Linnéuniversitetets forskningsdatabas
Not a member yet
39509 research outputs found
Sort by
Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor : En litteraturstudie
No full textAbstract [ENG] Background: Women are exposed to intimate partner violence on a daily basis. The violence implies both long term and short term consequences for the battered women. In 2023, ten cases of deathly violence towards women, caused by an intimate partner was reported in Sweden. The nurses bear a big responsibility to identify and assist the battered women when seeking aid. However, previous investigation and research imply that there is inadequate knowledge from the nurses perspective. Aim: The aim of this study was to examine the nurses experiences of meeting women being exposed to intimate partner violence. Method: A literature study was applied to answer the aim of this study, furthermore an integrative analysis method was utilized. The databases used for the searches was CINAHL and PubMed. Results: The findings indicated that the nurses experienced different obstacles when meeting women being exposed to intimate partner violence. The subjects for the result were “Education and knowledge”, “Organizational barriers”, “Emotional, social and cultural experiences” and “Creating a caring relationship”. Conclusion: Nurses bear an essential part in caring for women exposed to intimate partner violence. Education, knowledge and organizational support is a prerequisite for the nurses to feel capable of intervening and supporting if a woman is suspected of being subjected to violence. Keywords: Experiences, nurses, intimate partner violence The authors would like to thank Kristina Tryselius who supported and supervised the authors during this degree project.Abstrakt [SV] Bakgrund: Kvinnor utsätts dagligen för våld i nära relation. Våldet innebär både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för kvinnorna. År 2023 rapporterades tio fall av dödligt våld gentemot kvinnor av en närstående person i Sverige. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar att identifiera och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna när de söker vård. Däremot indikerar tidigare undersökningar och forskning att det finns en bristfällig kunskap från sjuksköterskornas perspektiv. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie tillämpades för att svara på studiens syfte, vidare användes en integrativ analysmetod. Databaserna för sökningen var CINAHL och PubMed. Resultat: Fynden visade att sjuksköterskorna erfarar olika hinder i mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Teman för resultatet var “Utbildning och kunskap”, “Organisatoriska hinder”, “Emotionella, sociala och kulturella erfarenheter” och “Att skapa en vårdrelation”. Slutsats: Sjuksköterskor har en väsentlig roll i vårdandet av kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Utbildning, kunskap och organisatoriskt stöd är en förutsättning för att sjuksköterskan ska känna sig kapabel till att ingripa och stödja vid misstanke att en kvinna är utsatt för våld. Nyckelord: Erfarenheter, sjuksköterskor, våld i nära relation Författarna vill rikta ett tack till Kristina Tryselius som stöttat och handlett författarna under detta examensarbete
Bliss or morality? : A sexual political study which examines the establishment and the abolishment of the Swedish contraceptive law 1910-1938.
No full textThe focus of this study was to analyze the establishment and the abolishment of the Swedish contraceptive law, which was active from 1910 until 1938. It was also of interest to analyze possible themes that appeared in the data material, such as, class, sex, and sexual morality. The data material was obtained from two different political newspapers, one rightwinged and one socialistic, found on Kungliga Bibliotekets (KB) website. Additionally, a plethora of literature and dissertations have been used to give both background information and shed light on the previous research. Therefore, the main questions of this paper were “how did the newspapers write about the establishment and abolishment of the contraceptive law?” and “Which themes appeared in regard to the political view of the paper?”. To answer the questions, a thematic analytical method was applied to the data material as well as Michel Foucault's theory regarding the history of sexuality. The results show that the discussion regarding the contraceptive law did not differ dramatically in the two newspapers. Throughout the period, they focused on approximately the same things, sexual morality among young people, declining birth rates and the spread of sexually transmitted diseases. The contraceptive law promised to heighten birth rate, morality and manage sexually transmitted diseases, a task proven to be more difficult than the government had hoped for.
