29848 research outputs found
Sort by
Förskolans måltider och barns sociala förmågor - förskolepedagogernas uppfattningar om måltider som främjande för barns sociala förmågor
No full textDetta examensarbete syftar till att undersöka hur förskolepedagoger upplever att förskolans måltider fungerar som pedagogiskt verktyg för att främja barns sociala förmågor. Såväl myndighetstexter som tidigare forskning pekar på förskolemåltiders möjlighet att fungera som ett pedagogiskt verktyg. Med utgångspunkt i detta och i avsaknad av forskning kring denna pedagogiska möjlighet i samband med främjande av barns sociala förmågor uppstod denna studie. Studien utgör en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Empirin analyserades med stöd i interaktionismens begrepp aktör, situation och kommunikation. Resultatet visar att förskolemåltiden utgör ett idealt tillfälle för att skapa gemenskap mellan barn, för barns talträning och gemensamma reflektioner samt för att stärka barns självständighet. Studien har också visat att pedagogerna stödjer detta genom att erbjuda alla barn möjligheten att komma till tals och bli hörda runt matbordet. Pedagoger ger barnen möjlighet till egna val och låter dem ta ansvar under måltiderna
Non-diauxic growth patterns and biofilm formation of Caldicellulosiruptor species.
No full textDagens beroende av fossila bränslen för att tillgodose världens energikrav är ett
välkänt problem, och en möjlig lösning är förnybar vätgas. Ett möjligt
produktionssätt är bakteriefermentering med avfallsprodukter från exempelvis
jordbruk som substratkälla. Anaeroba, extremt termofila bakterier från genuset
Caldicellulosiruptor har föreslagits som en lovande kandidat för produktion av
biovätgas tack vare deras förmåga att bryta ner lignocellulosa och deras höga
vätgasutbyte, men deras volumetriska produktivitet förblir låg. För att öka
produktiviteten har det utförts försök att få ko-kulturer med C. saccharolyticus
och C. owensensis att bilda biofilm. I detta projekt användes butylgummi som
biofilmsbärare, men det gav dåliga resultat. Ett annat problem med att använda
komplexa kolsubstratkombinationer är att bakterieväxten kan uppvisa diauxie
vilket sänker produktiviteten. Detta är ett känt problem hos C. saccharolyticus.
Däremot visas i detta projekt att C. kronotskyensis inte växer diauxiskt på
kombinationer av glukos, xylos och cellobios.The current dependency on fossil fuels for the world’s energy demands is a well-
known problem, and one possible solution is renewable hydrogen gas. One
possible avenue is production from bacterial fermentation, using waste products
such as agricultural waste as the substrate source. Anaerobic, extremely
thermophilic bacteria from the genus Caldicellulosiruptor has been proposed as
promising candidates for biohydrogen production due to their ability to break
down lignocellulosic biomass and high hydrogen production yields, but they
suffer from low volumetric productivity. To increase productivity, experiments
have been performed to induce biofilm formation in co-cultures of C.
saccharolyticus and C. owensensis. In this project an attempt was made to use
butyl rubber as carrier material for biofilm formation, but this yielded poor results.
Another issue when using complex carbon substrates is the appearance of diauxic
growth patterns which lower productivity. This is a known problem for C.
