29848 research outputs found
Sort by
En likvärdig skola? Samhällskunskapslärares perspektiv på och arbete för en likvärdig skola
No full textI den här studien har vi valt att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare uppfattar en likvärdig skola och vilka arbetssätt som de anser främjar likvärdighet inom ämnet samhällskunskap. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre verksamma samhällskunskapslärare på tre olika skolor. Tidigare forskning visar att likvärdighet som begrepp tenderar till att ha olika betydelser beroende på sammanhang. Vårt resultat pekar på att likvärdighet är en viktig och fundamental beståndsdel för den svenska skolan som dock är svårt att genomföra i praktiken. Arbetssätten som delges i resultatet pekar på en språkinriktad undervisning samt en interaktion mellan ansvarig lärare och elevgrupp. Vi vill poängtera att det behövs mer forskning kring likvärdighet eftersom det är ett välanvänt och viktigt begrepp som behövs lyftas och problematiseras. Vår studie har varit tidsbegränsad men vi har dock dragit en slutsats utifrån vårt sammanställda resultatet och därefter diskuterat resultatet i ett bredare perspektiv
Särskild Undervisningsgrupp - Autism - En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö?
No full textSammanfattning
Änghede Haraldsson, Sara (2019). SU-grupp autism. En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Denna studie önskar synliggöra autismverksamheten inom kommungemensam särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) genom jämförelse av verksamhetsbeskrivningar från olika aktörer inom organisationen. Studiens förväntade kunskapsbidrag är att synliggöra verksamheten, diskutera och jämföra skillnader mellan olika skolors verksamheter och genom denna process förmedla möjliga utvecklingsområden för SU-grupp autism.
Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att synliggöra verksamhet och organisation av kommungemensam SU-grupp för elever med autismdiagnos i grundskola. Förutsättningar av speciellt intresse är utbyte av intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer.
De preciserade frågeställningarna är:
• Hur organiseras verksamheten SU-grupp autism på skolorna?
• På vilka sätt skiljer sig och förenas olika aktörers beskrivning av verksamhet och organisation?
• Hur beskriver personal samt skolledare att de arbetar med förutsättningarna intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer?
• Vad innebär inkludering för medverkande grundskollärare, skolledare samt centralt team för särskilt stöd inom SU-grupp autism?
Teori
Insamlad empiri har genom analysen tolkats utifrån systemteori, verksamhetsteori samt olika specialpedagogiska teorier och olika perspektiv på inkludering.
Metod
Denna studie utgår ifrån det humanvetenskapliga området med hermeneutik som metodologisk ansats genom både tolkning och analys. Människan och hennes situation är det centrala genom undersökningen med mål om djupare förståelse för hur olika arbetsgrupper beskriver sin verksamhet. Insamling av empiri utgörs av intervjuer med halvstrukturerade intervjufrågor. Frågeställningar kring förutsättningar för likvärdig skolgång formulerades utifrån erfarenhet av att arbeta inom SU-grupp autism. Förutsättningar av initialt intresse är: lärmiljöer, kollegialt lärande, intern och extern utveckling liksom syn på inkludering som begrepp. Den insamlade empirin har tolkats och jämförts utifrån hermeneutikens mål i syfte att förstå och förmedla olika aktörers syn på sin verksamhet och slutligen resulterat i nya faktorer, mönster och strukturer, som påverkar verksamheten.
Resultat
Verksamhetsbeskrivningar från aktörer inom SU-grupp autism skiljer sig åt mellan de yrkesgrupper som medverkat. Grundskollärare, skolledare och enhetschef för team för särskilt stöd skiljer sig åt i sin syn på verksamhet, organisation, dess förutsättningar och mål samt kännedom om hjälp och stöd som finns att få. SU-gruppernas utformande tillsammans med skolornas ledarskap leder till individuellt utformade verksamheter med stor spridning och eget ansvar. Utifrån medverkande i studien framstår SU-grupp vara en verksamhet vid sidan om övrig skola. En helhetssyn som genererar kompetensutveckling för skolans hela personal i syfte att öka kunskap och förståelse för alla elevers olikheter samt specifik kunskap om de behov elever med diagnos inom AST kan ha, är en förutsättning för att skapa ett inkluderande arbete med samarbete och delaktighet på en skola (Finch m.fl., 2013; Guldberg m.fl., 2011; Skolinspektionen, 2012). Sådan kompetensutveckling kan leda till önskvärda möjligheter för lärare att skapa inkluderande skolmiljö med acceptans för alla elevers olikheter, vilket grundskollärare i SU-grupp i denna studie saknar.
