Kristiania Open Archive
Not a member yet
2056 research outputs found
Sort by
Global, Regional, and National Levels and Trends in Burden of Oral Conditions from 1990 to 2017: A Systematic Analysis for the Global Burden of Disease 2017 Study
Get PDFGovernment and nongovernmental organizations need national and global estimates on the descriptive epidemiology of common oral conditions for policy planning and evaluation. The aim of this component of the Global Burden of Disease study was to produce estimates on prevalence, incidence, and years lived with disability for oral conditions from 1990 to 2017 by sex, age, and countries. In addition, this study reports the global socioeconomic pattern in burden of oral conditions by the standard World Bank classification of economies as well as the Global Burden of Disease Socio-demographic Index. The findings show that oral conditions remain a substantial population health challenge. Globally, there were 3.5 billion cases (95% uncertainty interval [95% UI], 3.2 to 3.7 billion) of oral conditions, of which 2.3 billion (95% UI, 2.1 to 2.5 billion) had untreated caries in permanent teeth, 796 million (95% UI, 671 to 930 million) had severe periodontitis, 532 million (95% UI, 443 to 622 million) had untreated caries in deciduous teeth, 267 million (95% UI, 235 to 300 million) had total tooth loss, and 139 million (95% UI, 133 to 146 million) had other oral conditions in 2017. Several patterns emerged when the World Bank’s classification of economies and the Socio-demographic Index were used as indicators of economic development. In general, more economically developed countries have the lowest burden of untreated dental caries and severe periodontitis and the highest burden of total tooth loss. The findings offer an opportunity for policy makers to identify successful oral health strategies and strengthen them; introduce and monitor different approaches where oral diseases are increasing; plan integration of oral health in the agenda for prevention of noncommunicable diseases; and estimate the cost of providing universal coverage for dental careA.V. is a team member of the Program for Oral Health Improvement in Children and Youth in Serbia, program 1802, project 4015, approved by the Government of Serbia, Ministry of Health. A.M.S. acknowledges support from a fellowship from the Egyptian Fulbright Mission Program. B.U. acknowledges institutional support from Kasturba Medical College and Manipal Academy of Higher Education. T.W.B. was supported by the Alexander von Humboldt Foundation through the Alexander von Humboldt Professor Award, funded by the German Federal Ministry of Education and Research. S.L.J. reports grants from Sanofi Pasteur, outside the submitted work.publishedVersio
The Amazing Race to Creativity : Hur leder man för kreativitet på individ- och gruppnivå i organisationer?
No full textI dagens näringsliv där fler processer automatiseras dagligen genom datorer, robotar och artificiell intelligens, blir mänskliga egenskaper som kreativitet mer och mer ovärderliga för företag. Som samhälle hyllar vi kreatörer och innovatörer världen över, men hur mycket används faktiskt kreativitet som verktyg i dagens organisationer? Lever många kvar i tanken att det endast är ett underligt tankesätt för specifika branscher? Detta har varit utgångspunkten för vårt projekt. Vi vill bidra till en mer kreativt accepterande kultur med mer konkreta tilltag som kan gynna individer lika mycket som hela företag.
I första kapitlet, inledning, lägger vi fram bakgrunden och syftet med vårt projekt. Vi skapar ett informativt ramverk för vad vår undersökning ska avhandla. Vi sätter tydliga avgränsningar för områden vi inte ska beröra. Här introduceras Teresa Amabile vars forskning utgör fundamentet för projektet. Därmed presenterar vi problemställningen:
Hur leder man för kreativitet på individ- och gruppnivå i organisationer?
I kapitel 2 definierar vi ramverket som uppgiften opererar inom genom teori. Denna består huvudsakligen av How to Kill Creativity skriven av Teresa Amabile för Harvard Business Review år 1998. Vi studerar även en del andra akademiker med syfte att stötta och utvidga perspektivet på Amabiles teorier. Vi lägger vårt teoretiska underlag genom att redogöra för hennes tre kreativitetskomponenter och sex essentiella kategorier för kreativt ledarskap.
I analysen jämför vi våra fynd mot varandra och analyserar dem utifrån den tidigare framställda teorin. Vi diskuterar de upptäckter vi gjort och delar insikt i vilken grad kreativt ledarskap samsvarar med Amabiles teori i praxis, samt hur företag tolkar de olika elementen.
