29848 research outputs found
Sort by
Historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum
No full textVi har valt att arbeta med hur man som lärare kan arbeta med historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum. Sverige är ett mångkulturellt land (Johansson, 2012, s. 9) med många nationaliteter, hur kan vi som blivande lärare arbeta med detta på bästa sätt, och implementera det i vår undervisning. Frågeställningen för vår kunskapsöversikt är att visa vad tidigare forskning säger om historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum. Syftet med vår frågeställning är att använda oss av resultatet i vår framtida profession som lärare.
Vad gäller vår metod, sök- och urvalsprocess har vi fördelat kunskapsöversikten så att den består av cirka 60 procent svensk forskning, och resterande 40 procent internationell. Av de tio källor vi slutligen valde att titta närmare på och arbeta vidare med är sex svenska, och övriga fyra av internationellt ursprung.
Avsaknad av klara direktiv och riktlinjer inom Lgr 11 vad gäller mångkulturellt arbete inom historieundervisningen berörs i vår resultatdel, men även i vår slutsats och diskussion. En annan sak som återkommer i flera avhandlingar och vetenskapliga nationella artiklar är att både svenska lärare och elever anser att kursplanen är för eurocentristisk. Sverige är ett mångkulturellt land, och därmed finns det en stor mångkulturalitet inom dagens svenska skola. Fler svenska elever kommer från en utländsk bakgrund, antingen är de födda utomlands eller har föräldrar som är det. Därmed kommer de också från en annan historiesyn, har en annan historiekultur och ett annat historiemedvetande än någon som är född i Sverige och har svenskfödda föräldrar. Med bakgrund av detta har vissa elever svårt att hitta sin identitet inom skolan. De vill dessutom lära sig mer om sitt, eller sina föräldrars hemland. Den internationella forskningen belyser att man som lärare bör arbeta mer med konflikthantering inom historieundervisningen. Forskningen anser att historia är ett viktigt ämne för att kunna hantera och minska konflikter mellan olika folkgrupper i ett mångkulturellt land och klassrum, genom att undervisa utifrån ett mångkulturellt perspektiv.
Avsaknaden av riktlinjer inom Lgr 11 om hur man som lärare kan arbeta med ett mångkulturellt perspektiv i sin historieundervisning är något vi belyser i vår slutsats och diskussion
Digitala spels roll i svenskämnet En kunskapsöversikt om hur svensklärare kan ta vara på de digitala spelens möjligheter i undervisningen
No full textDigitala verktyg som lärresurs - En nexusanalys av det digitala ordinlärningsverktyget Quizlet
No full textI förevarande studie analyseras ett ordinlärningsexperiment i årskurs 7 med syftet att undersöka det digitala verktyget Quizlets potential för elever att lära sig spanska ord. Två likartade klasser fick använda sig av två olika ordinlärningsmetoder, digitalt via Quizlet respektive analogt med penna och papper. Därefter genomfördes ett glostest med 30 stycken spanska ord och ett par veckor senare ett identiskt minnestest. Utifrån observationer under lektionstillfällena samt elevernas svar i en avslutande enkätundersökning har sedermera allt empiriskt material analyserats med hjälp av metoder utifrån teorin medierad diskursanalys, MDA.
Studiens resultat visar att eleverna som tillämpade en analog metod med penna och papper hade ett högre medelvärde vad det gäller antalet rätt ord i både glostestet och minnestestet. Observationerna och enkätsvaren visar att de tre elementen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser alla går att spåra i den aktuella handlingssituationen och kan ses ha betydelse för utfallet i ordtesternas resultat. Utifrån elevernas historiska kropp framkommer det att elevernas stora vana att använda det digitala verktyget präglar deras syn på verktygets relevans för inlärande. Dessa erfarenheter lyser även igenom i elevernas deltagande i interaktionsordningen. Eleverna som tillämpade den digitala ordinlärningsmetoden via Quizlet uppvisade ett större självförtroende och samtidigt en mer passiv roll gentemot verktyget medan eleverna som tillämpade den analoga metoden agerade med mer ovana, men uppvisade samtidigt en mer aktiv roll gentemot verktyget. Utifrån situationens diskurser medvetandegörs i handlingssituationen framförallt två stora huvuddiskurser, skoldiskursen och verktygets diskurs. Med hjälp av MDA kan vi se hur båda dessa diskurser synliggörs och underbygger elevernas handlande i relation till verktyget.
