Barnboken – Journal of Children's Literature Research
Not a member yet
527 research outputs found
Sort by
From illustrated text to picturebook: Astrid Lindgren’s “Mirabelle”
No full textDuring the last few years, several of Astrid Lindgren’s early stories have been turned into picturebooks. In this article I would like to take a closer look at what happens to a story when it develops from an illustrated text to a picturebook with an iconotext
The animated still life. Ingrid Vang Nyman's use of self-contradictory spatial order in Pippi Longstocking
No full textIngrid Vang Nyman’s illustrations to Astrid Lindgren’s books about Pippi Longstocking seem to contradict customary perspective logic. In her interior images, Vang Nyman displays curiously assorted objects, animate and inanimate, in a range of textures, colours and shapes. The elements in her compositions are often presented at tipped angles, where everything is observed without overlapping perspectives. Why this constant defiance of gravity, the free distortion of proportions and multiplicity of details? Everything seems to be in motion, in a state of flux and turmoil, pointing to the adventurous potential of everyday places and objects. In this paper, I discuss Ingrid Vang Nyman’s use of pictorial effects and her way of playing with perspective and spatial order, and I will place this technique in the larger context of art history
Inledning
No full textDet aktuella numret av Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning avspeglar en tendens som kanske blev mest påtaglig under de fem år som Nordic Network for Children’s Literature Research var aktivt, 2002-2006. Nätverket, som existerade med stöd från Nordisk Forskar-akademi (NorFA, numera NordForsk), var en tidsbegränsad verksamhet, men det visade på ett stort behov av vetenskapligt utbyte mellan de nordiska länderna inom barnlitteraturforskning, och även på ett behov av gemensamma insatser för att göra nordisk barnlitteratur och barnlitteraturforskning synlig i resten av världen
En verden i stadig forandring. Norsk barnelitteratur i det post-sekulære samfunn
No full textÅse Marie Ommundsens artikel diskuterar förnuft och tro utifrån filosofen Jürgen Habermas och teologen och påven Joseph Ratzingers teorier. Två norska, samtida barnböcker 12 ting som må gjerast rett før verda går under och Frosken illustrerar båda likartade existentiella frågeställningar, men svaren de föreslår skiljer sig åt
”Se så söt du blir i den här.” Maktkamp, generation och genus i Carin och Stina Wirséns bilderböcker
No full textMia Österlund diskuterar, ur genus- och generationsperspektiv, det visuella och verbala paradigmet för maktkamp, som det uttrycks i några bilderböcker av Carin och Stina Wirsén
Religion och världsbild i fritidsrollspel
No full textFritidsrollspel kan ses som kollektiv, muntlig berättarkonst. Religion används som en estetisk dimension i fritidsnöjen där myter skapas och religiositet bildar bakgrund. Tack vare kulturglobaliseringen kan detta passas in i den sk fantasy-kulturen och användas igen inom t ex litteratur, datorspel och film. Så skapas en ny slags religiositet, religion som lek
Vilka äventyr borde få finnas?
No full textHur bemöttes Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhärta av kritikerna i den svenska pressen 1973? Sagan om ont och gott publicerades i en tid när barnböcker skulle vara realistiska och gärna politiska. De flesta kritiker var mycket positiva medan andra var mer negativa
Trettio års litteraturstöd till barn- och ungdomslitteratur – en tillbakablick
No full textStatligt stöd till utgivning av litteratur är sedan 1975 en del av den svenska kulturpolitiken. I följande artikel presenteras litteraturstödet till barn- och ungdomslitteratur, dess tillkomst, utformning, utveckling och betydelse. Dessutom studeras de kriterier som använts i diskussionerna om vilka böcker som skall ges stöd och hur motiveringarna för avslag har dokumenterats. Artikelförfattare är Alvar Wallinder, som tidigare utgivit Vem bestämmer? Svensk barnlitteraturutgivning – människor, miljöer och värderingar
Det nyckfulla alfabetet
No full textGenom exempel från skilda årtionden diskuteras i denna artikel användningen av bokstävers olika betydelsenivåer. När orden lösgörs från sin innehållsliga mening och istället materialiseras kan de både ätas, tala och smita iväg på egen hand. Genom att ge orden en fysisk form skapas en spännande interaktion mellan text och bild, det abstrakta och konkreta
Når mor eller far svikter – om tillit og tillitsrelasjoner i to norske ungdomsromaner
No full textThe aim of this article is to examine how relations of trust between parent and youngster are expressed in two Norwegian novels written for teenage audiences, namely Tidleg på våren (“Early in Spring”) by Halldis Moren Vesaas (1949) and Bittet (“The Bite”) by Hilde Hagerup (2007). Using the theories of the Danish theologian and moral philosopher Knud E. Løgstrup and the English sociologist Anthony Giddens, two analytic categories of trust and trust relations are established: spontaneous trust, which expresses a fundamental trustthat is not concerned with utility values or risk, and reflexive trust, which takes into consideration utility and risk. An analysis of the novels based on these two categories shows that in both books trust relations between parent and child are seen as fundamental for human existence, much in accordance with the way they are presented in the works of Knud E. Løgstrup.Keywords: trust, trust relation, Knud E. Løgstrup, Anthony Giddens, Halldis Moren Vesaas, Hilde Hagerup, Harald Rosenløw Eeg, Holly- Jane Rahlens, Tidleg på våren, Bittet, Yatzy, Prins William, Maximilian Minsky and m