Hand i hand med analysen, lägger vår konklusion ett gott underlag för vår kreativa del som framställs i form av en hemsida och plattform för ledare som vill ta en aktiv ställning till att utveckla sitt företag och sina anställdas kreativa åtgärder. Den digitala verktygslådan The Amazing Race to Creativity är en resurs baserad på Amabiles teorier som uppmanas nyttjas av ledare och organisationer av alla fält och storlekar. Avslutningsvis presenterar vi en kommunikationsstrategi för lösningen och idéer för vägen vidare med plattformen
A Review of Formal and Informal Regulations in the Nordic Influencer Industry
Get PDFThis article provides a systematic review of laws, guidelines, and best practices related to the Nordic influencer industry as of the year 2020. We highlight some nuanced differences or shortfalls across Denmark, Finland, Norway, and Sweden, and give some policy recommendations to national governments and industry in order to maintain a professional Nordic standard. The article identifies a degree of social, cultural, and economic coherence in the Nordic context that allows for the Danish, Finnish, Norwegian, and Swedish influencer industries to be viewed as a collaborative entity. It then reviews the status of income and tax procedures, and the regulation of commercial disclosures for influencers in the Nordic region. It is hoped that this research contributes to strengthening the integrity and rigour of the Nordic influencer industry to serve as a model for other regional networks of influencers.publishedVersio
Unpacking the narrative-argumentative conundrum: story credibility revisited
Get PDFBuilding on a view of both narration and argumentation as dynamic concepts, the aim of this paper is to argue that story credibility remains a core issue in the debate on the argumentative quality of narratives, yet one that the dynamic perspective has not interrogated in sufficient detail. To illustrate, I will draw on empirical examples from research interviews with adult migrants to Norway on their learning and using Norwegian as a second language.publishedVersio
Hvordan påvirker tillit og psykologisk trygghet implementering av radikale endringer? En casestudie av digital tjenesteteknologi
Get PDFpublishedVersio
Emotionell intelligens - den avgörande ledarkompetensen?
Get PDFSyftet med denna uppgiften är att uppmärksamma emotionell intelligens som kompetens och
vilken påverkan den har i ett allt mer teknologiskt arbetsliv. Det blir specifikt belyst i
förhållande till ledarrollen och om det eventuellt kan påverka prestation. Vi behandlar
begreppet EI som en form av kompetens då vi önskar att se på det ur ett organisatoriskt
perspektiv där värdeskapning är målet. Den teoretiska utgångspunkten i denna uppsatsen
baserar sig i stor grad på tidigare forskning om ändring i kompetensbehov och efterfrågan,
samt ledarskapsteori. Vårt huvudbidrag när det kommer till emotionell intelligens är en
rapport av James T. Kunnanatt som även beskriver en kompetensbaserad modell av
begreppet.
Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod och datainsamlingen har varit intervjuer med
ett antal ledare inom försäkringsbranschen.
Resultatet av vår undersökning visade oss att ledarna ansåg att emotionell intelligens som
kompetens är viktig, men att krav om EI-kompetens varierar beroende på vilken typ av
ledarroll man har. Vi ser ett sammanhang mellan de ökande kraven om teknologisk
kompetens och EI. Detta i takt med att ledarrollen verkar ha utvecklats och blivit allt mer
komplex. Det visas även till att ledare kan fungera utan EI, men att kompetensen kan bidra
till ökad prestation om vissa förutsättningar och omständigheter är på plats. Vi berör i tillägg
temat om utveckling av EI.
Undersökningen har bidragit till insikt i vilka utmaningar och fördelar EI-kompetens kan föra
med sig, både för organisationen och ledaren. Vi hoppas att dem fynden vi har gjort ska
kunna användas som ett strategiskt perspektiv på hur man kan arbeta med emotionell
intelligens
Feilansettelser - Dagens praksis fortoner seg som risikosport : En kvalitativ studie som belyser hvordan kunnskap om feilkilder i rekrutterings- og seleksjonsprosesser kan bidra til å redusere feilansettelser i mellomlederposisjoner
Get PDFHensikten med denne studien var å undersøke hvordan virksomheter i Norge kan redusere feilansettelser i mellomlederposisjoner, samt bidra til økt kunnskap og forståelse for hvorfor feilansettelser forekommer. Studien baserte seg på et utvalg bestående av åtte virksomheters respektive rekrutterings- og seleksjonsprosesser, så vel som et omfattende spekter av teoretisk materiale. Studiens problemstilling lyder som følger:
«Hvordan kan kunnskap om feilkilder i rekrutterings- og seleksjonsprosesser bidra til å redusere feilansettelser i mellomlederposisjoner?»
