Nordic Journal of Architectural Research / Nordisk Arkitekturforskning

Danish

Billedsortering i beboerinterviews

Krona, Kjell

Friis, Eva

Swedish

Debatt

Ek, Sven B.

Den planerade anarkin

Vartola, Anni

Granvik, Madeleine

Bech-Danielsen, Claus

Editors' Notes

Lundequist, Jerker

Arkitektur och byggnad

Sachs, Joen

Tidskrift för ARKITEKTURFORSKNING Volym 4, Nr 3, 1991 159 
Arbetslivets bebyggelse i arkitekternas 
kunskapsuppbyggnad 
En presentation av Industriplanering, Arkitektur, CTH 
Joen Sachs 
Industriplanering, CTH 
Bakgrund 
Vid Arkitektursektionen på Chalmers Tek-
niska Högskola finns sedan 1978 den enda 
professuren i Industriplanering i landet. 
Den kom till efter programarbete med me-
del från dåvarande Universitetskanslers-
ämbetet för att utveckla det arbetsveten-
skapliga området och blev en av tio adjun-
gerade professurer som CTH försöksvis 
inrättade vid denna tid. För finansiering-
en svarade A-sektionen och CTH gemen-
samt. Omfattningen var blygsam, 20 %. 
Först 1980-81 inrättades ytterligare tjänster 
som forskningsingenjör och e o universi-
tetslektor (båda 50%). 
Regeringen föreslog i budgetproposi-
tionen 82/83 att 200 000 kr skulle anvisas 
till Chalmers Tekniska Högskola för att 
stimulera forskningen inom området Ar-
kitektur/Industriplanering. I propositio-
nen framfördes att det fanns "ett behov av 
att i planeringen av industriella produk-
tionssystem och vid planeringen av ar-
betsplatser i ökad utsträckning utnyttja ar-
kitekternas kompetens". Fortsatt oföränd-
rad medelstilldelning från CTH och stöd 
från BFR förutsattes i propositionen. Av-
delningen för Arkitektur - Industriplane-
ring bildades i slutet av 1983 och högsko-
lestyrelsen beslöt i början av 1984 att in-
rätta en e o professur (50%) i ämnet. Me-
del för FoU-projekt har sökts och erhållits 
huvudsakligen från BFR och Arbetsmil-
jöfonden, medan även andra finansiärer 
medverkat när det gällt exempelvis vida-
reutbildning. 
Verksamheten bedrivs med små perso-
nellaresurser -från 1984 har detinklusive 
professorn funnits tre forskare med fasta 
tjänster vid avdelningen, varav endast en 
heltidstjänst, samt projektmedel 2-5 
manår/år. 
Arbetet har, som naturligt är inom ett 
nytt forskningsområde, inriktats på att byg-
ga upp forskningsbas och nätverk. Detta 
har skett i nära samverkan med olika forsk-
ningsavnämare. Parallellt härmed harolika 
frågeställningar inom områdetpresenterats 
för industri, arkitektkår, planerare och po-
litiker vid seminarier och konferenser. Av-
delningen tog för några år sedan initiativet 
till en internationell konferens "Industrial 
Architecture and Engineering Design -
When People Matter", som genomfördes 
1989 och som organiserades i samarbete 
med forskare från KTH och LTH. Konfe-
rensen lockade runt 200 deltagare från 20 
nationer och togs till utgångspunkt för fle-
ra parallella satsninger, bl a en utställning 
om svensk industriarkitektur och en eng-
elskspråkig bok kring arkitektur och byg-
gande för arbete med bidrag från ett stort 
antal praktiker och forskare. Se vidare re-
ferat av konferensens generalsekreterare 
Pelle Hultén i detta nummer. 
160 Bakgrundsartiklar till tema arbetsmiljö 
Industriplanering har ett huvudansvar för 
den obligatoriska och verklighetsanknut-
na grundutbildningen i industri- och arbets-
platsplanering motsvarande 12,4 poäng 
som utvecklats vid Arkitektursektionen. 
Under läsåret 86/87 anordnade också av-
delningen försöksvis efter ett omfattande 
förberedelsearbete en 20 poängs vidare-
utbildning; "Det nya industribyggandet", 
som rönte mycken uppskattning såväl hos 
deltagande arkitekter och ingenjörer som 
hos de industriföretag som ställt upp med 
studieobjekt. 
Avdelningen har utvecklat tre forsk-
ningsinriktningar: 
* lokaler och byggnader för arbete; 
* arbetsbebyggelsen i samhället; 
* byggnaden som arbetsmiljö. 