Analysen visar att det digitala verktygets potential grundar sig mycket i elevernas vana att använda det och att det därigenom skapas en slags tilltro till att verktyget ger upphov till ett automatiskt lärande. Även om verktygets utformning betraktas uppvisa potential för lärande, visar förevarande analys via MDA att elevernas handlande och förståelse av verktyget måste belysas i relation till verktygets potential. I kontexten uppvisar inte minst ordtesternas resultat att det råder viss diskrepans mellan det digitala verktyget och elevernas lärande
Att kompensera för ickeinkluderande medborgarskapsundervisning med interkulturell kompetens
No full textSyftet med kunskapsöversikten är att sammanställa kunskap om rollen som lärarens interkulturella kompetens spelar i samhällskunskapsämnets medborgarfostrande uppdrag. Genom att belysa medborgarfostrande uppdraget som skolan har, identitet och språk samt interkulturell kompetens påverkan på inkludering redogör denna kunskapsöversikt för forskningen som finns inom ämnet. Det presenteras att teori skiljer sig från praktik vad gäller mål om inkludering, styrdokumentens implementering är ett sådant exempel i svensk skola. Vidare presenteras att identitet och språk är centrala i frågan om inkludering i klassrummet samt att lärarens interkulturella kompetens har en påverkan på elevers upplevelse av inkludering. Vidare presenteras ett forskningsgap där möjlighet för vidare forskning finn
Elevers känslor och tankar kring miljö- & klimatfrågor i undervisningen
No full textThe purpose of the research paper is to find out what thoughts and emotions environmental and climate issues provoke among pupils according to scientific research. Furthermore, the intention is to ascertain what possible connections there are between the emotions and the education in sustainable development. The research methodology is based upon searching in databases, primarily ERIC and Education Research Complete. Delimitations are made in order to focus on sources that are up-to-date and concern primary school pupils. The results show that many pupils are concerned about climate change and that their thoughts and feelings give rise to a pessimistic view of the future and emotions of anxiety, sadness and anger. Pupils may use different strategies to cope with these feelings which can affect how they behave when climate and environmental issues are discussed. The results also show that the tuition outline and a teacher’s communication with his/her pupils affect how committed they are in climate and environmental issues. The paper concludes that the part of sustainable development education that concerns climate and the environment gives rise to a lot of feelings. It furthermore states that there is a connection between how the tuition is conducted and the emotions of the pupils. It is suggested that if a teacher acknowledges and addresses the feelings of the pupils respectfully, he/she may make use of the emotional aspects to strengthen the pupils ability to express their knowledge and commitment in the subject both in school and at home
Ämnesövergripande undervisning, lärande och samhällskunskap
No full textSammandrag
Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning genom att svara på frågorna, vad säger forskning om för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning, och hur påverkar en ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap elevernas lärande.
Forskningsmaterialet har inhämtats genom en systematisk informationssökningsprocess där databaserna Swepub och ERC varit tongivande. I tillägg till informationssökningsmetoden har vi även använt oss av forskningsmaterial och litteratur vi hittat genom kedjesökning. Rapporter från Skolverket och Skolinspektion bidrar också med relevant underlag till denna kunskaps-översikt. I resultatet presenteras det insamlade materialet genom tre olika perspektiv, ett ämnesmässigt, ett pedagogiskt och ett organisatoriskt. Resultatet visar att det finns fler fördelar än nackdelar med en ämnesövergripande undervisning. De nackdelar som framkommer i resultatet kan framförallt kopplas till det organisatoriska perspektivet och en upplevd tidsbrist bland lärare. Vidare visar resultatet att ämnesövergripande undervisning kan gynna elevers lärande och samhällskunskapsämnet. I diskussionen och slutsatsen av den här kunskaps-översikten framkommer att ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap kan leda till att eleverna utvecklar en handlingskompetens och därmed en förmåga att agera som samhällsmedborgare
Critical Pedagogy in the Visual Arts Classroom – A Story of Emancipation
No full textThis inquiry aims to contribute to the understanding of critical pedagogy and its implications for the visual arts classroom as it identifies the transformative dimensions of critical pedagogy in visual arts education. Consequently, this inquiry answers the questions: What are the views of critical pedagogy that can be discerned in the current Swedish syllabus for visual arts? And, how can the transformative dimensions of critical pedagogy be manifested in the visual arts classroom? The rationale of the study rests on the visual arts teachers’ importance to provide pupils with means for understanding the world in a nuanced way. The study is a theoretical study using critical pedagogy as a theoretical frame. The research material consists of the Swedish syllabus for visual arts and four academic publications that exemplify the use of critical pedagogy in visual arts education. The study uses content analysis for a systematic review of this material. The results suggest that critical pedagogy is an asset for creating meaningful and engaging classrooms environments. The findings also indicate that visual arts teachers may interpret parts of the Swedish visual arts syllabus as means to advocate for social justice. However, the results also suggest the need for visual arts teachers to expand the planned syllabi, and the importance of collective efforts and cooperation in the visual arts classroom. Furthermore, the study also re-presents these results in a didactical commentary in form of a visual narrative — a graphic story —
Samhällskunskap och valdeltagande
No full textDenna uppsats utgår ifrån det faktum att det finns en korrelation mellan utbildningsgrad
och valdeltagande. Det övergripande syftet är att ge ökad förståelse för hur
samhällskunskapsundervisningen i gymnasiet kan tänkas påverka en sådan korrelation
och att belysa ett diskursteoretiskt perspektiv på läromedelsgranskning.
Studien bygger på en diskursteoretisk grund och analyserar utifrån detta olika
subjektspositioner som framträder i läroböcker i samhällskunskap och på vilka sätt
dessa förhåller sig till den demokratiska processen och valdeltagande.