saccharolyticus. However, C. kronotskyensis was shown in this project to not
grow diauxically on mixed substrates of glucose, xylose, and cellobiose
Karriär och mående hand i hand - En studie om studie-och yrkesvägledarens bemötande av elever med nedsatt psykiskt välbefinnande
No full textUnder våra praktikperioder blev vi väldigt nyfikna på hur studie-och yrkesvägledaren bemöter elever som mår dåligt av olika skäl och där studiesituationen och framtida karriärval därför blir begränsade. Den forskning vi presenterar tyder på att det nedsatta psykiska välbefinnandet hos unga personer i Sverige fortsätter att öka och vi funderar på om studieoch yrkesvägledarens kompetens behöver utvecklas. Våra frågeställningar blir därmed att undersöka vilka metoder och verktyg som studie-och yrkesvägledaren använder sig av i samtalet med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt vilka utmaningar en studieoch yrkesvägledare upplever i vägledningsprocessen av denna karaktär. Syftet med studien är att ta reda på hur nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne för att få en djupare förståelse för hur de bemöter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Genom Hodkinson & Sparkes (1997) karriärteori Careership samt Lent, Hackett & Browns (2002) Social cognitive career theory (SCCT) förklarar, analyserar och diskuterar vi det empiriska materialet. Viktiga begrepp för vår studie är bland annat brytpunkt, habitus och handlingshorisont från Hodkinson & Sparkes och self-efficacy (upplevd självförmåga) outcome expectation (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål) från Lent, Hackett & Brown. Huvudresultatet tyder på att den främsta utmaningen för studie-och yrkesvägledaren i karriär-och vägledningsprocessen av denna karaktär är att bemöta eleverna på ett professionellt sätt då de upplever att detta ligger utanför deras kompetensområde, samt att de upplever att eleverna inte kan göra väl underbyggda karriärval på grund av sitt nedsatta psykiska mående. De främsta verktyg och metoder som används i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är motivationshöjande insatser samt elevhälsoteamet som stöd för vidare åtgärder
Ett retuscherat skönhetsideal - En kvalitativ studie om kvinnors syn på retuscherade kroppar och dess samband till köplust
No full textStudien undersöker en grupp kvinnliga konsumenters (16–26 år) attityd till skönhetsideal och bildmanipulation i marknadsföringssammanhang 2020. Studien analyserar potentiella konsumenters inställning till retuscherade- och oretuscherade bilder för att se om det finns ett samband till deras köplust. Vidare intervjuas professionella retuschörer i syfte att ta reda på vilka korrigeringar som görs på en modell samt deras tolkning av dagens skönhetsideal. Studien är därmed baserad på två kvalitativa intervjuer med retuschörer inom mode- och skönhetsindustrin samt två fokusgruppsintervjuer med totalt sex personer, där ämnena skönhetsideal, retuschering och köplust diskuterats. Resultatet av studien visar att konsumenter såväl som retuschörer anser att en begränsad mängd retusch ökar konsumenternas köplust. Det är däremot viktigt att retuschen inte är synlig, eller i för stor mängd, eftersom konsumentens köplust minskar om denne inte kan identifiera sig med personen på bilden. Studien har resulterat i en förståelse för vilka attityder som finns gentemot dagens skönhetsideal, var konsumenter blir exponerade för skönhetsideal och vad som bidrar till konsumtion av en produkt. Studien visar att ideal inte enbart skapas av företag utan även av konsumenterna själva. Kvinnor, särskilt unga, tenderar att jämföra sig med varandra genom sociala medier och i det verkliga livet. Detta bidrar till ett missnöje gentemot sitt yttre och att kvinnor ständigt strävar efter nya ideal.The purpose of this study was to examine how female consumers (16-26 years) attitudes to
beauty standards and image manipulation in a marketing context 2020. It studies potential
consumer's points of view towards both retouched- and unedited images to see if there is a
connection to a purchase desire. Furthermore, the study examined how professional retouches
edit bodies and their interpretation of the beauty standards today. The study is based on two
qualitative interviews with female retouchers in the fashion and beauty industry as well as two
focus group interviews were the topics of the beauty ideal, retouching, and buying desire were
discussed. The results show that the females, as well as the retouchers, believe that a limited
amount of retouch increases the consumer’s buying desire. However, the retouch should not be
visible or excessive as the consumer’s purchasing desire decreases if they cannot identify
themselves with the model. Also, the study gives an understanding of the attitudes towards
existing beauty standards and in which platforms the consumer is exposed to beauty standards.
The study has shown that beauty standards are created by companies as well as by the
consumers themselves. Young women have shown a tendency to compare themselves with each
other, in social media and real-life, leadin
Hur bostadsrättsmedlemmars intressen kommer till uttryck i styrelsearbetet - En intervjustudie med ordföranden i bostadsrättsföreningar
No full textSamtalet om den svenska bostadsmarknaden har på senare tid präglats av en rad ekonomiska frågor. Höjda priser, amorteringskrav och skärpta lånevillkor är något av det som diskuterats flitigt bland såväl köpare, säljare, mäklare och politiker. Det som dock sällan diskuteras är att alla de som köper och äger en bostadsrättslägenhet också blir medlem i någon av landets cirka 22 000 bostadsrättsföreningar samt också i många fall tar plats i föreningens styrelse. Uppskattningsvis sitter 150 000 brf-medlemmar som ledamöter i en bostadsrättsstyrelse (Fastighetsvärlden, 2019). Detta är intressant ur två perspektiv; å ena sidan förvaltar dessa styrelser stora ekonomiska värden, å andra sidan är det lekmän som sitter i styrelserna.
Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för styrelsearbete i bostadsrättsföreningar utifrån styrelseordförandens perspektiv. I perspektiv av bolagsstyrningsteori problematiseras
hur medlemmarnas intresse kommer till uttryck i styrelsearbetet samt hur man som medlem kan kontrollera att ens intressen tillgodoses.
Studien baseras på fem intervjuer med ordföranden i fem olika bostadsrättsföreningar och visar att medlemmarna i dessa bostadsrättsföreningar har ett lågt engagemang för styrelsearbetet och att man till stor del inte kontrollerar sin investering som ägare i den utsträckning som styrelseordförandena finner önskvärt. Detta kan förklaras av att det existerar kontrollfunktioner såsom stadgar och stämma som gör det möjligt för medlemmarna att passivt kontrollera styrelsens arbete. Denna passivitet kan dock ge visst utrymme för styrelseordföranden att föra sin egen agenda.
Utöver detta så framkommer det också att majoriteten av föreningarna har externa relationer som ekonomiska förvaltare för att se över ekonomin och hjälpa till med råd vid större investeringsbeslut. Även dessa relationer bidrar till ett lågt engagemang hos medlemmarna, men ger också medlemmarna en trygghet som gör att medlemmarna kan ägna sig åt det som tycks vara deras främsta intresse, ”att bara bo”.The conversation regarding the Swedish real estate market has recently been characterized by a number of economic issues. Higher prices, amortization requirement and stricter loaning conditions are topics that are being discussed widely among so well buyers, sellers, real estate agents and politicians. However, what is rarely discussed is the fact that all those who buy and own an apartment also become a member of one of the country’s approximately 22.000 tenant-owner associations and also in many cases take a place on the association’s board. There are estimated to be 150 000 tenant-owner associations members that have a place in the board (Fastighetsvärlden, 2019). This is interesting from two perspectives: On the one hand, these board members manage great economic values, and on the other hand these people are laymen.
The purpose with this essay is to create an understanding of board work in tenant-owner associations from the perspective of the chairman of the board. In perspective of corporate governance theory, it is problematized how the interest of the members are expressed in the board work and how a member can control that his or her interests are met.
The study is based on five interviews with chairmen in five different tenant-owner associations and shows that the members of the tenant-owner associations have a low commitment for board work and that they largely do not control their investments as owners to the extent that the chairmen find desirable. This can be explained by the fact that there are control functions such as statues and the general meeting which enable the members to passively control the work of the board. However, this passivity can give room for the chairman’s own agenda.
In addition to this, it appears that the majority of the associations have external relations such as financial managers to oversee the economy and to help with advices in major investment decisions. These relations also contribute to a low level of engagement of the members, but also give the members a sense of security that allows the members to devote themselves to what seems to be their primary interest, “just to live”
”Jag frågar i stort sett alltid om barnen vill ha kroppslig kontakt” - Pedagogers reflektioner kring kroppslig beröring i förskolan
No full textThe physical touch is not something that is addressed by the educators. Based on research, it is described how the physical touch is a need among children and adults. We will investigate how educators talk about the physical touch in the preschool between educator and children. Are there different types of bodily touch? How do the children perceive the physical touch according to the educators?
In our study, our theoretical point of departure is Nel Nodding's care ethics. We used a qualitative approach and had semi-structured interviews with six preschool teachers and a childcare worker. The result showed that the physical contact could occur in various forms. The educator offers a helping hand to keep the balance, lets the child sit on the lap, carries the child, hugs the child, holds the child´s hand, offers practical help with dressing, offers physical proximity during nap time. But also, when performing basic hygiene. The attitude of the educators to physical contact varies depending on the situation. By observing and reading about the child as well as the situation, the educator could get an idea of how and if the child needed physical contact. The educators described that the children often initiated to the physical touch. The educators wait and observes what the child intends to do. Not until the child confirms the offered physical contact, the action is performed. Confirmation from the child is always a prerequisite?
From a perspective of care ethics, we could see that verbal dialogue occurred in parallel with bodily contact. By being responsive the educators could see the needs of the children. To provide bodily touch, the educators stated that they awaited the child's confirmation and accepted if the child refused the offer
Demokrati och fostran. Skolans eller hemmets ansvar?
No full textThe aim of the study is to investigate relationships between pupil´s homes and schools, and parents and teachers, in terms of moral education and democracy. What tensions and conflicts exist, and how do they manifest themselves in practice? More precise research questions are:
1. What does the curriculum say about democratic and moral education?
2. How do teachers talk about democratic and moral education, and how do they talk about relationships and responsibilities between parents and teachers?
