29848 research outputs found
Sort by
Stöd till föräldrar med autismspektrumtillstånd
No full textThe aim of this study was to investigate what kind of support a parent with autism spectrum disorder receives from the municipality and further the purpose was investigate which possibilities and difficulties professionals are experience in their work with these parents. To answer this subject empirical material was collected with a qualitative method in form of four semi-structured interviews. Interviews wore made with four people, with three different positions of employment. To analyse the gathered material the method coding and thematization were used. The empirical material was later analysed using current knowledge in the field and Goffman's theory of stigma.
The results showed that the professionals often do have a good picture of what type of difficulties the parents have. They all work to support the parents but they have got different possibilities to do so. Further the results show that most parents with autism spectrum disorder can be satisfying in their role as parent as long as they are given the right amount of support in a longer period of time. There is also signs that knowledge about these parent are varied and that there is some confusion about each others task assignments
Öppna uppgifter i matematikundervisningen
No full textThe following study aims to define what an open-ended question in mathematics education is and investigate what the effects are on the learning process. Firstly, conversations were conducted with teachers that are using this approach in their mathematics education. Then systematic searches for relevant scientific articles were conducted in various databases.
The result shows that there are three main features of open-ended questions; there may be more than one acceptable answer, it requires a higher level of thinking from the person solving the problem compared to closed questions and both the students and the teacher will learn during the process. Moreover, the result indicates that using open-ended questions has positive effects on student’s engagement, contributes to a positive classroom climate, increases the possibility that all students can be involved in the same teaching activity and makes the students’ knowledge visible for both the student and the teacher.
The findings conclude that it requires good planning from the teacher before using this approach in the classroom to enhance the possibilities of the good effects. Furthermore, I discussed what I, as a future teacher, need to think about while using open-ended questions in my classroom. Lastly, I give suggestions on further research about open-ended questions in the early years
Supplementary English Instruction in Swedish Multilingual Elementary Classrooms
No full textThis study examines supplementary English instruction as a supportive method in optimizing English input in Swedish multilingual classes in grades 1-3. Sweden has a high English proficiency and Swedish children enter school with increasingly advanced levels of English. Despite these positive facts, students in grades 1-3 only have 60 hours in total designated to the subject English. Studies suggest that Swedish students acquire more English from extramural exposure than in school. Schools that do not promote students’ further learning are in fact violating the fundamental tasks written in the Swedish national curriculum. In order to increase and optimize English learning opportunities for the younger students, schools are allowed to offer a maximum of 50% of the total teaching in English. The aim of this study is to explore if this approach of supplementary English instruction could benefit multilinguals. This is crucial, considering the great number of students with immigrant backgrounds who are learning English as a third language. This opportunity has resulted in various implementations of CLIL (Content and Language Integrated Learning). Several studies support an early introduction of CLIL, in order to promote bilingualism. The majority of CLIL-students achieve favorable results, thanks to the combination of intense linguistic input when in multilingual classrooms. Based on the findings of this study, supplementary English instruction offers the greatest advantages and is most popular precisely among multilingual students
Inspiratör eller observatör? En kvalitativ studie om pedagogers positionering i förskolans leksammanhang
No full textSyftet med denna undersökning är att genom intervjuer försöka få syn på hur pedagoger uppfattar och uttrycker sitt förhållningsätt i och kring barns lek. Uppsatsen utgår från frågeställningarna:
Hur uttrycker pedagogerna sitt förhållningsätt i förhållande till barns lek? Hur kan dessa olika förhållningsätt ta sig uttryck i form av olika positioner hos pedagogerna?
Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för vårt arbete utgörs av positioneringsteorin vilken bidrar med att skapa förståelse för hur pedagoger placeras eller placerar sig i förhållande till barn i leksammanhang.
Som metod för att få svar på dessa frågor har en kvalitativ ansats valts, och inom ramen för denna har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken yrkesverksamma pedagoger.