Resultaten visar att verksamhetens mål, liksom det praktiska utformandet, ser olika ut på skolor med SU-grupp. Synen på verksamhetens mål varierar stort mellan de medverkande. Grundskollärare ser att det främsta målet är elevernas trygghet och mående samtidigt som rektorer placerar bedömning utifrån kunskapskraven först. Även kunskap om AST och erfarenhet av arbete i och med SU-grupp skiljer sig åt mellan de rektorer som intervjuats.
Genom tolkning och bearbetning synliggörs fyra områden inom vilka verksamhetsbeskrivningarna tydligt skiljer sig åt. Dessa är: verksamhetens mål, en verksamhet i verksamheten, struktur och organisation samt elevsyn och inkludering
Pusselbitar och målarfärg - En studie kring inomhusmiljön på montessoriförskolor samt kommunala förskolor
No full textI denna studie har fokus legat på att undersöka den pedagogiska inomhusmiljön och dess intention att främja barns lärande och utveckling. Vi har studerat miljön på montessoriförskolor samt kommunala förskolor. Vi har studerat miljön som ett pedagogiskt verktyg för att ta reda på om den främjar barns lärande. För att få en tydligare bild av detta har vi granskat både kommunala förskolor samt montessoriförskolor.
Besöken har gjorts på tre montessoriförskolor samt tre kommunala förskolor. Under våra besök har vi observerat miljön och förskollärarnas förhållningssätt samt intervjuat personalen på de olika förskolorna. Vi har även intervjuat föräldrar från montessoriförskolor och kommunala förskolor samt en förskollärare som både arbetat på kommunala förskolor samt montessoriförskolor.
Resultatet av studien bygger främst på intervjuerna och observationerna. Dessa visar att det är av stor betydelse att inomhusmiljön är pedagogisk samt inbjudande till lärande genom lek, samt att personalen ser barnen som kompetenta och skapar miljön tillsammans med barnen. Av de förskolor vi varit på är det montessoriförskolorna som främst lyckats med detta. Vi vill dock understryka att detta nödvändigtvis inte innebär att alla montessoriförskolor är bättre än de kommunala. Studien bygger som ovan nämnt endast på sammanlagt sex olika förskolor
“Elever med inkluderingsproblem” En studie om rektorer och specialpedagogers resonemang kring inkludering och särskilda undervisningsgrupper
No full textVår förhoppning med studien är att bidra med ökad förståelse kring begreppet inkludering och hur elever i behov av särskilt stöd placeras i olika skolsammanhang och vad som ligger till grund för placeringen. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger inom olika skolformer resonerar kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Fokus riktas mot inkluderingsbegreppet och hur man väljer att placera de elever som på olika sätt är i behov av särskilt stöd. De tre frågeställningarna till vårt syfte är: Hur ser rektorer och specialpedagoger på begreppet inkludering? Finns skillnader i resonemanget mellan rektorer och specialpedagoger kring organiseringen av elever i behov av särskilt stöd? Hur resonerar rektorer och specialpedagoger kring inkludering i förhållande till styrdokument? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och här lyfts den proximala utvecklingszonen. Med hjälp av det relationella och det kategoriska perspektivet har vi analyserat vårt material. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Fyra rektorer och tre specialpedagoger på fem olika skolor har intervjuats. Datamaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk forskningsansats. Citat som är betydelsefulla för våra frågeställningar har valts ut och grupperats efter fyra olika teman. Det framkommer i våra intervjuer att endast en av fem skolor vi besökt har en särskild undervisningsgrupp på sin skola. De andra skolorna har valt att inkludera elever i behov av särskilt stöd i de ordinarie klassrummen. En-till-en-undervisning förekommer på några av skolorna. Vår slutsats i studien är att det viktigaste inte är var eleven placerad utan vad som är bäst för individen. När det talas om inkludering i datamaterialet kan man urskilja att det talas både om didaktisk, social och rumslig inkludering