3. What conflicts exist and how can they be solved?
The theoretical framework for the essay is John Dewey and his reconstructivism and pragmatism, when it comes to the role of school and education in democratization processes, and also about the role of communication and dialogue in democracy building. Empirical material is the curriculum and interviews with teachers who have been active for a long time in the profession.
When it comes to moral education in the curriculum, it is stated that schools should function as a complement and support to the parents who have primary responsibility for their children. According to the curriculum, moral education is about transferring a cultural heritage from one generation to the next. However, there are unresolved tensions in the curriculum. This is particularly evident in relationships between the individual and the collective. All teachers interviewed mean that the teachers' role is primarily about collective moral education, while the parents responsibility is the moral education of the individual child. A way to bridge tensions and potential conflicts is to establish dialogue, openness, understanding and mutual recognition. To simply not focus too much on individual or minor details that may not really be important, and to allow time for reflection and analysis
Pojkar med känslor - En studie ur förskollärares perspektiv
No full textEtt av de stora samhällsproblemen vi har idag är destruktiva normer kring maskulinitet. Föreliggande studie handlar därför om att studera hur förskollärare ser på pojkar och deras känslor. Vi vill besvara frågor som handlar om hur pojkar låter specifika känslor cirkulera på förskolan och hur förskollärare ser på och förhåller sig till dessa känslor. Raewyn Connells maskulinitetsteori och Sara Ahmeds teori om känslor har varit de teorier vi utgått från för att kunna studera detta. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna genomföra vår studie där vi, genom semistrukturerade frågor, intervjuade sex olika förskollärare. Resultatet visade på att förskollärare upplever att de flesta pojkarna låter sina känslor cirkulera, men att det finns enstaka fall där pojkar bromsar en viss typ av känsla. Förskollärare är medvetna om de destruktiva maskulinitetsnormer som finns i samhället idag och därför försöker de ge pojkarna verktyg för att kunna visa sina känslor och på så sätt skapa en ny hegemonisk maskulinitet. De försöker eftersträva en maskulinitet där det inte finns några förväntningar på de olika könen och där pojkar får möjlighet att uttrycka alla sina känslor
Implementering av BIM-Manual – En riktlinje hur BIM-manualen tillämpas i verkligheten
No full textEtt byggprojekt innehåller fyra skeden, förstudie, projektering, produktion och förvaltning. Projekteringsskedet är hela designprocessen där ritningar och beskrivningar skapas för att sedan kunna bygga och förvalta den tänkta byggnaden. Projekteringsstadiet består av flera olika aktörer och teknik discipliner där samordning och koordinering krävs. Ett verktyg som tillämpas i hela byggprocessen men framförallt i projekteringen är BIM, vilket är en arbetsprocess som effektiviserar informationshantering genom att under byggprojektets gång samla information till en 3D-modell. BIM i projekteringsstadiet består av flera olika teknik discipliner som behöver samordnas och koordineras till gemensamma mål för att inte missförstånd ska ske och att viktig information ska förloras.
Denna studie utreder BIM-manualer och dess innehåll samt undersöka om projektörer och arkitekter följer de krav och riktlinjer som formulerats i BIM-manualen. Studien utreder även om de krav och riktlinjer som utformats i BIM-manualer öppnar upp för nytänkande och innovation för projektörerna och arkitekterna, eller om det eventuellt begränsar projektörerna och arkitekterna innovation samt nytänkande. Rapporten grundas på en kvalitativ metod, där information erhålls från semistrukturerade intervjuer, och en litteraturstudie där data och information har hämtats från litteraturer i form av böcker, forskningsrapporter, utredningsrapporter, examensarbeten, dokument och webbsidor. Studien avgränsar sig till projekteringsskedet, där åtta personer har intervjuats och fyra företag har studerats. Personal som har intervjuats är fem BIM-samordnare, en Section Manager inom BIM, en avdelningschef som ansvarar för BIM och slutligen en VVS-projektör.
Baserat på resultatet i studien kan man konstatera att BIM-manualer inte följs strikt i verkligheten utan mer översiktligt. Detta beror bland annat på att krav och riktlinjer kan uppdateras under projektets gång. Utifrån studien kan man även konstatera att en BIM-manual innehåller projektspecifika krav och riktlinjer för de planerade BIM-modellerna i syfte för att skapa den organisation och de arbetsprocesser som ett BIM-projekt eftersträvar. Några exempel på krav och riktlinjer som kan formuleras i en BIM-manual är leveransformat på filer, programvaror och specifika krav och redovisningsteknik. Man kan även dra slutsatsen att krav och riktlinjer som definierats i BIM-manualen underlättar samordning och koordinering under projektets gång men att de inte följs rigoröst. En annan slutsats som kan faställas utifrån studien är att BIM-manualen öppnar upp för kreativitet och innovation för projektörerna och arkitekterna eftersom inga tekniska lösningar är definierade i manualen. Avslutningsvis kan man även konstatera att det som kan förbättras med arbetet kring BIM-manualer är att den tydligare kan förklaras till alla involverade aktörer.