Rast eller undervisning? : Barns perspektiv på förskolans utomhusmiljö
No full textI studien undersöks hur fyra- och femåriga förskolebarn ser på sina möjligheter att lära och utvecklas i förskolans utomhusmiljö samt pedagogens roll i densamma. Barns perspektiv får komma fram genom semistukturerade intervjuer som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att barnen inte ser utemiljön som en arena för lärande och att de upplever att de vuxnas roll under förskolans utevistelse är att observera, övervaka och tillhandahålla material. Vidare visar resultatet att barn har svårt att sätta ord på lärande och att bristande kommunikation kan vara anledning till detta. Något som är centralt i studien är att barn önskar mer omfattande engagemang och delaktighet från vuxna i utemiljön. Därtill finns det önskemål från barnens sida om att utomhusmiljön ska vara utformad på liknande sätt som inomhusmiljön och att de vuxna ska ha samma eller liknande förhållningssätt i båda dessa lärmiljöer. Resultat och analys diskuteras utifrån tre kategorier; kommunikation, förskollärares engagemang samt miljön som pedagogisk resurs.
Utforskande och lärande i förskolans utomhusmiljö : En kvalitativ studie om förskollärares synsätt på undervisning utomhus
No full textSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder utomhusmiljön som en del av undervisningen i förskolan. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer tillämpades för att samla in empiri från sex förskollärare med olika erfarenheter av utomhuspedagogik. Den insamlade empirin är transkriberad och analyserad utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv där begrepp som lärandets akt och lärandets objekt kommer att bearbetas i studien. Resultatet visar på att utomhusmiljön erbjuder stora möjligheter för barns lärande och utveckling, bland annat genom ökad kreativitet, motorisk utveckling och social interaktion. Det framkom att samtliga förskollärare planerar för och genomför planerad samt spontan undervisning utomhus. I resultatet identifierades även utmaningar med att undervisa utomhus, såsom att barn lätt distraheras av miljön och svårigheter med att upprätthålla fokus i större grupper. De intervjuade förskollärarna betonade även att barns frihet i kombination med de stora ytorna ibland försvårar samling och koncentration. Samtidigt lyftes vikten av att planera engagerande aktiviteter och att anpassa undervisningen efter barns intresse för att minimera dessa utmaningar
Combining a dual teaching role in after-school programs : Opportunities, challenges and perceived success factors
No full textSyftet med studien var att identifiera upplevda framgångsfaktorer för lärare i fritidshem att bedriva sin yrkespraktik och kombinera de båda uppdragen inom fritidshem och skola. Det dubbla uppdraget för lärare i fritidshem innebär olika typer av undervisningsuppdrag. Det ena grundar sig i fritidshemspedagogik och dess fria praktiska lärande medan det andra grundar sig i skolans mål- och resultatstyrda undervisning. Uppdraget är komplext och de olika rollerna kan därför upplevas som splittrade. Begreppet yrkespraktik i denna studie syftar till hur lärare i fritidshem utför sitt yrke. Kunskap och exempel ges även i studien på hur lärare i fritidshem kan arbeta för att stärka sin yrkesidentitet. De metodologiska utgångspunkterna har varit en kvalitativ studie genom sex semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys har tillämpats. Social identitetsteori har använts som teoretiskt ramverk för att analysera resultatet. Studien visade att flera faktorer påverkade identitetsskapandet hos lärare i fritidshem. Exempel på faktorer var synen på sig själv och andra samt förutsättningar, stöd av ledning och möjlighet att kombinera fritidshemspedagogik i de båda uppdragen. Studien fann att en stark yrkesidentitet är grundläggande och byggs genom förebilder, erfarenhet och samlande av goda praktiker. Slutsatsen är att lärare i fritidshem genom erfarenhet kan stärka sin yrkesidentitet vilket hjälper dem att hitta sin egen väg att kombinera de båda uppdragen i fritidshem och skola. Studiens praktiska implikationer påvisar för lärare i fritidshem hur ett enande av yrkesrollen och ett möjliggörande av en mer positiv syn på det komplexa yrket kan utformas. Vår förhoppning är att studien kan höja kvalitet på fritidshemmet och sprida positivt tänkande i verksamheten. Ett välfungerande fritidshem med starka lärare bidrar också till att skapa trygghet och goda förutsättningar för eleverna såväl i fritidshem, skola och samhälle.
