29848 research outputs found
Sort by
Blicken på specialpedagogik i fritidshemmet
No full textSyftet med studien är att undersöka om det finns utmaningar med det specialpedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten och hur det i sådana fall kan påverka verksamheten enligt de pedagoger som arbetar i denna. Metoderna för att möjliggöra detta handlade om att samla in pedagogernas perspektiv genom intervjuer där observationer senare genomfördes i fritidshemsmiljöer för att skapa en kontext till de perspektiv som framkommit vid intervjuerna.
Studien utgår ifrån en sociokulturell teori och syn på lärande där utgångspunkten är att alla kan lära och de sociokulturella begrepp som strukturerar upp denna teori i studiens process och gör den begriplig är begreppen artefakt, mediering, appropriering samt proximal utvecklingszon i samverkan med en tematisk analys. De sociokulturella begreppen är ett sätt att se och förstå materialet på och den tematiska analysen är följande steg i studiens process, alltså är de sociokulturella begreppen komponenter som vid den tematiska analysen bildar en helhet genom teman. Begreppet artefakt och vad det innebär är alltså ett tema till exempel.
Studiens resultat summerar olika upplevelser av specialpedagogikens roll i fritidshemmet, det framkommer utmaningar i arbetet men även möjligheter och därav kan vi förmedla att det fanns varierande upplevelser av specialpedagogikens roll just i fritidshemsverksamheten. För att kunna säga mer om specialpedagogikens roll i fritidshemmet hade studien behövt utvecklas. Exempelvis framkom det att en ökning av antalet medverkande pedagoger vid intervjuer hade varit relevant för studiens tillförlitlighet, desto fler perspektiv desto mer material att utgå ifrån. Studiens resultat är alltså väldigt snävt och talar därför endast om att socialpedagogikens roll i fritidshemmet är av skiftande betydelse och därav är en bredare och mer djupgående undersökning nödvändig för att kunna specificera vad rollen faktiskt innebär i fritidshemmet. Denna undersökning beskriver alltså snarare endast hur specialpedagogikens roll kan se ut i fritidshemmet
Fenomenologi och smartphones i klassrummet
No full textI föreliggande litteraturöversikt behandlas bakomliggande fenomen till oreflekterat samt problematiskt smartphonebruk hos elever. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka bakomliggande fenomen ur ett fenomenologiskt perspektiv och att synliggöra potentialen för ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Forskningsfrågorna är: Vilka fenomen kan vara bakomliggande då eleven uppvisar svårighet till att lägga ifrån sig smartphonen under lektionstid? samt Hur skulle ett fenomenologiskt förhållningssätt kunna användas i bildundervisning?. Resultatet av litteraturöversikten redogör för de tre fenomenen fear of missing out, nomophobia och online identitet och hur dessa kopplas till den komplexa användningen av smartphones med effekter vilka kan påverka individens fysiska och mental hälsa. Vidare presenterar studien förslag till hur dessa fenomen kan hanteras inom en skolkontext samt förslag till inkludering av ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Förslaget till fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning är utvecklat från de metoder som använts i de undersökningar som granskats och bygger på en semistrukturerad uppgift där livsvärlden undersöks med hjälp av metaforer
Fysisk Aktivitet på Recept. En intervjustudie om förskrivares och aktivitetsarrangörers upplevelser och beskrivningar av ordinationen.