Att arbeta med ämnesintegration
No full textI läroplanen för gymnasiet står det att det är lärarens ansvar att ge eleverna en möjlighet till ämnesövergripande arbete för att reflektera runt yrkeslivets gränsöverskridning (Skolverket, 2011). Som blivande lärare i idrott och hälsa samt naturkunskap ser vi flera gemensamma områden som skulle kunna integreras med varandra. Däremot har vi inte hittat några exempel på ämnesintegrering i just dessa ämnen, vilket har lett till att vi fokuserat på ämnesintegration generellt. Att bedriva ämnesintegrerad undervisning är något som vår lärarutbildning inte gett oss mycket kunskap om. Vår kunskapsöversikt fokuserar därför på frågan om hur ämnesintegrering bör gå till, vilka fördelar, nackdelar och utmaningar som finns samt konkreta exempel på hur ämnesintegrerat arbete har gjorts av andra lärare och skolor. Vi har kvalitativt granskat källor enligt en systematisk granskningsprocess på sökningar från tre olika databaser. I resultatet har vi sedan sorterat källornas information enligt de olika delarna av vår frågeställning.
Resultatet visar att en ämnesintegrerad undervisning skulle kunna ge eleverna en fördjupad kunskap och insikt över komplexa tvärvetenskapliga samhällsfrågor och utmaningar. För att kunna uppnå detta som lärare behövs ett ordentligt förarbete med tydliga mål och syften, resurser, kollegialt stöd samt stöd från rektor. Exemplen visar på att temabaserad ämnesintegration över en kortare period är vanligt förekommande. Flera studier pekar på en brist i omfattningen av ämnesintegrerad undervisning i förhållande till de uppmaningar som styrdokumenten ger. En orsak till detta är att det är brist på kunskap hos lärare kring denna typ av undervisning och att det är ett tidskrävande arbete som ej ges stöd för. Vi ser att kunskapen som ämnesintegrerad undervisning kan ge är viktig för att förbereda eleverna inför komplexa samhällsutmaningar, samtidigt som att lärare behöver kunskap, samarbete och god planering för att kunna förtydliga sådan undervisning
Elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa
No full textSyftet med kunskapsöversikten är att sammanställa hur elever och lärare i högstadie- och
gymnasieskolor uttrycker att de upplever undervisningen i skolämnet idrott och hälsa i
relation till lärande, bedömning och betygsättning. Frågeställningarna som vi har valt att
utgå från är följande:
Hur uttrycker elever och lärare att de upplever undervisningen i idrott och hälsa?
Hur uttrycker elever och lärare att de upplever lärande i idrott och hälsa?
Hur uttrycker elever och lärare att de upplever bedömning och betygsättning i idrott och hälsa?
Resultatet av kunskapsöversikten är sammanställt av kvalitativa studier som baseras på
nationell forskning och ger därför ett inifrånperspektiv från högstadie- och gymnasieskolor
i Sverige. För att sammanställa ett resultat till kunskapsöversikten har informationssökning
använts som metod. Forskningen som har använts i kunskapsöversikten är från år 2011 och
framåt och kan därför ge en aktuell bild av elevers och lärares upplevelser.
Kunskapsöversiktens resultat pekar på att elever har svårigheter att förstå ämnets syfte och
innehåll. Resultatet visar även att lärare har svårt att kommunicera ämnets syfte till eleverna.