For å undersøke problemstillingen har studien et kvalitativ design, hvor datagrunnlaget er basert på intervjuer fra et utvalg informanter. Tilegnet informasjon resulterte i utformingen av fire hovedkategorier: Tidsaspektet, feilkilder, bruk av testverktøy og intervjusituasjonen. Med utgangspunkt i studiens kategorier og innsamlet datamateriale, ble det det utformet tre forskningsspørsmål:
F1: Hvor bevisste er virksomheter på feilkilder som kan oppstå i rekrutterings- og seleksjonsprosesser?
F2: Er dagens metoder og prosesser hensiktsmessige for å oppnå treffsikkerhet ved rekruttering- og seleksjon av mellomledere?
F3: Bør virksomheter se etter nye forklaringsmodeller for å redusere feilansettelser i mellomlederposisjoner?
Studien antyder at det foreligger et kompetansegap mellom virksomheters rekrutterings- og seleksjonsprosesser og hvordan de optimalt sett burde utføres. Studien beskriver flere faktorer som kan ha innvirkning på dette kompetansegapet. Det belyses i tillegg at virksomheter bør sette av tilstrekkelig med ressurser til rekrutteringsprosesser, for på den måten å unngå at midlertidige utfordringer blir til langvarige problemer. Avslutningsvis pekes det på at virksomheter bør se etter nye perspektiver og forklaringsmodeller på hvordan rekrutterings- og seleksjonsprosesser tilknyttet fremtidens lederutvelgelse gjennomføres
Snusemballasjens konsekvenser for merkelojalitet
Get PDFFra og med 2018 ble de nye standardiserte forpakningene på snus vedtatt. Vedtakets formål
var å minske andel unge til å starte med snus, da myndighetene mener emballasjedesignet kan
ha en innvirkning på dem. Snusboksene er nå i fargen Pantone som er ment å være den
«styggeste». Fargen fikk mye kritikk fra både presse og forbrukermarkedet, hvor den ble møtt
med delte meninger. Vi ønsket derfor å finne ut av hvordan emballasjeendringen påvirker
eksisterende og nye brukere, og kom opp med denne problemstillingen: Hvordan kan en
generisk snusemballasje gi merkelojalitet? Vi skal se nærmere på hvordan den nye
forpakningen har påvirket forbrukermarkedet, og vil benytte oss av relevant teori for å løse
denne.
For datainnsamlingen valgte vi å benytte oss av kvalitativ metode med en fenomenologisk
tilnærming. Vi har tatt i bruk fokuserte intervjuer for å få mer informasjon og forståelse om
våre informanters snusvaner, forbruk, erfaringer og merkekjennskap. Utvalget bestod av både
menn og kvinner i aldersgruppen 18 - 25 år. Med hjelp av en oversiktlig intervjuguide kunne
vi få svar på hvordan endringen har påvirket eller ikke påvirket våre informanter og deres
merkelojalitet.
Vi kom frem til den konklusjonen om at den nye generiske emballasjen skaper merkelojalitet
i den forstand at man blir mer lojal til de merkene man allerede er kjent med. Dette på
bekostning av at det har blitt vanskeligere å finne «nye» potensielle merker når man handler.
Merkelojaliteten til våre informanter ligger ikke i utseende, men i selve innholdet. Hvor flere
sa at de var likegyldig til endringen og sier at emballasjen kunne hatt hvilken som helst farge,
og de ville fortsatt vært like «lojale» til merket. Det gir også mening da en stor del av våre
informanter kun utforsket nye snusmerker i startfasen, der den største påvirkningsfaktoren var
venner og bekjente. Den gamle emballasjen kan likevel ha hatt en indirekte påvirkning på
informantene under deres eksperimenteringsfase som de selv ikke var bevisst på