No full textStudiens inledning ger en övergripande bild av problemområdet och de konsekvenser som medföljer vid fysisk inaktivitet. Depression, övervikt, fetma, typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdomar är några av de välfärdssjukdomar som individen kan drabbas av. Detta kostar samhället mycket pengar, tid och resurser. Problemet kan motverkas med hjälp av metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR) som är en väletablerad metod, men som behöver utvecklas och användas mer konsekvent. Vår studie utgår från sjukvården och friskvården som hälsofrämjande arena. Syftet med studien är att undersöka hur samarbetet mellan hälso- och sjukvården och friskvården fungerar vid förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept, samt beskriva förskrivares upplevelser av att ordinera FaR i Skåne. För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre stycken förskrivare samt två aktivitetsarrangörer. För att analysera det insamlade materialet använde författarna sig av kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet visade att det finns brister i samarbetet mellan sjukvården och friskvården vid ordinering och uppföljning av fysisk aktivitet på recept. Resultatet visar även att det är viktigt att förskrivaren förhåller sig till patientens motivationsgrad och anpassar receptet utifrån det beteendeförändringsstadiet patienten befinner sig i. Teorin som har använts för att analysera resultatet i diskussionen är den transteoretiska modellen. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att: samarbetet mellan förskrivare och aktivitetsarrangörer i dagsläget inte fungerar och att det behövs tydligare riktlinjer från varje enskild region och kommun för uppföljning och samverkan mellan förskrivare och aktivitetsarrangörer.The introduction of this study gives an overall review of the problem area and the consequences that come with physical inactivity. Depression, obesity, type 2 diabetes and cardiovascular disease are some of the welfare disorders that physical inactivity can lead to. This costs society a lot of money, time and resources. The problem can be countered by the method Physical Activity on Prescription (FaR). Our study is based on healthcare and wellness as a health promotion arena. The aim of this study is to investigate how the collaboration between healthcare and wellness workers is functioning when prescribing physical activity on perception, as well as a description of prescribers experiences when organizing FaR in Skåne. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in the form of semi-structured interviews with three prescribers and two activity organizers. Qualitative content analysis was used when analyzing the material. The overall result showed that collaboration between healthcare and wellness workers is scarce when ordering and following up physical activity on prescription. The result also shows that it is important that the prescriber adheres to the patient's degree of motivation and adapts the prescription based on the behavioral change stage the patient is in. The theory that has been used to analyze the result in discussion is the transtheoretical model. The conclusion drawn from the study result was that there is a lack of collaboration between prescribers and activity organizers and each region needs to implement more direct guidelines concerning patient follow-up and collaboration between prescribers and activity organizers
'On the Run' - How does a role-play develop empathy for refugees?
No full textThe thesis investigates the relation between empathy for refugees and the experience of participation in a role-play as an educational tool, by focusing on the role-play “On the Run” by the Swedish Red Cross Youth Association. This role-play starts with an introduction, includes a one-hour long play where the participants take roles of family members who have to flee their country, and ends with a debriefing that is argued to be important for the emotional understanding of the participation in the role-play. The thesis explores how this role-play develops empathy for refugees, and how it affects the learning process. The result of the study is presented, which employed an online questionnaire with open-ended questions concerning how the former participants experienced and reflected on the role-play. The analysis of the answers shows that the participants generally appreciated the role-play, that empathy can be identified in their answers as a result of the participation, and that both affective empathy and perspective-taking empathy can be identified as outcomes of that role-play
Examining Audience Understandings of The Handmaid’s Tale
No full textThe main motivation behind this study is to examine how audiences engage with popular culture in ways that forge political awareness and civic engagement. Through exploring the various levels of engagement of Hungarian women with the 2017-2020 television adaptation of The Handmaid’s Tale, this study answers the following research questions how do Hungarian female audiences engage with topics raised in The Handmaid’s Tale; how do they react to the dystopian patriarchy portrayed in series; and also how does their engagement with the show encourage cultural citizenship?
Based on in-depth interviews with twenty-two Hungarian women, this qualitative research aims to shed light on the role of popular culture, more specifically television drama series in facilitating cultural citizenship.
The thesis finds that respondents display a wide variety of different modes of engagement described in relation to having watched the series, ranging from attending demonstrations and signing petitions, through encouraging the next generation to rebel, to having online and offline informal discussions with friends or family members. Yet, respondents also give account of factors preventing them from active participation and engagement. These include: political fear for oneself along with one’s family, and binding gender norms. Thus, the participants’ attempts to define themselves against the issues raised in the series, and to position themselves as members of their social-political context while also probing its prevailing norms delineate patterns of cultural citizenship “as a domain in which we may question how we belong to society” (Hermes & Stello, 2000 p. 230)
The visual rhetoric of right-wing populism: An analysis of Vox’s visual communication on Instagram
No full textCoronakrisen i Allsvenskan
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av
coronakrisen. Mer konkret handlar det om att analysera hur ekonomin inom klubbarna
indirekt påverkas och hur nya strategier tillämpats. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt
där frågeställningarna har besvarats med semistrukturerade intervjuer och kompletterats med
elektroniska källor. Respondenterna har valts då de representerar etablerade klubbar i
Allsvenskan som skiljer sig både vad gäller ekonomiska och sportsliga förutsättningar.