Efter att ha studerat hur BIM-manualer efterlevs i projekteringsskedet så kan även en liknande studie göras för att se hur BIM-manualen följs i förvaltningsskedet.A construction project contains four stages, feasibility study, design, production and management. The planning stage is the entire design process where drawings and descriptions are created in order to be able to build and manage the intended building. The design stage consists of several different actors and technology disciplines where coordination and coordination are required. A tool that is used throughout the construction process but above all in the design is BIM, which is a work process that streamlines information management by gathering information into a 3D model during the construction project. BIM at the design stage consists of several different technology disciplines that need to be coordinated and coordinated to common goals so that misunderstandings do not occur and that important information is lost.
This study investigates BIM manuals and their contents and analyzes whether projectors and architects follow the requirements and guidelines formulated in the BIM manual. The study also investigates whether the requirements and guidelines formulated in BIM manuals open up new thinking and innovation for the projectors and architects, or whether it may limit the projectors and architects innovation. The report is based on a qualitative method, where information is obtained from semi-structured interviews, and a literature study there data and information has been obtained from literature in the form of books, research reports, investigative reports, degree projects, documents and web pages. The study is limited to the design stage, where eight people have been interviewed and four companies have been studied. Staff interviewed are five BIM coordinators, a Section Manager within BIM, a department manager in charge of BIM and finally a plumbing projector.
Based on the results of the study, it can be concluded that BIM manuals are not strictly followed in reality but more comprehensively. This is partly due to the fact that requirements and guidelines can be updated during the course of the project. Based on the study, it can be concluded that a BIM manual contains project-specific requirements and guidelines for the planned BIM models in order to create the organization and work processes that a BIM project seeks. Some examples of requirements and guidelines that can be formulated in a BIM manual are delivery formats for files, software and specific requirements and accounting technology. It can also be concluded that the requirements and guidelines defined in the BIM manual facilitate coordination during the course of the project, but that they are not rigorously followed. Another conclusion that can be determined from the study is that the BIM manual opens up for creativity and innovation for the projectors and architects as no technical solutions are defined in the manual. Finally, it can also be noted that what can be improved with the work on BIM manuals is that it can be more clearly explained to all the actors involved.
After studying how BIM manuals are complied with in the design phase, a similar study can also be done to see how the BIM manual is followed in the management phase
Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap
No full textSammanfattning/Abstract
Gravert, Katalina (2020). Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Det förväntade kunskapsbidraget är att synliggöra olika uppfattningar om tillgänglig lärmiljö hos några högstadielärare. Detta kan i sin tur ge en ökad förståelse och medvetenhet kring arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever. Genom att låta några högstadielärares uppfattningar om detta fenomen få komma fram och ta plats kan ses som en avgränsad kartläggning för att förstå fenomenet bättre. Om man inte förstår vad som händer i en lärmiljö är det svårt att hitta de förbättringsinsatser en skola behöver göra som leder till skolutveckling. Denna studie kan ses som ett underlag för reflektion samt en startpunkt till att se över hur den tillgängliga lärmiljön upplevs i den egna verksamheten. Detta för att synliggöra vad som behöver kvalitetsutvecklas, varför och på vilket sätt.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur några högstadielärare upplever arbetet att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Studien strävar efter att hitta kvalitativt olika uppfattningar som skulle kunna täcka en del av variationen av existerande uppfattningar. Studiens preciserade frågeställningar utifrån syftet är:
• Hur uppfattar lärarna arbetet med att göra undervisningen tillgänglig för alla elever?
• Vilka olika uppfattningar eller sätt att tänka på kring fenomenet ”en tillgänglig lärmiljö” kommer fram hos lärarna?
