskadebeteende och/eller utåtagerande mot sig själv eller sin omgivning. Det framgår att ett utmanande beteende kan uppstå i samband omgivning och individens sätt att göra sig förstådd. Det är därför av vikt att personal och personer i individens närhet har kunskap för hur de ska bemöta ett utmanande beteende. En metod som används vid ett utmanande beteende är lågaffektivt bemötande vars syfte är att man i ett bemötande reducera stress och krav som individen ställs inför. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur personal på daglig verksamhet personkrets ett, arbetar och hur dem införskaffat kunskap kring lågaffektivt bemötande. Samt hur personalen förhåller sig till handlingsmöjligheter i verksamheten när de använder sig utav metoden. Metod: Metoden vi använt oss utav för att besvara våra frågeställningar är fyra semistrukturerade och tre telefonintervjuer som utfördes med personal som arbetar på daglig verksamhet. Insamling av empiri transkriberades och analyserades och delades sedan upp i huvudteman och underteman. Resultat: Resultatet tyder på att personal arbetar ur ett helhetsperspektiv när de ska tillgodose brukarens behov och att de är optimistiska till metoden. Kunskapsinhämtning kring lågaffektivt bemötande skiljde sig åt bland informanterna. Det framkom att verksamhetens riktlinjer kan hindra och främja handlingsmöjligheter.ABSTRACT
Background: In daily activities which is one of the ten operations in Act (1993:387) of support and services for certain disabled people (LSS) it may be situations where challenging behaviour occurs. Challenging behaviour is a behaviour that can, among other things manifest itself in form of self-harm and/or other harmful actions against themselves or the surroundings. Challenging behaviour is context dependent and may occur in the context of interaction with the environment and the individual’s way of making themselves understandable. As challenging behavior occurs in the interaction with the environment it is important that staff and persons in the individual’s environment have knowledge about the person’s disability and competence regarding the presence of the challenging behaviour. Challenging behaviour in its nature can affect the individual’s quality of life and the environment if the right service is not given. A method which is used in challenging behaviour is low-arousal-approach which involves using a way that reduces stress and requirements that the individual is facing with. The purpose: The purpose of our work is to investigate how personnel on daily activities work and acquire knowledge about low arousal approach. Even how personnel relate to action possibilities when they apply the method. Method: The method we used to answer our questions was four semi-structured direct interviews and three telephone interviews with the staff who work on daily activities. The collection of empirics was transcribed and analysed and then divided into main themes and subthemes. Result: The results showed that they work from a holistic perspective to meet the needs of the user and that the personnel are optimistic about the method. The results showed that the personnel achieve knowledge in different ways including knowledge exchange between staff members. It appears that personnel feel that the organisation's guidelines and rules can affect their action possibilities but it can also help them