29848 research outputs found
Sort by
Lärande genom resonemang för problemlösning i matematikundervisning i skolår 7-9
No full textMatematisk problemlösningsförmåga är en av de förmågor som matematikundervisning på högstadiet ska utveckla hos eleverna. Vår erfarenhet är att detta är en förmåga som många elever känner vånda inför och upplever som svårt.
Denna kunskapsöversikt fokuserar hur lärare på olika sätt kan ge elever stöttning för att hjälpa dem att utveckla sin matematiska problemlösningsförmåga. Frågeställningen är följande; hur kan lärare skapa förutsättningar för problemlösning vid helklassdiskussioner, grupparbeten och individuellt arbete?
Information har inhämtats genom en systematisk informationssökningsprocess, olika kombinationer av sökord användes i databaserna ERIC via EBSCO, ERC och SwePub. De systematiska sökningarna kompletterades med kedjesökningar från de artiklar som identifierats. Kunskapsöversikten omfattar 10 granskade arbeten.
Resultatet visar att lärare kan hjälpa elever till förbättrad matematisk problemlösningsförmåga genom att synliggöra och undervisa om olika strategier som elever kan använda vid matematiska problemlösningsuppgifter. Vidare indikerar resultaten att uppgifter av typen ”rika problem” är lämpliga vid arbete med att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Att undervisningen är välplanerad och organiserad samt innehåller undervisning om metakognitiva strategier främjar elevers utveckling av problemlösningsförmåga. Vidare framkommer det i resultatet att läraren bör ta en frågande lärarroll för att hjälpa eleverna att utveckla problemlösningsstrategier. Vi anser även att det relationella perspektivet är viktigt för en lärandefrämjande undervisning om matematisk problemlösning
Gå och lägg dig?
No full textSyftet med det här examensarbetet är att undersöka elevers sömnvanor i årskurs 9 samt ge förslag på möjliga interventioner som kan gynna deras sömnvanor. Syftet är även att undersöka om sömnutbildning har en plats inom skolämnet idrott och hälsa mot bakgrund av dess kursplan. Enkätsvar från 79 elever i årskurs 9 har utgjort underlaget för sömnvanor hos eleverna. En systematisk litteraturöversikt har bidragit med information om elevers sömnvanor nationellt och internationellt samt olika sömninterventioners effektivitet. En dokumentanalys har även utförts på styrdokumenten kopplade till idrott och hälsa för att undersöka hur sömn framställs inom skolämnets ramar. Resultaten visar att elever som deltog i vår undersökning sover bättre än vad tidigare forskning visat om elever i samma åldersgrupp. Dock är det ändå 26% av eleverna i vår undersökning som inte når upp till National Sleep Foundation´s rådande sömnrekommendationerna under vardagarna. På helgen är det däremot endast 4% av eleverna som hamnar under sömnrekommendationerna. Enkätsvaren visar också att eleverna vanligtvis lägger sig inför skoldagarna för de har en tid att passa, medan de lägger sig på helgerna för att de är trötta. Vår litteraturöversikt av sömninterventioner visar att sömnutbildning endast har en kortsiktig positiv effekt men att det finns potentiella fördelar med senarelagd starttid av skoldagen. Kognitiv beteendeterapi kan också vara en möjlig intervention att pröva. Dokumentanalysen visar att sömnutbildning har en implicit plats inom skolämnet idrott och hälsa men att det är upp till den undervisande läraren om det ska ingå
Elevperspektiv på matematikundervisning - elever på spetsmatematikutbildning berättar
No full textDen här studien syftar till att förstå elevers perspektiv på den matematikundervisning de
deltagit i under grundskoleåren. De elever som intervjuats går en spetsmatematikutbildning
för årskurs 7-9 på en kommunal grundskola. Eleverna får dela med sig av sina berättelser i en
semi-strukturerad intervju i mindre grupper. En tematisk analys har sedan gjorts av
intervjutranskriptionerna och resultatet av analysen har sedan tolkats med hjälp av forskning
kring elever med fallenhet för matematik, inkluderingsaspekter i matematik och
elevperspektiv på undervisning samt med socialkonstruktivistisk vetenskapsteori. Resultaten
kan sammanfattas i fem olika områden: de uppgifter och det material eleverna fått arbeta med;
i vilken elevsammansättning eleverna har fått arbeta; vad eleverna upplever som särskilt
lustfyllda moment i matematikundervisning, deras syn på lärarens roll samt vad de själva
anser vara bra organisation av matematiklektioner. Studien visar att eleverna många gånger
känt leda på grund av avsaknad av tillräckligt utmanande uppgifter; de har ofta fått jobba
ensamma utan en social och didaktisk gemenskap; de upplever tävlingsmoment som lustfyllt;
läraren ses mest som en leverantör av uppgifter; och en traditionell lektion med genomgång,
uppgiftslösning i grupp och individuellt är det de förespråkar. Studien lyfter fram
elevperspektiv som är användbara i en diskussion om inkluderande undervisning av elever
med särskild fallenhet för matematik
”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper” Om analogt och digitalt skrivande i skolan
No full textAdler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in School
Vi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte.
Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället.
Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt.
Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn.
Våra frågeställningar var:
• Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande?
• Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt?
• Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel?
• Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel?
Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin.
Metod
Det material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram.
Resultat
Digitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används.
Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt.
Specialpedagogiska implikationer
I vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer.
Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker
Uppvisat matematiskt innehåll i relation till uttrycksformernas möjligheter och begränsningar
No full textI detta arbete åskådliggörs det matematiska innehåll elever visar i muntliga respektive skriftliga situationer samt uttrycksformernas roller i dessa. Likheter och skillnader kartläggs med en jämförelse mellan muntliga och skriftliga situationer. På en kommunal grundskola i Malmö genomfördes en fallstudie med elever i årskurs 7 där de fick lösa uppgifter muntligt och skriftligt i olika ordningar. Det matematiska innehållet och uttrycksformernas roller belystes, kategoriserades och jämfördes för att sedan användas i slutsatsen. Slutsatserna diskuterades med koppling till teoretiska överväganden och tidigare forskning. Fallstudien visade att eleverna visar olika typer av kunskap muntligt och skriftligt. Muntligt visar eleverna på kunskap samt en kommunikationsförmåga då begrepp och valda metoder diskuteras i större utsträckning än i skriftliga situationer. Å andra sidan visar eleverna, rimligtvis, mer av sina individuella tankar skriftligt. Det skedde fler slarvfel vad gäller korrekta begrepp i den muntliga situationen och fler slarvfel vad gäller räknesätt och formelanvändning i den skriftliga situationen. Vad gäller de muntliga uttrycksformernas roller antog tonläge och ljudvolym en social roll medan handgester antog en kunskapsförmedlande, förklarande och stöttande roll. På samma sätt användes ritningar som ett stöd i de skriftliga situationerna. De muntliga och skriftliga situationerna visade sig innefatta olika fördelar beroende på elev, gruppkonstellation och uppgiftstyp
Alex avskyr multiplikation -En studie om hur elever med dyslexi kan uppleva matematikinlärningen kring olika räknesätt
No full textSammanfattning/Abstract
Olsson, Sofie (2020). Alex avskyr multiplikation. Speciallärarprogrammet, matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Forskare (se t.ex. Koerte, Willems, Muehlmann, Moll, Cornell, Pixner & Schulte-Koerne, 2015) pekar på att många personer som har diagnosen dyslexi inte har en allmän försämring av den matematiska förmågan utan snarare en ojämn kunskapsprofil. Olika förmågor och erfarenheter från tidigare undervisning formar eleverna och deras upplevelser av matematiken. Det förväntade kunskapsbidraget med föreliggande studie är därför att utifrån elevernas nära röster ge en inblick i elevernas subjektiva värld kring matematikinlärningen. Genom att väva ihop nya insikter från elevernas subjektiva berättelser med aktuella objektiva forskningsstudier och teoretiska perspektiv är målsättningen att ge vägledning till en inkluderande lärmiljö som ökar elevernas möjlighet till god inlärning och som förhindra att eleverna hamnar i svårigheter.
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att öka kunskapen om hur elever med diagnosen dyslexi upplever matematikinlärningen gällande räknesätten: addition, subtraktion och multiplikation, genom att ta del av deras berättelser från tidiga minnen av matematikinlärningen fram till idag.
Som utgångspunkt för undersökningen ställer jag två övergripande frågor: Vad i elevernas berättelser framträder som betydelsefullt för matematikundervisning gällande räknesätten: addition, subtraktion och multiplikation? Vilka vändpunkter i elevernas berättelser kan urskiljas och hur betydelsefulla är dessa för elevernas fortsatta matematikinlärning?
Teori
Eftersom diagnosen dyslexi är satt ur ett kognitivt perspektiv analyseras resultatet utifrån neurobiologiska och kognitiva studier så som t.ex. Moll, Kunze, Neuhoff, Bruder och Schulte-Körne (2014). Mitt val av teorier är en konstruktivistisk kunskapssyn med utgångspunkt i Piagets tankar om inlärning och ett inkluderande specialpedagogiskt perspektiv.
Metod
Insamlingen av empiri skedde utifrån kvalitativ ansats med en narrativ metod. Berättande intervjuer genomfördes med tre elever i årskurs 6. Eleverna har diagnostiserats med dyslexi och är i matematiksvårigheter. Berättelserna analyserades med metoden analys av narrativer.