Teori
Studiens teoretiska perspektiv är inspirerad av fenomenografin. Denna forskningsansats finns främst inom pedagogisk och didaktisk forskning och förutsätter att det finns företeelser i världen som har olika innehåll och betydelser för olika människor. Inom fenomenografin finns inte någon ambition att anpassa verkligheten till en vetenskaplig modell via en teoriram. Således görs inget anspråk på vad som är sant eller falskt utan fenomenografin utgår ifrån vad individen uppfattar som sant eller falskt (Kroksmark, 2007). Variationerna i denna studie förklaras utifrån att varje lärare agerar utifrån vad denne erfar i sitt klassrum. Lärarna blir då bärare av nyanserade sätt att erfara detta fenomen. Med andra ord är resultatets uppfattningar, beskrivningar av den interna relationen av lärare och fenomenet. Lärarna har genom intervjuerna fått fokuserat urskilja vad de själva uppfattar som tillgänglig lärmiljö där relevanta aspekter av fenomenet har medvetandegjorts (Marton & Booth, 2000).
Metod
Denna studie är induktiv och gör inte anspråk på att lyfta fram en sanning om hur något egentligen är, utan vill istället beskriva hur något kan vara. Studiens kvalitativa metod vill fånga in olika uppfattningar om fenomenet genom de semistrukturerade intervjuer som gjorts med fyra högstadielärare från samma grundskola och arbetslag. Den kvalitativa analysen som är inspirerad av fenomenografin beskriver den variationer av uppfattningar som kommit fram.
Specialpedagogiska implikationer
Studiens kategorier skapar en avgränsad del av den förståelse som finns kopplat till fenomenet en tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogen innehar en del av den kompetens som kan hjälpa till i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever genom att leda ett specialpedagogiskt förändringsarbete. Genom att titta på studiens kategorier en i taget kan ett arbete påbörjas där förståelsen av studiens uppfattningar sätts mot den egna verksamhetens kontext. Kanske blir det uppenbart för specialpedagogen att nästa steg är att organisera för samarbete där samsyn kring studiens kategorier behöver skapas mellan lärare, arbetslag och elevhälsa. Specialpedagogen behöver ta sikte mot att förebygga, identifiera och undanröja hinder för elevers utveckling och lärande i arbetet att tillgängliggöra lärmiljön. Genom en förförståelse utifrån studiens resultat och en kartläggning av den egna skolans pedagogiska miljö, sociala miljö, fysiska miljö kan specialpedagogen bilda sig en uppfattning om hur tillgänglig skolan är. Kartläggningen behöver bli ett underlag för vidare diskussioner och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för att generera insatser som förbättrar lärmiljön.
Resultat/ slutsats
Fenomenografins drivkraft i denna studie återfinns i lärarnas uppfattningar av hur dem erfar den tillgängliga lärmiljön. Tolv kategorier har kommit fram av det empiriska underlaget och dessa återfinns under tre olika teman: 1. Klassrumsarenan kräver en bemästringskonst. 2. Konstanter i en tillgänglig lärmiljö. 3. Socialisationsuppdragets betydelse. Det första temat omfattar sex kategorier som rör uppfattningar som är knutna till lärarens många utmaningar och möjligheter att påverka den tillgängliga lärmiljön i klassrummet. Uppfattningarna kretsar kring att skapa ett gott arbetsklimat, att göra eleverna delaktiga, lärarrollens betydelse för en mer tillgänglig lärmiljö, att kunna hantera dynamiken i undervisningen, den differentierade undervisningen som inte alltid är till godo samt den reflekterande praktiken som kan påverka lärmiljön. Det andra temat omfattar tre kategorier utifrån superstrukturer, övertydlighet, förutsägbarhet och systematik som en kategori. Extra anpassningar och den fysiska lärmiljön är de två andra. Dessa kategorier innehåller vad lärare uppfattar som centrala delar av vad som naturligt hänger med i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön. Det tredje temat omfattar tre kategorier av uppfattningar som i analysen knyts till lärarens socialisationsuppdrag. Dessa uppfattningar kretsar kring ledarskapet, kommunikationen och kulturer som kan utmana tillgängligheten. Från ett helikopterperspektiv går det att skönja två begrepp som genomgående påverkar studiens tolv kategorier. Begreppen är relation och interaktion. Det blir tydligt hur relationer och interaktioner påverkar den tillgängliga lärmiljön utifrån studiens tolv kategorier. Den tillgängliga lärmiljön påverkas genom att relationer och interaktioner både kan förhindra men också motivera lärandet.
Nyckelord/sökord (alfabetisk ordning)
Delaktighet, differentierad undervisning, inkludering, interaktion, kommunikation, ledarskap, relationer, socialt samspel, tillgänglig lärmiljö