Forskare från Industriplanering har under 
flera år engagerats av Volvo Personvag-
nar för att medverka i olika idéprojekt och 
har deltagit i ett programarbete för succes-
siv förändring av torslandaanläggningen. 
Ämnesföreträdaren är idégivare och hu-
vudansvarig konsult för det omfattande 
utvecklingsarbete som sedan årsskiftet 87/ 
88 bedrivits inom postverket för att för-
bättra arbetsförhållandena i brevsorte-
ringsterminalerna. Arbetet har syftat till 
att utveckla terminalernas tillblivelse-
process och metodiken förprojektstyrning 
så att de som svarar för verksamheten ges 
reell möjlighet att påverka arbetssitua-
tion och arbetsförhållanden. 
Ett förändringsarbete genomförs för 
närvarande vid en av SKFs divisioner i 
Göteborg, där personal från Chalmers och 
från ett arkitektkontor upprättat fältkon-
tor för att direkt tillsammans med verk-
samhetens ledning och anställdakartlägga, 
beskriva och utveckla lösningar. I detta 
och andra projekt har ett fruktbart sam-
arbete utvecklats med forskare på Trans-
portteknik, som genom ingående analy-
ser av produktionstekniska förhållanden 
gett förutsättningar för förändringar av 
arbetsorganisation och lokaler. Även med 
forskare inom Byggnadsekonomi- och or-
ganisation har samarbete skett för att kal-
kylmetoder och beslutsprocess skall kunna 
utvecklas och tjäna de nya målsättningarna 
om bättre arbetsmiljö. 
Ett hjälpmedel för att de anställda bätt-
re skall kunna ta tillvara sina intressen vid 
bygge av nya arbetslokaler blev skriften 
Hur blir din arbetsmiljö?. Den vänder sig 
till den ökande skara lekmän som deltar i 
planeringen av nya eller förändrade ar-
betsmiljöer och förklarar hur man läser 
och tolkar byggnadsritningar av olika slag. 
Den har rönt stor efterfrågan, bl a från 
företagshälsovården. 
Ibörjanpå 1980-talet inleddes en semi-
narieverksamhet som resulterade i ett brett 
upplagt FoU-projekt om förnyelse av äldre 
arbetsområden. Bland annat genomfördes 
experiment i samarbete med Göteborgs 
kommun med förnyelse av ett småindustri-
område, Kungsten. Såväl Boverket som 
ett antal kommuner har i anslutning till 
detta projekt engagerat forskare från av-
delningen i utvecklings- eller program-
arbete kring kommunal planering för nä-
ringslivet. Se vidare artikel av Anders 
Törnqvist i detta nummer. 
På initiativ av Transportarbetarförbun-
det utarbetades på avdelningen för några 
år sedan en handbok för det försummade 
området planering av lastgårdar och varu-
mottag, Att angöra en brygga. Att döma 
av antalet sålda exemplar tycks den fylla 
ett länge känt behov. Även byggnader 
som inte primärt är utformade för arbete 
rymmer arbetsmiljöer som ofta blir för-
summade. Det gäller hygienrum i bostä-
der som i samband med den ökade beto-
ningen på vård av äldre och andra vårdbe-
hövande i hemmet blir arbetsmiljö för 
hemtjänstens personal. Se artikel av Gud-
run Linn m fl i detta nummer. 
Sammanfattningsvis har vi i enlighet 
med den målsättning som vi formulerat 
ägnat oss åt forskning och utbildning om 
arbetslivets bebyggelse på alla plannivå-
Joen Sachs: Arbetslivets bebyggelse i arkitekternas kunskapsuppbyggnad 161 
er med utgångspunkt i arkitektkompeten-
sen, i samverkan med andra discipliner 
och i dialog med forskningsavnämarna. 
Våra kontakter med angränsande äm-
nen, främst Transportteknik på M-sektio-
nen och Byggnadsekonomi på V-sektio-
nen, har tagit formen av gemensamma 
forskarseminarier och som nämnts visst 
forskarsamarbete. För att bättre förankra 
vår verksamhet inom högskolan avser vi 
fortsätta arbetet med att utveckla kontakter 
också med övriga avdelningar som bedri-
ver arbetsvetenskaplig utbildning och 
forskning. Nyligen blev en av forskarna 
vid avdelningen ombedd att utarbeta för-
slag till en särskild studieinriktning för 
industriplanläggning inom fjärde årskur-