Friluftsliv, “det är väl till för alla” : Elevers upplevelser av friluftsliv ur ett genusperspektiv
No full textDenna studie har i syfte att försöka förstå elevers uppfattning av friluftsliv under skoltid, ifall Skolverkets mål “lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män” gestaltas i praktiken. Detta tar form genom en enkätstudie som analyseras utifrån Raewyn Connells beskrivning av genusteori från 2015 och Göran Gerdin et.als beskrivning av Social Justice Theory från 2022, dessa två tillsammans skapar ett ramverk för att kunna förstå och tolka jämställdhet inom friluftsliv och en idé om varför det ser ut som det gör. Resultatet i studien består av 70 svar från elever på en skola i sydöstra Sverige, om deras uppfattning av friluftsliv, vad för sorts aktiviteter de deltar i, ifall något hindrar deras deltagande samt ifall de anser friluftsliv vara könsneutralt eller inte. Dessa frågor, tillsammans med tidigare forskning och det teoretiska ramverket hjälper oss, och ger en inblick i hur verkligheten för ungdomar inom friluftsliv på skoltid ser ut utifrån ett genusperspektiv. Efter resultatredovisningen presenteras analysen där genusteorin användes för att problematisera och visualisera de könsmönster som finns hos eleverna. Genom att analysera resultatets data och genom att sätta det i kontrast med Connells teori gick det att utläsa att eleverna inte upplevde några könsskillnader inom friluftsliv. Sedan när analysen av resultatet kopplat till Social justice theory genomfördes användes det för att sätta referensramar för vad som krävs för ett inkluderat klassrum och hur normerna bör vara. Datan visade sedan att trots att teorin påvisar att idrott och hälsa lärare saknar de pedagogiska verktygen för ett inkluderat klassrum påverkas inte undervisningen inom friluftsliv något av det traditionella könsnormer. De svar till studien som framkommit är att friluftsliv anses vara könsneutralt enligt en betydande majoritet av elever, dock uppkom en oklarhet om vad som anses vara friluftsliv, eller inte.
“De gör bara sitt jobb och de är ju inte dåliga människor för att de inte tänker som mig” : -En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av samverkanmed polisen i arbetet mot våld i nära relationer.
No full textIn our study, we have conducted eight qualitative interviews with social workers abouthow they perceive collaboration with the police in the work against domestic violence.The reason for this study is that previous research shows there is a lack ofcollaboration between authorities, which may result in the victim of violence nothaving their needs met or receiving the necessary support. The absence of a strongfocus on preventative work and the lack of guidelines for how authorities should worktogether may be factors contributing to the failure to ensure that the victim receivesadequate support. A barrier to collaboration is confidentiality legislation, whichprevents social workers and the police from sharing information, risk assessmentsand risk management strategies. Domestic violence can take many forms and reportsshow that there are several deaths each year. Young women are the most vulnerableand to prevent domestic violence the preventive work between social service and thepolice should be structured and developed to support victims in a timely manner.Previous research reports show that there is a lack of established practices for howauthorities should collaborate in the work against domestic violence, which is alsoreflected in our results. This suggests that collaboration between authorities primarilyoccurs in crisis situations, but rarely in a preventative context. Our study shows thereis a lack of inconsistent cooperation between the authorities and communication,understanding of the other authority's work and confidentiality regulations are factorsthat make cooperation difficult
Idrott är roligare än andra ämnen : Elevers förhållningssätt och motivation till ämnet idrott och hälsa
No full textSyftet med denna undersökning är att ta reda på vilket förhållningssätt och vilken motivation elever i årskurs fyra har till ämnet idrott och hälsa. För att få svar på syftet intervjuades sex elever från två olika skolor i södra Sverige. Studien är kvalitativ och strävar efter att få en djupare förståelse av elevers attityder och förhållningssätt till ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes med en elev i taget, i ungefär 15–20 minuter. Undersökningen ska även svara på om eleverna har några förslag på hur idrottsundervisningen kan bli mer motiverande. Studien visar att eleverna hade hög grad av motivation till ämnet och de tyckte även att det var det roligaste ämnen i skolan. Orsaker till att eleverna hade en sådan positiv inställning till idrott och hälsa var bland annat att variationen på lektionerna var stor samt att de hade en bra lärare. Resultatet visar att samtliga elever hade en positiv framtidssyn vad gäller deras fortsatta fysiskt aktiva liv