Av resultatet framgår även att elever upplever att lärandet genom ämnets undervisning inte
får tillräckligt med utrymme. Slutligen framkommer det av resultatet att elever upplever
bedömningen och betygsättningen som orättvis
Analysing the Intrinsic and Extrinsic Values of Physical Education and Health
No full textA traditional view has, more or less, infested the subject of Physical Education, which affects the subject´s intrinsic values. The purpose of this knowledge overview is to analyse teachers and pupil’s perception and understanding of PEH in relation to intrinsic and extrinsic values. Intrinsic refers to the certain value of knowing a subject’s core content, on the other hand, extrinsic refers that knowledge in a subject content is valuable for something else. The following questions will aid us in this overview and provide us with as much angles as possible;
What is/are teachers’ perception of PEH based on intrinsic and extrinsic values?
What are pupils’ perception of PEH based on intrinsic and extrinsic values?
What is/are teachers’ understanding of PEH based on intrinsic and extrinsic values?
What are pupils’ understanding of PEH based on intrinsic and extrinsic values?
This knowledge overview focusses mainly on Sweden but includes some international research. These researches range from the years 2006 - 2019. This knowledge overview is conducted by analysing several systematically selected sources, where searches have been made in different databases.
The results show that extrinsic values are highly valued in the subject of PEH even today. Research from when both Lpo94 and Lgr11 were active, showed that a traditional- and extrinsic view is more prevalent than the intrinsic values of PEH. In the discussion different aspects are lifted. Both we and the research suggest, based on the learning outcomes of the syllabus, the importance of making intrinsic values more tangible in PEH lessons. This is in order to produce a consensus within and around the subject
Interkulturell undervisning i kulturellt heterogena och homogena högstadieskolor
No full textI detta examensarbete undersöks hur lärare i samhällskunskap arbetar med interkulturell
undervisning i kulturellt homogena respektive heterogena högstadieskolor. Fem lärare på
lika många skolor har intervjuats.
Intervjuerna visar att samhällskunskapslärare på kulturellt heterogena skolor tenderar
att lägga fokus på att föra diskussioner om normer och värderingar med sina elever. Lärare
på kulturellt homogena skolor tenderar att fokusera på demokratifrågor och allmänna
samhällsfrågor. Det är ett litet urval men resultatet pekar på intressanta frågor för fortsatta
undersökningar om interkulturell undervisning, dess hur vad och varför
”Vadå svenska kulturer?” - Sociologilärares erfarenheter av att undervisa om etnicitet och kultur i svensk gymnasieskola
No full textGenom kvalitativa intervjuer undersöker uppsatsen fyra sociologilärares erfarenheter av att undervisa om etnicitet och kultur inom ramen för sociologiämnet i svensk gymnasieskola. Syftet är att visa och diskutera hur de intervjuade lärarna uttolkar det centrala innehållet om kultur och etnicitet i sociologins kursplaner och att analysera hur de resonerar om att transformera detta innehåll till praktisk undervisning. Det visar sig att intervjupersonerna uttolkar det centrala innehållet och gymnasiesociologins pedagogiska diskurs som präglad av essentialism, mångkulturalism och brist på teori. Den upplevda essentialismen och bristen på teori gör att intervjupersonerna känner sig obekväma med gymnasiesociologin, vilket analyseras utifrån utbildningssociologen Basil Bernsteins teori om olika läroplansarenor. Vidare visar det sig att flera intervjupersoner i undervisningsplaneringen förhåller sig väldigt fritt till det centrala innehållet, och mer låter undervisningen präglas av synen på sociologi som de fått genom sina universitetsstudier. Detta leder till att intervjupersonerna i hög grad vill förmedla ett konstruktivistiskt eller postkolonialt synsätt på kultur och etnicitet. Med anledning av att samtliga intervjupersoner identifierar sig själva som vita och menar att detta påverkar förutsättningarna att undervisa om kultur och etnicitet analyseras även intervjupersonernas vithet i förhållande till undervisningen. Bland annat visar det sig att intervjupersonerna använder sig av olika strategier för att i undervisningen antingen synliggöra föreställningar om hudfärg och etnicitet eller undvika att det kommer på tal