Resultatet av analysen visar att pedagogerna huvudsakligen positionerar sig utifrån sitt uppdrag som pedagoger som ser leken som ett medel för utveckling och lärande. Pedagogernas syn på lek har tydliga koppling till ett sociokulturellt perspektiv där barn ses som aktiva medskapare av sitt sammanhang. Det syns även att pedagogernas syn på barn så som den kommer till uttryck i undersökningen ligger till grund för hur de, medvetet eller omedvetet, positionera sig i och kring de leksammanhang som barnen befinner sig i
Laborativa arbetssätt i klassrummet kring frögroning och fotosyntes
No full textÖverlag är det vanligt att elever i de yngre åldrarna har svårigheter att lära sig och förstå
de abstrakta processerna i fröets groningsprocess och fotosyntesen. Syftet med mitt
examensarbete är att undersöka hur praktiska laborationer kan hjälpa elever att
konkretisera dessa abstrakta processer. Min frågeställning som jag har utgått ifrån är
”Hur förändrar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskaper och förståelse för
frögroningsprocessen och fotosyntesen?” För att kunna besvara denna har jag gjort en
kartläggning av elevernas kunskaper om fröets groningsprocess och fotosyntes såväl
före som efter en laboration för att bilda mig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå
och hur den förändrats genom de experiment som jag låtit eleverna genomföra. Min
teoretiska grund för detta examensarbete har tagit avstamp i variationsteorin och jag har
praktiserat learning study i min egen undervisning. Den grupp jag studerat är mina egna
elever som jag har undervisat under en tidsperiod, då jag såg examensarbetet som ett
ypperligt tillfälle att få möjlighet att utveckla min egen undervisning utifrån forskning
samt att praktiskt pröva några vetenskapliga teorier. Möjligheten att studera mina elever
närmare för att kunna undersöka om undervisningsstrategin som används i klassrummet
är optimal för eleverna, har gett mig teoretiska perspektiv och praktiska redskap för att
dokumentera, analysera och utvärdera min undervisning med ett vetenskapligt
förhållningssätt. Denna utvärdering kommer att ligga till grund för att jag ska kunna
ompröva och utveckla mina undervisningsmetoder vidare i framtiden. I studien som genomförts har jag har utgått ifrån en konstruktivistisk syn på kunskap
och använt Piagets stadieteori samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv som
hjälpmedel vid kartläggningen av elevernas kunskaper och vid analys av resultaten. För
att kunna synliggöra elevernas utveckling genomförde jag två enkäter före och efter att
eleverna hade genomfört en laboration. Enkäterna handlade om vad eleverna förknippar
med fotosyntes, beskrivning av fotosyntes och om fröets groningsprocess. Under
experimentets arbetsgång var jag med i klassen och observerade eleverna samt deras
planteringar.
Flertalet elever gav i enkäterna likartade svar, medan ett fåtal avvek markant
antingen genom en mycket god processförståelse eller en bristfällig. Dessa avvikelser
valde jag att studera närmare genom att låta eleverna delta i ett kompletterande samtal
kring vad de lärt sig, då jag uppfattar att det är avvikelserna som ger ledtrådar till att identifiera styrkorna och svagheterna i undervisningen; Varför lyckades jag nå fram
särskilt väl till en del elever och vad brast i min undervisning gentemot de elever som
jag inte nått fram till?
Resultatet som jag har kommit fram till i min studie är att det ger ett visst stöd för
kunskapsutvecklingen hos flertalet elever att använda praktiska laborationer för att
konkretisera fröets groningsprocess och fotosyntesen. Dessvärre har inte praktiskt
laborationsarbete varit en tillräcklig eller optimal undervisningsstrategi för en del av
eleverna då dessa inte uppvisade någon kunskapsutveckling efter laborationen
Fritidspedagogers syn på utomhusmiljöers betydelse för lärande
No full textI en del tidigare studier så har lärare saknat svar på frågan gällande varför de använder sina utomhusmiljöer samt även presenterat en allmän okunnighet kring hur deras användande av utomhusmiljöer kan vara. Mitt syfte har varit att undersöka ifall det kan se likadant ut på fritidshem bland utbildade fritidshemspedagoger. Studiens teoretiska grund vilar på de didaktiska valen som har använts till att kunna förstå och analysera informanternas empiri. Studiens metod för att samla in empiri har varit kvalitativ i form av intervjuer där semistrukturerade frågor har använts. Intervjuerna har ägt rum på tre skolor varav två var kommunala och en var privat vilket bidrog till en möjlig breddning av materialet.
