29848 research outputs found
Sort by
EU Competition Law under Ordoliberalism - A case study of Excessive Pricing in Pharmaceutical Sector
No full textThe purpose of this study is to conceptualize the ideational influence of Ordoliberalism on EU Competition Law while addressing a problematic social issue that has been witnessing a surge in the number of cases, which is excessive price abuse under Article 102(a) of the Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU) within the spectrum of pharmaceutical sector. By utilizing Nedergaard (2020)’s analytic framework for Ordoliberalism’s operationalization, the study successfully proves the impacts of five characteristics of Ordoliberalism, including Politics by rules, Economic Constitution, Market Construction, Role of Consumers and Role of the states towards consumers, on the practices of EU Competition Law, using the empirical data collected from two excessive pricing examples: Aspen in Italy and Pfizer/Flynn in the United Kingdom. The study also highlights the unique features of the pharmaceutical market due to its significant impacts on public healthcare and medicine assessment. At the end of the study, some recommendations are provided for further investigations
Post-2015 Refugees Welcome Initiatives in Sweden : Cosmopolitan Underpinnings
No full textThis chapter contributes to the literature that seeks to understand the social and political developments of Refugees Welcome initiatives beyond the immediacy of 2015 “crisis”. Based on interviews conducted in 2018 with activists who hold leading positions in the national umbrella organisation Refugees Welcome Sweden, the chapter presents the analysis of their perceptions and self-reflections on engagement with refugees and on working for a humane asylum politics. It exemplifies how the moral and political dimensions of cosmopolitanism are intertwined in pointing to the universal aim of equality and at the same time demanding that it is realised locally. While none of our interviewees employed the notion of cosmopolitanism, they outlined a normative order that emerges as a political project towards a reconstruction of society along lines of equality and justice
IKT: Digital kompetens och elevers lärande
No full textDenna undersökningen syftar till att ta reda på hur lärare ser på IKT och digitala verktyg i skolan och hur de använder dessa verktyg i sin undervisning. Forskare som Samuelsson (2014) har påpekat att det råder en oklarhet kring vad det innebär med digital kompetens som ett av skolans uppdrag, samt att många lärare idag saknar den nödvändiga digitala kompetensen för att gynna elevernas lärande. Undersökningen ämnar således även att försöka definiera vad digital kompetens är, huruvida lärare besitter digital kompetens, samt om lärare anser att IKT gynnar elevernas lärande.
För att besvara undersökningens syfte ställs följande frågeställningar: Vilka förutsättningar har lärare för att bedriva undervisning med IKT?, samt På vilket sätt, i vilka sammanhang och i vilken utsträckning anser lärare att IKT gynnar elevers lärande?
Undersökningens teoretiska ramverk består av Krumsviks (2011, s. 45) modell för digital kompetens. Undersökningens metod är kvalitativ och består av intervjuer av fem lärare på introduktionsprogrammet på en gymnasieskola.
Resultatet visar att förutsättningar som utrustning, digital kompetens och fortbildning påverkar hur väl lärare förmår att undervisa med IKT som verktyg. Resultatet visar även att lärarna i många fall anser att IKT gynnar eller kan gynna elevernas lärande, även om de menar att IKT i vissa fall har medfört problem i undervisningen. Genom att applicera Krumsviks (2011, s. 45) modell framkom det även att det inte är uppenbart vad digital kompetens som begrepp innebär för lärare, samt att lärare såväl som elever måste antas ha en varierad digital kompetens. Resultatet visar även att bristande utrustning hindrar lärare från att bli mer digitalt kompetena, samt att elever, då vissa inte exponeras av IKT och digitala verktyg, inte får den nödvändiga digitala kompetensen som efterfrågas av Skolverket
Den segregerade undervisningsgruppens återkomst – lärares uppfattningar om inkludering
No full textBryland, Caroline & Friberg, Lina (2020). Den segregerade undervisningsgruppens återkomst
– lärares uppfattningar om inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för
skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp
Hur kan vardagsanknytningar bidra till att öka elevernas förtåelse inom matematik?
No full textProblemet som denna studie fokuserar på är att elever känner att matematik är svår och jobbig. Dessutom tycker ett flertal att många delar i matematiken är onödiga. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur matematikundervisning kan leda till större effektivitet när den ska kopplas till vardagslivet. Denna studie vill även belysa upplevelsers betydelse som ett viktigt perspektiv för lärprocesser. Å ena sidan konkretiserades undervisningen som en grund för ökad kunskapsbildning och å andra sidan medvetandegjordes elever om i vilka sammanhang de kan använda sin kunskap. Resultaten bygger på analys av elevenkät och intervjuer med två legitimerade matematiklärare.
Nyckelord:
Laboration, upplevelse, varierande undervisning, verklighetsanknytning, yttre faktorer
Tala om talrädsla
No full textDetta examensarbete undersöker muntlighet och talrädsla. Det övergripande syftet är att
studera svensklärares upplevelser av arbete med muntliga presentationer i grundskolans
senare år. Mer specifikt studeras talrädsla och vilka faktorer som svensklärare anser
vara framgångsrika för att stötta elever med talrädsla i undervisningssituationer som
inbegriper muntlig presentation. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ samt
innehållsanalytisk. Materialet består av en enkätundersökning samt en
fokusgruppsintervju med fyra lärare. Den empiriska undersökningen ansluter teoretiskt
till den retoriska arbetsprocessen, cirkelmodellen, sociokulturell teori och relationell
pedagogik. Begreppen närmaste utvecklingszonen, scaffolding och alienation används
för att tolka det empiriska materialet.