Läsaren skall bortse från händelser efter den 22 maj då nya beslut och riktlinjer tillkommit
sedan studien fastställdes.
Teorierna valdes med en abduktiv ansats där Stakeholder Theory syftar till att belysa
intressenternas påverkan i de berörda klubbarna. Corporate Social Responsibility används för
att visa på det samhällsansvar de undersökta klubbarna intensifierat och diversifierat under
krisens gång. Dessutom bidrar perspektivet till en förståelse för hur den traditionella
fotbollsprodukten förändrats i Sverige sedan seriestarten flyttades fram. Slutligen har
Organisationsutveckling använts för att tydliggöra hur klubbar applicerat innovativa
strategier för att hantera den rådande krisen. Slutsatsen kommer fram till att de undersökta
klubbarna behöver anpassa strategier och arbetssätt för att klara av de ekonomiska och
sportsliga påtryckningarna som coronakrisen medför. Dessutom får intressenter en allt
viktigare roll under krissituationer då de kan bistå med såväl mänskliga som ekonomiska
resurser.The purpose of this study is to investigate how Swedish clubs have been affected by the
corona crisis. More specifically, it is about analyzing how the economy within the clubs is
indirectly affected and how new strategies have been applied. The study has a qualitative
approach where the questions have been answered with semi-structured interviews and
supplemented with electronic sources. The respondents have been chosen as they represent
established clubs in Allsvenskan which differ both in terms of financial and sporting
conditions. The reader should disregard events after May 22 as new decisions and guidelines
have been added since the study was established.
The theories were chosen with an abductive approach where Stakeholder Theory aims to
elucidate the influence of stakeholders in the clubs involved. Corporate Social Responsibility
is used to demonstrate how the social responsibility of the investigated clubs intensified and
diversified during the crisis. In addition, the perspective contributes to an understanding of
how the traditional football product has changed in Sweden since the start of the series.
Finally, Organizational Development has been used to clarify how clubs have applied
innovative strategies to deal with the current crisis. The conclusion of this paper is that the
researched clubs need to adapt strategies and working methods to cope with the economic
and organizational pressures that the corona crisis entails. In addition, stakeholders are given
an increasingly important role during crisis situations as they can assist with both human and
financial resources
Intensivträning i matematik med Vektor
No full textI denna studie har vi gjort ett intensivträning för 13-åriga elever i matematiksvårigheter. I vårt arbete som specialpedagog i matematik hjälper vi eleverna i matematiska svårigheter. Vi arbetar direkt med eleven eller hjälper läraren att organisera utbildningen i klassrummet. Matematiska svårigheter kan uppstå av olika skäl, såsom kognitiva svårigheter, brister i undervisningen eller otillräcklig utbildning i grundläggande matematiska kunskaper. I den här studien ville vi undersöka om elever under skolår 6 kan förbättra sina grundläggande matematiska färdigheter genom intensivträning med det digitala programmet Vektor i den utsträckning att de kan förbättra sina resultat på ett svenskt matematiskt test, kallat ”nationellt prov”. I referensgruppen hade eleverna inte matematiska svårigheter, så vi jämförde bara om de olika grupperna gjorde samma procentuella förändring. I programmet Vektor arbetar studenten med matematik och träning av arbetsminne. Matematikuppgifter handlar om addition och subtraktion och utförs med hjälp av en tallinje.