Resultatet tyder på att medan läsaren på ett generellt plan tydligt uppmuntras till
valdeltagande ur detta perspektiv, så blir de som identifierar sig med subjektspositionen 'arbetare' manade till ett mer politisk passivt tillstånd.This paper’s starting point is the fact that there is a correlation between education and
voter turnout. The overarching purpose of the paper is to contribute to a better
understanding of how civics-education in upper secondary school might affect such a
correlation, and to showcase a perspective on textbook-analysis based on discourse
theory.
The study builds upon a base of discourse theory and performs, based on this, an
analysis of the subject-positions that are communicated through textbooks in civics and
how these relate to the democratic process and voter turnout.
The results show that while the reader of these books on a general level is encouraged
to vote, those who identify with the subject-position 'worker' are compelled to take a rather more passive political stance
Litteratursamtal med yngre elever
No full textSyftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka huruvida litteratursamtal kan bidra till elevers språk-, kunskap- och identitetsutveckling. Vår frågeställning var vilka förmågor yngre elever kan utveckla genom litteratursamtal i skolan. Intresset för detta ämne har uppkommit under vår lärarutbildning där litteratursamtal har förespråkats som en självklar del av svenskundervisningen. Trots detta har litteratursamtal lyst med sin frånvaro under våra VFUperioder och vi har funderat kring om detta arbetssätt har en plats i svenskundervisningen. Genom en systematisk litteratursökning via databaserna ERC, ERIC och SwePub valdes åtta vetenskapliga artiklar och två doktorsavhandlingar ut som sedan analyserades tematiskt. I resultatet identifierades att elever kan utveckla både kognitiva och icke-kognitiva förmågor genom litteratursamtal samt att det finns hinder med detta arbetssätt. Vår slutsats är att litteratursamtal är relevanta för svenskundervisningen då elever genom dessa får möjlighet att utveckla både kognitiva och icke-kognitiva förmågor. I diskussionen belyser vi resultaten ur ett svenskdidaktiskt perspektiv. Vi anser att genom litteratursamtal kan demokrati och kunskap förenas och förmedlas vilket är skolans uppdrag
“YOUR OWN CONTRACT, A RESIDENCE, A HOME…THAT IS ALL VERY IMPORTANT FOR A PERSON”
No full textEtt stabilt boende är en grundläggande nödvändighet och en viktig förutsättning för att stärka individers välmående. En bostad är inte bara en plats för förvaring av ägodelar, utan är även nära sammankopplat med ett antal grundläggande “förmågor” som ger individer möjlighet att sköta sin hälsa och hygien, tillgodose sitt sömnbehov och upprätthålla ett socialt nätverk. På detta sätt är en stabil bostad en av de avgörande faktorerna för att en individ skall nå framgångsrik återanpassning i samhället efter avtjänat fängelsestraff. Den kriminologiska forskning som undersöker individers liv efter avtjänat fängelsestraff behandlar nästan uteslutande generella samhällskonsekvenser efter frigivning utan vidare fokus på bostadssituationen specifikt. Detta leder till en kunskapslucka på området. Mot bakgrund av denna kunskapslucka syftar vår studie till att undersöka hur bostadssituationen ser ut för individer som tidigare avtjänat ett fängelsestraff. Detta genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med individer som tidigare avtjänat ett fängelsestraff. Vidare syftade studien till att undersöka respondenternas upplevelser av den hjälp de fått av myndigheter och organisationer gällande bostad. Resultatet visar att dessa respondenter har haft stora svårigheter att finna ett stabilt boende efter avtjänat fängelsestraff, där hög grad av mobilitet varit förekommande. Bristfälliga ekonomiska förutsättningar i form av betalningsanmärkningar och skulder var en avgörande faktor till detta. Upplevelserna kring myndigheter och organisationers hjälp har varierat bland respondenterna där både negativa och positiva erfarenheter har skildrats.Stable housing is a necessity and an essential prerequisite for strengthening the well-being of individuals. A residence is not only a place for storing property but is also closely linked to several basic "capabilities" that allow individuals to manage their health and hygiene, meet their sleep needs and maintain a social network. In this way, a stable home is one of the decisive factors for an individual to achieve successful re-adjustment in society after serving a prison sentence. The criminological research that examines the lives of individuals after serving prison sentences deals almost exclusively with general social consequences after release without further focus on the housing situation specifically. This leads to a knowledge gap in the area. Considering this knowledge gap, our study aims to investigate what the housing situation looks like for individuals who have previously served a prison sentence. This was done with the help of semi-structured interviews with individuals who previously served a prison sentence. Furthermore, the study aimed to investigate the respondents' experiences of the assistance they received from authorities and organizations regarding housing. The results show that these respondents have had great difficulties in finding stable housing after serving prison sentences, where a high degree of mobility has occurred. Poor financial conditions in the form of payment notes and debts were a decisive factor for this. The experiences of authorities and organizations have varied among the respondents, where both negative and positive experiences have been depicted