29848 research outputs found
Sort by
Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta närstående till patienter som vårdas palliativt
No full textBakgrund: I Sverige idag beräknas cirka 70 000 till 75 000 personer vara i behov av palliativ vård. Flertalet av dessa patienter vårdas på avdelningar som inte är specialiserade inom palliativ vård. Närstående utgör en central del av den palliativa vården och behöver stöttning för att klara av att anpassa sig till denna stora förändring i livet. Sjuksköterskans roll är att underlätta adaptionen för både patienten och närstående. Denna process kräver i sin tur att det finns stöd till sjuksköterskan och att hen har kunskap om bemötande av sörjande närstående. Syfte: Denna litteraturstudies syfte är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta närstående till patienter som vårdas palliativt.
Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. De databaser som användes för att söka artiklar var Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades för att fastställa ett resultat. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta närstående till patienter som vårdas palliativt sammanställdes i fyra huvudteman: Kommunikationssvårigheter, miljöns betydelse för sjuksköterskan, betydelsen av stöd för sjuksköterskan och utveckling för sjuksköterskan. Det framkom att sjuksköterskorna känner sig osäkra i mötet med närstående, främst på grund av att de saknar kunskap och av rädsla för att uttrycka sig fel. Sjuksköterskor med lång erfarenhet kände sig mer bekväma i mötet än de med mindre erfarenhet.
Konklusion: Att bemöta närstående till patienter med en livshotande sjukdom som vårdas palliativt är en svår utmaning för sjuksköterskan. Det krävs kunskap om hur information ska ges och ofta behöver sjuksköterskan upprepa sig för att de närstående ska förstå. Den mest framträdande slutsatsen var att erfarenhet är det som har störst betydelse för att sjuksköterskan ska känna sig bekväm. Mer utbildning i hur närstående ska hanteras behövs bland sjuksköterskorna.Background: In Sweden today it is estimated that about 70 000 to 75 000 people are in need of palliative care. The majority of these patients are cared for in units that don’t have palliative care as their specialty. Relatives are a central part of the palliative care and needs support in this big change in life. The nurses role is to ease the adaption both for the patient and the relative. This process requires that there is support for the nurses and that the nurse has knowledge about how to take care of grieving relatives.
Aim: The aim of this literature study is to explore nurses experiences of caring for relatives of patients with palliative care.
Method: Literature study with qualitative design. The databases used were Pubmed, Cinahl and PsycINFO. Twelve scientific articles with a qualitative approach were reviewed and analyzed to determine a result.
Result: The nurse’s experience of caring for relatives to patients with palliative care was compiled in to four main themes: Communication difficulties, the importance of the environment for the nurse, the importance of support for the nurse and development for the nurse. It appeared that the nurses felt insecure during the meeting with relatives, mainly because lack of knowledge and of fear expressing themselves wrongly. Nurses with long experience felt more comfortable in the meeting than the nurses with less experience.
Conclusion: To care for relatives of patients with a life-threatening disease and palliative care is a difficult challenge for the nurse. It demands knowledge about how information is given and often the nurse has to repeat the information for the relatives to understand. The most prominent conclusion was that experience is the thing that matters most for the nurse to feel comfortable. More education in handling relatives would have been appreciated of the nurses
Motivation för modersmålsundervisning i japanska
No full textMotivation är en mycket viktig nyckel till en bra utbildning. En stor utmaning för oss pedagoger är att graden av elevers motivation varierar mycket och därför ämnar jag studera och analysera vilka möjliga faktorer som påverkar deras motivation att lära sig modersmålet. Undersökningsmetoden som används är kvalitativ och bygger på intervjuer som riktar frågeställningar till både eleven och dennes föräldrar. Frågeställningarna lyder: Hur uppfattar eleverna sin tvåspråkighet i förhållande till modersmålsundervisningen? Hur uppfattar vidare elevernas föräldrar sina barns tvåspråkighet? Metoden inbegriper även ett analysarbete av det material som framställs genom intervjuerna.
De teorier som används i denna studie är Vygotskijs sociokulturella teori, vars hypotes är att motivation och språkutveckling sker genom språkinlärning, och Dörnyeis L2 Motivational Self System som stipulerar att motivation kan frammanas genom att visualisera positiva framtidsversioner av jaget.