Utbildningen organiserades i små grupper 4 dagar i veckan på 20–30 minuter, en grupp före skolstart och en grupp under skoldagen. Eleverna arbetade själva i programmet som är adaptivt. Studenterna deltog i vanliga lektioner såväl som i intensivträningen. Alla studenter gjorde ett test före och ett jämförbart test efter insatsen. Vi jämförde deras förmåga att göra aritmetiska uppgifter utan miniräknare och välja metod för enklare problemlösning. Vi använde teorin att om elever tränar grundläggande matematik blir de säkrare i matematik och sedan kan lösa mer komplicerade uppgifter. Vi var tvungna att ändra och avsluta vår studie tidigare på grund av Covid19. Vi fann att våra studenter i intensivträningsgruppen utvecklades och förbättrade sina resultat mer än studenterna i vår referensgrupp. Detta ledde till slutsatsen att det är mycket viktigt att lärare utmanar sina elever i grundläggande matematiska färdigheter även när de är äldre. Alla elever kan lära sig mer, det handlar om att ge dem mer tid och i vissa fall ett annat sätt att förvärva kunskap. Vi vill även lyfta att denna studie är för liten för att dra några allmänna slutsatser från.In this study we have made an intensive intervention for 13 years old students in mathematical difficulties. In our work as special education teacher in mathematics we help the students in mathematical difficulties. We work directly with student or help the teacher to organize the education in the classroom. Mathematical difficulties can arise from various reasons such as cognitive difficulties, deficiencies in teaching or insufficient training in basic mathematical knowledge. In this study, we wanted to investigate if students, in school year 6, can improve their basic mathematical skills by intensive training with the digital program Vector to the extent that they can improve their results on a Swedish mathematical test, called ”nationella prov”. In the reference group the students were not in mathematical difficulties, so we only compared if the different groups made the same percentage change. In the program Vektor the student work with mathematics and working memory training. Mathematics assignments are about addition and subtraction and are performed using a number line.
The training was organised in small groups 4 days a week in 20–30 minutes, one group before school start and one group during the school day. The students were working by themselves in the program which is adaptive, and the tasks become more complicated. The students attended regular classes as well as the intensive training. All students made one test before and one comparable test after the intervention. We compared their ability to do arithmetic tasks without a calculator and to choose the method for easier problem solving. We used the theory that if students practice basic mathematics, they become more confident in mathematics and can then solve more complicated tasks. We had to change and quit our study earlier because of Covid19. We found that our students in the intensive group progressed and improved their results more than the students in our reference group. This led to the conclusion that it is very important that teachers challenge their students in basic mathematical skills even when they are older. All students can learn more, it is about giving them more time and in some cases another way of acquiring knowledge. We acknowledge that this study is too small to draw any general conclusions from
"Power Woman" in rural Zambia. Communicating to address and engage problems about charcoal use and child marriage.
No full textA lot has been done in the past years to improve gender equality globally – operations
such as UN Woman, the Sustainable Development Goals in Agenda 2030 and the work
of many international non-governmental organizations. Nonetheless the world is still
far from being gender equal. As of today, more women than men live in poverty, which
also makes them more vulnerable to climate change. This degree project explores
what and how women in rural Zambia communicate to their community members to
change their behaviors concerning the use of charcoal and to prevent child marriages.
Through the lens of communication for development and social change, the
theoretical framework was constructed with gender communication concepts and the
Diffusion of Innovations theory. The material was collected during a minor field study
of three weeks in Zambia during March 2020. A qualitative study was conducted with
semi-structured interviews and field observations.
The results from this study indicate that all the women communicated through
interpersonal communication with different emphasis when speaking about child
marriage or charcoal use. When communicating about preventing child marriages, the
focus was mainly on the problems child marriages resulted in, while communicating
about the options to charcoal the focus was rather on the positive outcomes. In
addition, the women targeted the whole community when talking about child
marriage, while targeting primarily other women when communicating about
substituting the use of charcoal with lamps and pellet stoves
Crisis Communication in the Time of Corona: A comparative analysis of Danish and Swedish public news narratives
No full textWhen the coronavirus disease COVID-19 spread through the world’s countries in early 2020 and dominated the news media, a contrast between how Sweden was combatting the virus compared to other countries who used stricter restrictions quickly became apparent and frequently discussed in media. Through a comparative content analysis, this study aims to investigate how narratives concerning the coronavirus have been presented in Swedish public news medium SVT compared to its Danish equivalent, DR. Any differences in such news reporting could indicate the possibility of media influence behind why one country implemented and adhered to stricter restrictions than the other did.
Utilizing a quantitative as well as a quantitative approach, 245 articles from Danish and Swedish sources were coded and analysed through theory grounded in situational crisis communication (SCCT). The findings however revealed similar results, identifying the same four key SCCT-narratives in both countries: anxiety, blame, flattery and care. The theoretical contribution of this study is centred on the reflection of how these similar results may relate to one another on a societal and sensemaking level. The study ultimately also emphasises the flexibility of SCCT strategies as useful narrative tools for further research