Resultatet visar att många elever upplever rädsla i samband med muntliga
presentationer och att muntliga presentationer är den bedömningsform som upplevs som
mest utmanande av såväl lärare som elever. Studien belyser vikten av goda relationer
samt individanpassning för att stötta elever med talrädsla. Den framhåller också det
talade språket som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen och skolans demokratiska
uppdrag. Slutligen argumenterar studien för att retorik och talrädsla bör få en större
plats i blivande svensklärares lärarutbildning
VÅRDMILJÖNS BETYDELSE FÖR LIVSKVALITETEN HOS DEMENSSJUKA PERSONER PÅ SÄRSKILT BOENDE
No full textBakgrund: Idag lider ca 50 miljoner människor av demens, de flesta är över 65 år. Demenssjukdom är ett paraplybegrepp för olika sjukdomar som drabbar hjärnan och orsakar nedsatt minne- och tankeförmåga. Personer med demens visar olika symptom beroende på var i hjärnan skadan sitter. I samband med att sjukdomen utvecklas kan en flytt till särskilt boende bli aktuellt eftersom omvårdnadsbehovet ökar. Hälso- och sjukvårdens uppgift är i stora drag att bidra till en så god livskvalitet som möjligt för den dementa. Att uppnå en god livskvalitet ställer stora krav på vårdmiljön.
Syfte: Litteraturstudiens syfte var att utifrån personal och anhörigas erfarenheter utforska vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka på särskilt boende med fokus på allmänna utrymmen.
Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Sju av studierna baserades på individuella fokusgruppsintervjuer och resterande fem studier utgick från observations- och intervjustudier. Granskningen utgick från SBU:s (2014) mall för kvalitetsgranskning samt SBU:s (2017) kriterier för kvalitetsbedömning. Sex av studierna uppnådde en hög kvalitet och resterande sex studier uppnådde en medel kvalitet.
Resultat: Enligt personal och anhöriga finns det tre olika teman med åtta tillhörande subteman som har inverkan på vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka. Teman är: Det perceptuella, det sociala samspelet och det psykosociala.
Konklusion: Små ändringar i miljön visade sig minska desorienteringen och agitationen vilket i sin tur ökade självständigheten, kommunikationen och livskvaliteten bland de demenssjuka.Background: About 50 million people suffer from dementia, most of them are over 65 years. Dementia is an umbrella concept for various diseases that affect the brain and cause impaired memory and thought ability. People with dementia shows different symptoms depending on where in the brain the injury is. In connection with the development of the disease, a move to a nursing home may become necessary as the need for nursing increases. The task of health care is to contribute to the best quality of life for the demented. Achieving a good quality of life for those with dementia places large demands on the care environment.
Main: The purpose of the literature study was to explore the importance of the care environment in regards to the quality of life for people with dementia in nursing homes with focus on general spaces, based on staff and relatives experiences.
Method: The literature study is based on twelve scientific studies with qualitative study design. Seven of the studies were based on individual focus group interviews and the remaining five studies were based on observational- and interview studies. The audit was based on SBU:s (2014) quality assessment template and SBU:s (2017) criteria for quality assessment. Six of the studies achieved a high quality and the remaining six studies achieved a medium quality.
Results: According to staff and relatives, there are three different themes with eight associated subthemes that have an impact on the importance of the care environment for the quality of life for people with dementia; All three themes are: The perceptual, the social interaction and the psychosocial.
Conclusion: Small changes in the environment were found to reduce disorientation and agitation, which in turn increased the independence, communication and the quality of life of the dementia sufferers
Att lämna den kriminella livsstilen - En kvalitativ studie om de avgörande faktorerna
No full textSyftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller den prosociala livsstilen. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har fem respondenter inkluderats från föreningen KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället i Malmö. Alla fem respondenter har suttit i fängelset och haft en tidigare kriminell livsstil. Resultatet påvisade att fyra faktorer var avgörande för att lämna den kriminella livsstilen: avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Där missbruksproblematiken hade en stark koppling till deras kriminalitet. Gällande den prosociala livsstilen menade respondenterna att relationer, förändrat konsekvenstänk, sysselsättning och avslutande av missbruk var drivkraften till upprätthållandet. Avslutningsvis menade respondenterna att det oftast inte finns endast en specifik faktor till avslutandet eller upprätthållandet, utan viljan att förändra sin livsstil måste finnas där.This study aims to investigate what the crucial factors for an individual leaving the criminal lifestyle and maintaining the prosocial lifestyle are. The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To respond to the purpose of the study, five respondents have been included from the association KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället in Malmö. All five respondents have been in prison and had a previous criminal lifestyle. The results showed that there were four crucial factors to leaving the criminal lifestyle: the termination of addiction, family, penalty and health. Where the problem of abuse had a strong connection to their crime. Regarding the prosocial lifestyle respondents argued that relationships, mindfulness of consequences, employment and termination of addiction were the driving force for maintaining a prosocial lifestyle. In conclusion the respondents expressed that there is often not only a specific factor that dictates if one is able to maintain nor end criminal behavior, but instead the will to change lifestyle is what must be prominent
Hur kan kooperativt lärande användas som lektionsstruktur för att minska matematikångest?
No full textThis study is a study of literature which focused on the research question How can cooperative learning reduced perceived mathematics anxiety. This was conducted via a literature search in a variety of databases, such as ERC, ERIC, and finally libsearch. The searchwords that were used were connected to the reasearch question, for instance cooperative learning in mathematics and anxiety. The studies that were chosen based on relevance were then analyzed and summarized. Based on the summarization subcategories such as shared responsibility, complement each other, helping, not competing, active learning, and setbacks were established based on recurring concepts. The results were then presented based on these subcategories’ effect on perceived mathematics anxiety. The conclusion that was made was that cooperative learning can reduce mathematics anxiety by giving students an improved sense of responsibility, cooperation, and support by their peers as well as creating a less competitive environment with more focus on active learnin