Studiens resultat kan betyda att fritidshemspedagoger värdesätter sina utomhusmiljöer utifrån dess mångsidighet och möjlighet till varierade valmöjligheter i form av olika aktiviteter och dylikt. Utifrån frågeställningen gällande utomhusmiljöns användning på fritidshemmet, så verkar det rimligt att tolka pedagogerna som att de indirekt pratar om de didaktiska valen i form av den pedagogiska planeringen när det kommer till frågan varför? man ska använda utemiljön. Pedagogerna tycks mena att man som pedagog måste ha en tanke på: varför man väljer en plats, vad det är man vill lära sig och hur man ska studera lärandet. Studien lyfter att det råder en brist på intresse för användning av utemiljöer ur ett lärande syfte men även intressanta perspektiv på hur utemiljöer kan användas på fritidshemmen
”Sen har hon minikockar: kockhatt, kockrock, och förkläde” - Förskolepersonals förutsättningar och arbetssätt kring barns matvanor i förskolan
No full textSammandrag / Abstract
Syftet med studien är att studera hur måltiden formas i förskolan och vem som påverkar
måltidens plats, funktion och innehåll. Studien kommer att titta på frågeställningarna som är
följande: Hur ser utformningen av ämnet mat ut i förskolan och vem beslutar om detta? Vilka
möjligheter har förskolepersonal att påverka hur ämnet mat behandlas i förskolan?
För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att göra en empirisk studie där jag kommer
att använda mig av intervjuer med pedagoger, kockar och chefer som finns i förskolans värld.
I teoridelen kommer jag att presentera det centrala begreppet space:utrymme i de Certeaus
teori om strategier och taktiker samt Foucaults styrningsmentalitet.
Resultatet i min studie visar att de kommunala politikernas riktlinjer för mat i förskolan
påverkar förutsättningarna cheferna har, inom den kommunala respektive den privata
förskolan, att arbeta fram en budget som berör förskolans mat. Resultatet i min studie visar
också på att förutsättningarna att arbeta fram en budget skiljer sig åt för cheferna.
Resultatet i min studie visar på att de kommunala politikernas uppsatta riktlinjer för mat i
förskolan, genom chefernas utarbetade budgetar, har påverkan på de dagliga möjligheterna för
hur kockar och pedagoger arbetar med mat i förskolan.
Resultat i min studie visar på att pedagogerna disciplinerar barnen vad gäller att smaka på
maten vid måltiderna. Pedagogerna styr barnen genom att bestämma fasta platser åt dem vid
måltiderna. I min studie framgår det att kommunikationen mellan pedagoger och kök inte
prioriteras, varken på den privata eller den kommunala förskolan, men av olika orsaker.
Olika former av rädslor kring maten hos pedagogerna framkommer i resultatet. Rädslor i form
av att halvfabrikat och processad mat innehåller ingredienser som inte är bra för människan
samt att näringsämnen försvinner från mat som är fryst, körts ut och sedan värms upp på
förskolan.