Resultatet av den kvalitativa metod som används visar att det tycks finnas en relation mellan elevens motivation att delta i modersmålsundervisningen och graden av användningen av modersmålet i hemmet och i skolan. Slutligen visar resultaten även att hemmet har en nyckelroll för barnens motivation och förmåga att utveckla modersmålet
Digitala verktyg i läs- och skrivundervisning
No full textSyftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka hur ett nytt lärverktyg kan påverka läs- ochskrivundervisningen. Forskningsfrågan som vi utgår från handlar om digitala verktygs eventuellapåverkan på den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi har sökt bland vetenskapliga artiklarkopplade till vår fråga och gjort ett urval av 10 artiklar som vi har bearbetat utifrån en tematiskanalysmetod. Utifrån den tematiska analysen kom vi fram till fyra olika teman som ligger till grundför de olika delarna av vårt resultat. Våra fyra teman är följande: Digitala verktyg i tidig läs- ochskrivundervisning, Undervisningsmetoder med digitala verktyg och, Digitala verktyg som stöd iundervisningen och Olika teoretiska perspektivs påverkan på undervisningen. Vi har sett att dedigitala verktygen har haft en påverkan på undervisningen på flera olika plan. Hur denna påverkanser ut kan bero på ett antal olika faktorer, vilka vi presenterar i vårt resultat och diskuterar ikunskapsöversiktens sista del. De slutsatser vi har kommit fram till är bland annat att läraren haren betydande roll för vilken påverkan de digitala verktygen kan komma att få på undervisningen.Även olika teoretiska perspektiv på lärande samt läsande och skrivande kan ha betydelse för dedigitala verktygens påverkan på undervisningen
Reimagining audiences in the age of datafication
No full textThe chapter looks at the history of audience studies in order to reflect on the datafication turn that is exciting both researchers and practitioners worldwide. By distinguishing six stages in audience research, we discuss what we know of audiences and what we have considered important to study about audiences has changed over time. Now that there is an increasing amount of digital data tracking different aspects of audience actions, there is a sense that we know now more than ever before. However, the argument of the following discussion through the historical phases of audience studies is that we know less than we care to admit. Datafication is seldom connected to the ideas of what kind of questions can we ask about audiences and what the data is actually indicative of. What is collected is not always suitable in answering the questions we might have about the audiences, despite our excitement about the opportunities that the data provides in understanding audiences
"Vi människor behöver någon med oss" - En studie om Y-allas väg till arbete
No full textMalmökommissionen belyser invandrarkvinnors låga sysselsättningsgrad i Malmö
och lyfter även sysselsättning vara en av de viktigaste faktorerna för att uppnå god
hälsa. Föreliggande studie har utfört 15 kvalitativa intervjuer på det
arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla trappan. Syftet
med studien är att skapa förståelse för hur det sociala arbetsintegrerande företaget
och kvinnokooperativet Yalla trappans praktik- och studieprogram Y-allas väg till
arbete arbetar för att stärka invandrade kvinnor i Malmö. Syftet är ävenledes att
undersöka hur de deltagande kvinnorna upplever verksamheten och således vilken
betydelse Y-allas väg till arbete har för kvinnorna. Intervjumaterialet har
analyserats med hjälp av de teoretiska begreppen erkännande, sörjbarhet och
empowerment. Den avslutande diskussionen och resultaten lyfter vikten av att
Yalla trappan är utformad utifrån deltagarnas behov. Diskussionen och resultaten
lyfter även relevansen av att vara delaktig i en stärkande gemenskap för att kunna
skapa medvetenhet och förändring. Slutligen problematiserar studien huruvida
styrkan som skapas inom verksamheten även erhålls utanför kollektivet.The Malmö Commission highlights the low employment rate of immigrant women in Malmö and underlines employment as being one of the most important factors for achieving good health. This study is conducted through 15 qualitative interviews with women involved in the labor-integrating social enterprise and women cooperative Yalla trappan. The aim of the study is to understand how the Yalla trappan trainee- and study program Y-allas väg till arbete works with strengthening immigrant women in Malmö. The purpose is to examine how the participating women experience the participation and thus the significance of the programme Y-allas väg till arbete. The empirical material has been analyzed through the theoretical concepts of recognition, mournfulness and empowerment.