Resultat
Utifrån elevernas nära röster framkommer en bild av att samtliga tre elever som ingår i studien upplever betydande svårigheter i matematikinlärningen. Samtliga skildrar att svårigheterna främst beror på dem själva. De största hindren för att nå framgång tycks utifrån elevernas berättelser vara begränsningar i att minnas och hämta talfakta ur minnet, att använda och minnas strategier och att minnas och korrekt följa arbetsprocesser vid beräkningar av större tal. Två av eleverna tycks inte se någon direkt koppling mellan sin egen matematiska förmåga och den undervisning de mött. Eleverna berättar att svårigheterna funnits med dem under flera år och att de ökat med tiden. De upplevda svårigheterna i matematikundervisningen och den undervisning eleverna mött tycks påverka elevernas inställning till matematik i olika grad och på olika sätt. En positiv inställning till ämnet förefaller ytterst betydelsefullt för en av elevernas motivation att kämpa vidare trots upplevda svårigheter. Elevernas upplevda kognitiva svårigheter att utföra beräkningar avspeglar till stor del resultaten i tidigare forskningsstudier (se t.ex. De Clercq-Quaegebeur, Casalis, Vilette, Lemaitre & Vallée, 2018).
De tydligaste vändpunkterna som kan urskiljas i elevernas berättelser handlar om möjligheten till att använda bättre strategier och metoder som underlättat beräkningar, den specialpedagogiska insats eleverna mött och introduktion av multiplikation i undervisningen. En del vändpunkter leder berättelsen i positiv riktning och andra i negativ.
Specialpedagogiska implikationer
Utifrån elevernas nära röster framkommer en bild av att de tre eleverna upplever begränsningar inom flera kognitiva områden. Elevernas subjektiva bilder av att de hamnat i matematiksvårigheter tidigt i skolgången belyser vikten av proaktiva insatser för att förhindra att besvären växer sig allt större. Utifrån resultatet tycks det vara betydelsefullt att elever med dyslexi får möta en evidensbaserad lärmiljö som kompenserar för deras kognitiva svårigheter. Skolorganisationens förmåga att vara lyhörd för elevens synpunkter tycks också vara ytterst betydelsefull för inlärningen. De pedagogiska insatserna ska öka måluppfyllelsen och inte, som i en av berättelserna, bli ett hinder för att nå framgång. Om eleverna inte får rätt hjälp finns betydande risk att deras begränsade beräkningsförmåga även påverkar andra delar av matematiken. Att ha svårigheter i både läsning, skrivning och matematik kan leda till allvarliga konsekvenser för elevens skolprestationer och för elevens psykiska hälsa
Kooperativt lärande och NO
No full textKooperativt lärande är populärt ute på skolorna i Sverige och har enligt forskning positiva effekter för elevers lärande i allmänhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka frågeställningen; Hur påverkas elevers lärande i NO av ett kooperativt arbetssätt? För att besvara frågeställningen genomfördes därmed en litteraturöversikt med fokus på aktuell forskning. Resultatet visade att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers lärande i NO och detta är även lärares upplevelser av arbetsmetoden. Forskningen visade även att lärandet i NO påverkades av gruppsammansättning utifrån akademiska förmågor och kön. Framtida forskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden påverkas av bland annat laborativa arbetssätt och mer långsiktiga studier krävs för att få en bättre bild av dess effekter
Samhällsinstanser i arbetet med barn som bevittnar våld mot mamma
No full textThe aim with this study is to investigate how social agencies work with children that are whitnessing physical violence against their mother by a man they have a close relationship with. The study is focusing on what kind of interventions that are directed to those children, in some cases also the whole family, and what effects these have on them. The study is also focusing on the cooperation between different social agencies that are working with the target group and what effects a wellworking cooperation may have. A qualitative method has been used for the study, based on semi-structured interviews with different kind of social workers that work with the target group in question. The selection of social workers consisted on five different interviewees within four different departments.The results of the study shows what interventions are the most common ones and what effects these are having on the children and their families according to previous research and according to the interviewed social workers. It also shows the importance of having a wellworking cooperation between relevant social agencies according to previous research and how the cooperation is working in practical social work according to the interviewed social workers. Eventually the results have been analysed by the three theories: attachment theory, Antonovsky’s KASAM and risk- and protection factors. The study shows the importance of aiming the right interventions to those who are exposed and how important it is with a good cooperation between different social agencies so that the interventions are far-reaching enough to support the exposed in every part of their life and to meet their every need of support. This also so those who are exposed suffer from less symptoms followed by witnessing physical violence and provide good conditions to have a healthy physical, social and psychological development
Undersökning av sialinsyrauttryck hos koloncancer cellinjer med hjälp av molekylärt präglade polymerer
No full textKvinnans roll i historieämnet
No full textSyftet med denna undersökning är att få en inblick i vad forskningen säger om kvinnor respektive mäns framställning i historieämnet. Detta utifrån tre inriktningar, historieläromedel, lärarens tankar om undervisningspraxis och elevers uppfattning om genus. Vi har sökt på forskning genom både nationella och internationella databaser på nätet och använt oss av litteratur som har funnits på vårt Universitetsbibliotek. Resultaten har visat att det finns en saknad av kvinnor inom historieämnet både i material och lärarpraxis. Resultaten visar också på insikten om att barn utvecklar sina identiteter utifrån deras skolmiljö både socialt och kunskaps innehållsmässigt