Midwives experiences of reporting concerns to the social services
No full textBakgrund: Barnmorskor har skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke eller vetskap om att barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller efter barnets födelse eftersom ofödda barn rent juridiskt inte räknas som en individ. Barnmorskor kan tidigt under graviditeten identifiera riskfaktorer för att barn kan fara illa. Anmälningsskyldigheten är en del i att bidra till bättre folkhälsa. Tidigare forskning i svensk kontext är begränsad men visar att barnmorskor ser anmälningsskyldigheten som en svår och komplex uppgift. Syfte: Syftet var att utforska barnmorskors erfarenheter och attityder till orosanmälan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes för att besvara syftet. Fokusgruppsintervjuer användes som datainsamling och tematisk innehållsanalys genomfördes. Resultat: Innehållsanalysen frambringade tre tematiska kategorier vilka var Att möta och vårda familjen vid oro och orosanmälan, Barnmorskans känslor vid oro och orosanmälan och Samverkan vid orosanmälan, med noll till fyra underkategorier vardera. Oro beskrevs ur flera aspekter och som en central del vid orosanmälan. Barnmorskorna upplevde flera komplexa känslor vid oro och orosanmälan. Samverkan med kollegor beskrevs som ett stöd för barnmorskorna medan samverkan med socialtjänsten beskrevs som svår. Det förekommer kunskapsluckor kring orosanmälningar hos barnmorskor som också beskriver brist på utbildning inom området. Slutsats: Resultatet visar hur komplex anmälningsskyldigheten är för barnmorskor. Orosanmälan innebär flera utmaningar för barnmorskan i det dagliga arbetet men också känslomässig påverkan. Samverkan med socialtjänsten beskrivs som utmanande och det saknas ett standardiserat arbetssätt. Barnmorskor behöver utbildning för att hantera situationer och identifiera barn som far illa. Mer forskning kring barnmorskor och anmälningsskyldigheten behövs.Background: Midwives are obligated to report to the social services when a child is suspected or known to be maltreated or abused. The obligation to report only applies when the child is born because, legally speaking, an unborn child is not considered an individual. Early identification of a child who is maltreated or abused can be made by midwives by observing risk factors. The obligation to report maltreatment or abuse contributes to an improvement in public health. Previous research from Swedish context is limited but show that midwives experience the obligation to report as a complex and difficult task. Aim: The aim of this study was to explore midwives' experience and attitudes towards reporting concerns about child abuse or maltreatment to the social services. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was chosen. Focus group discussions with midwives was the source from which data was collected, and thematic content analysis was carried out to analyse the empirical material. Results: From the data analysis three categories were identified. Those three categories were Meeting and caring for the family when suspected or known child abuse or maltreatment, The midwives' feelings towards suspected or known child abuse or maltreatment and Collaboration when reporting child abuse or maltreatment. Concern was described, by a multitude of aspects, as a central aspect when reporting child abuse or maltreatment and the midwives reported several complex emotions when making a report. Teamwork with colleagues was identified as a support for the midwives whereas collaboration with the social services was described as difficult. There is a lack of knowledge among midwives regarding report of concern about children to the social service and the midwives call for more education in this area. Conclusion: This study highlights the complexity arising from the obligation to report when suspected or known child abuse or maltreatment is encountered. The midwife faces a myriad of challenges, both in the professional aspect and in the private life. Cooperation with social services is described as challenging and there is a lack of standardized methods when the obligation to report arises. Midwives need education to be able to identify and act in cases when av child is maltreated or abused. In the future more research regarding the midwife's obligation to report is of interest