The discussion and results concludes the importance of Yalla trappan being designed based on the needs of the participants at the core. The discussion and results highlights the importance of a strengthening community that enables the creation of awareness and change. Concludingly, the study questions how the strength created within the community can be maintained outside of the collective
Kooperativt lärande i SO-undervisning för elever i årskurs F-3
No full textJag har valt att arbeta med vad forskning säger om kooperativt lärande i SO-undervisning. Särskilt har jag intresserat mig av vilka effekter kooperativt lärande har samt om metoden går att applicera på SO-undervisning. Jag har använt mig av vetenskapliga texter så som artiklar publicerade i tidskrifter och rapporter, men även litteratur i form av metodböcker samt styrdokument för grundskolan, i arbetet med att besvara frågeställningen. Texterna har granskats och sammanställts för att belysa de argument det finns för att använda kooperativa lärprocesser i klassrummet. De argument som ligger till det kooperativa lärandets fördel är bland annat att inlärningsresultaten ökar vid samtal och interaktion med andra. Eleverna lär sig att ta individuellt ansvar och lär sig de sociala färdigheter som behövs vid samarbete. Arbetsmetoden har även positiva effekter vid inlärning av matematik och läsning. Det kooperativa lärandet blir främjande för elevernas lärande och utveckling med engagerade lärare som är kunniga i metoden. Det är en metod som har goda effekter på eleverna både på individ- och gruppnivå samt går att applicera på alla skolämnen
Vikten av motivation i matematikundervisning
No full textEnligt mina erfarenheter är problemet att eleverna tycker att matematiklektioner är tråkiga, och på grund av detta kan de inte koncentrera sig under genomgången eller instruktioner för olika uppgifter. Syftet med detta arbete är att undersöka påverkan av motivation över elevernas mottagande av matematikämnet. Denna studie tillämpar sociokulturell teori och behaviorism. En litteraturstudie av relevanta ämnen kommer att presenteras samt olika undervisningsmetoder som genomförts. Resultatet kommer att presentera hur den planerade metoden gått, det vill säga undervisningen samt intervjuerna med några elever och en lärare. Resultaten baseras på observationen under genomföring av den planerade undervisningen, samt analysen av elevernas och lärarens svar. En slutsats kommer att dras, med hänsyn till att undersökningen utfördes under en kort tid samt på fåtal elever. Man kan ändå se att elevernas inlärningsmotivation, särskilt andraspråkselevernas inställning förbättring, under matematiklektioner
Kooperativt lärande och elevers upplevelse av matematik
No full textMånga svenska elever har en negativ inställning till matematikämnet och hur läraren väljer att undervisa kan påverka denna. Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för vad forskning visar om kooperativt lärandes påverkan på lågstadieelevers upplevelse av matematik. Utifrån syftet undersöks om kooperativt lärande påverkar elevers attityd och motivation till matematik samt matematikängslan och i så fall på vilka sätt. Metoden som använts är en systematisk informationssökning i databaserna ERIC, ERC och SwePub. Därefter har nio vetenskapliga publikationer valts ut för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet visar att flera av studierna pekar på att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers upplevelse av matematik, men det finns även några få studier vars resultat visar att kooperativt lärande inte påverkar elevers upplevelse av ämnet. Kunskapsöversiktens slutsats är att användandet av kooperativt lärande inom matematikundervisningen medför flera positiva effekter på elevers upplevelse av ämnet. Däremot bör fler studier kring ämnet genomföras för att få ett säkrare resultat
Gymnasieelevers tankar kring lärande om hållbar utveckling
No full textDenna empiriska undersökning bygger teori som stödjer det faktum att undervisning om hållbar utveckling bör leda till att utveckla elevernas förmåga att agera demokratiskt och ansvarsfullt. Detta agerande består både att kunna ta ställning i frågor som berör dem och deras framtid, och att kunna använda sin kunskap och sina förmågor för att handla i kommande situationer. Studiens syfte är att kartlägga skolungdomars uppfattningar gällande deras lärande och deras aktivism samt engagemang i miljö- och klimatfrågor. Undersökningen genomfördes genom att samla in skolungdomars uppfattningar via en enkät bestående av 5 öppna frågor. Svaren analyserades och kategoriserades i fenomenografiska beskrivningskategorier. Analysen visade att det fanns stor variation i elevers uppfattningar om deras lärande i samband med undervisning om hållbar utveckling. Resultaten visar att ett djuplärande som främjar förståelse uppfattas både som essentiellt och att undervisningen utvecklar dessa förmågor. Intressant var att både formellt och informellt lärande ansågs viktigt för skolungdomarnas lärande. Dessutom åskådliggjordes en problematik som bestod i att skolungdomars positiva uppfattningar om aktivism och engagemang inte speglades i uppfattningarna om skolungdomarnas egen roll