Nyckelord: Mat, Måltider, Förutsättningar, Ekonomi, Strategier och taktiker,
Styrningsmentalitet
Mödrars upplevelse av barnhälsovårdssjuksköterskans amningsstöd
No full textBakgrund: Amning är ur flera aspekter det bästa för både moder och barn, då bröstmjölken bidrar till barnets hälsoutveckling och amningen främjar anknytningen dem emellan. Därav finns det tydliga amningsrekommendationer, men trots detta ses en nedåtgående amningsfrekvens i Sverige. En bidragande faktor till den låga amningsfrekvensen skulle kunna vara de amningssvårigheter många mödrar upplever initialt, vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Då vårdtiderna postnatalt är korta hinner inte alltid amningssvårigheter upptäckas innan hemgång. Detta ställer krav på barnhälsovårdssjuksköterskan som ofta blir den första kontakten efter hemgång med en viktig uppgift att stödja mödrars fortsatta amningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av barnhälsovårdssjuksköterskans amningsstöd. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med elva informanter från babycaféer och familjecenter i södra Skåne. Insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i två kategorier: Att bli sedd och Att känna sig ensam. Konklusion: Studiens resultat har synliggjort att barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll i att stödja mödrar i sin amning. Relationen dem emellan och på vilket sätt barnhälsovårdssjuksköterskan bemöter mödrarna är av betydelse för upplevelsen av amningsstödet. Mödrarna beskrev intresse, kunskap samt att få ett stöd anpassat efter sin unika situation som viktiga komponenter i att känna ett tillfredsställande amningsstöd.Background: Breastfeeding is in many aspects the best for both mother and child, as breast milk contributes to the child's health development and breastfeeding promotes the connection between them. Breastfeeding is clearly recommended but nevertheless there are a downward trend in breastfeeding in Sweden. A contributing factor to the low breastfeeding rate may be the lactation difficulties many mothers initially experience, which can cause them to require breastfeeding support. Since post-natal care times are short, breastfeeding difficulties are not always detected before returning home. This place demands on the child health nurse who often becomes the first contact after returning home with an important task to support the mothers’ continued breastfeeding process. Aim: The purpose of this study was to shed light on mothers´ experience of the child health nurse lactation support. Method: The study is approached with a qualitative design and the data was collected via semistructured interviews with eleven participants from baby cafes and family centers in Skåne. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The analysis of the interview material resulted in two categories: Being acknowledged and Feeling alone. Conclusion: The result of this study has highlighted that the child health nurse has a central role in supporting mothers´ in their breastfeeding. The relationship between them and in what way the child health nurse met with the mothers is of importance to the experience of lactation support. The mothers described interest, knowledge, and support according to their unique situation as important components of feeling satisfactory lactation support
Läsning bara en fritidssysselsättning? En undersökning av högstadieelevers läsvanor och attityder till skönlitteratur
No full textLärare möter ständigt utmaningar i alla dess former, som lärare i svenskämnet är en utmaning att motivera elever till att läsa skönlitteratur. Jag har genom årens gång blivit uppmärksam på att dagens ungdomar läser i allt mindre utsträckning och de tycks ha tappat motivationen till läsning av skönlitteratur. Denna nedåtgående trend är något jag vill vara en del av att vända, men för att kunna förändra något måste man förstå hur det verkligen ser ut i klassrummet, bland eleverna och hur eleverna själva uppfattar detta. Därför har jag valt att undersöka just högstadieelevers läsvanor, attityder och hur de arbetar med skönlitteratur. Jag har använt mig av både enkäter och fokusgrupper för att komma fram till mitt resultat som visar att det kräver mycket av läraren för att eleverna ska finna läsning av skönlitteratur meningsfull.Teachers constantly face challenges in all their forms, as teachers in the Swedish subject is a challenge to motivate students to read fiction. Over the years, I have become aware that today's young people are reading to an ever lesser extent and they seem to have lost the motivation to read fiction. This downward trend is something I want to be a part of reversing, but in order to be able to change something, you have to understand what it really looks like in the classroom, among the students and how the students themselves perceive this. That is why I have chosen to examine high school students' reading habits, attitudes and how they work with fiction. I have used both questionnaires and focus groups to arrive at my result which shows that it takes a lot of the teacher for the students to find reading fiction meaningful