sen av den nya Z-linjen på M för utbildning 
av automatiseringsingenjörer. 
Mot en inomvetenskaplig 
kunskapsutveckling 
Industriplanering som högskoleämne kan 
sägas ha åtminstone dubbel hemvist. Hem-
hörigheten på arkitektursektionen kom-
pletteras med en i vart fall programmässig 
fakultetsanknytning till vetenskaperna för 
teknikens industriella utnyttjande. Mer 
meningsfullt avgränsad och operativt be-
tydelsefull känns den koppling till arbets-
vetenskap som för de tekniska högskolor-
nas del erbjuder ett rikstäckande kontakt-
nät med begynnande samverkan kring ex-
empelvis doktorandkurser och gästföre-
läsare. 
Ingen av de här vetenskaperna har nå-
gon enhetlig eller stark forskningstradi-
tion. Den specifika arkitektkunskapen har 
av Björn Linn karaktäriserats som ett sys-
temkunnande ("människa-teknik-samhäl-
le"). Han fortsätter: "Idealet i kunskapstyp 
för en god arkitekt är inte uppfinnaren 
utan den som förstår och kan hantera sys-
temet med sambandet mellan dess olika 
komponenter". Här skymtar en väsentlig 
och hittills föga beforskad utvecklingslinje 
i studiet av den från bostadsbebyggelsen 
väsensskilda arbets- och produktionsbe-
byggelsen. 
Det är inom boendet som arkitektur-
forskningen sedan länge haft sin tyngd-
punkt. För att få till stånd en kunskaps-
utveckling avseende arbetets byggnader 
har det därför varit väsentligt att undersöka 
arbetets och den industriella verksamhe-
tens krav på bebyggelsens samtliga nivåer 
och på tillblivelseprocessen. 
Inom arbetslivet väger företag och män-
niskor olika kvaliteter mot varandra - mo-
derna lokaler kompenserar ett sämre läge 
och vice versa. Förändringar hos stora 
företag ger följdverkningar hos de små. 
Företagens arbetsmiljö påverkas inte bara 
av ny produktionsteknik, arbetsorganisa-
tion och arbetslivslagstiftning utan även 
av förändringar inom byggsektorn, nya 
byggnormer, nya upphandlings- och upp-
låtelseformer. Forskningen måste på mot-
svarande sätt överblicka ett brett fält för 
att sakkunnigt kunna behandla även av-
gränsade problem. 
Industriplanerings verksamhet i lju-
set av viktiga samhällsförändringar 
Flera förändringar av stor betydelse för 
ämnesområdet sker för närvarande i sam-
hället och i synen på industrin och indu-
striarbetet. För att möta den ökande kon-
kurrensen från utlandet söker svensk in-
dustri på olika sätt förbättra såväl produk-
tivitet som produktkvalitet. Samtidigt på-
går strävanden med syftet att förbättra 
arbetsförhållandena inom produktionen, 
något som har det tredubbla syftet att 
minska arbetsskadorna, att öka produkt-
kvaliteten och att göra industriarbetet mer 
lockande. Dessa tankegångar har i ett slag 
förändrat förutsättningarna såväl för ut-
formningen av industrins rum och bygg-
nader som för anläggningamas tillblivel-
162 Bakgrundsartiklar till tema arbetsmiljö 
seprocess. Hittills har ett litet antal indu-
strier prövat de radikalt nya tankegångarna 
om ett annorlunda industriarbete, som i 
sin yttersta konsekvens bl a innebär att de 
arbetare/montörer som svarar för verk-
samheten ges en avgörande roll vid ut-
formningen av produktionssystemen. 
Hittills gjorda erfarenheter visar dels på 
ett omfattande behov av utvecklings- och 
utbildningsverksamhet, dels på betydelsen 
av att de nya idéerna genomsyrar hela or-
ganisationen. 
Byggnader och byggnaders tillblivel-
seprocess spelar en strategisk roll för den 
framtida produktions- och arbetsmiljön 
inte minst vid detta synsätt, något som hit-
tills inte uppmärksammats i tillräcklig ut-
sträckning. I de fall där arkitekter medver-
kat vid utformningen av nya produktions-
system har det dessutom visat sig att flera 
metodinslag i arkitektarbetet utgjort kraft-
fulla hjälpmedel för kommunikation mel-
lan företagets experter och dem som ska 
svara för driften, något som i storutsträck-
ning bestämmer framgången i allt föränd-
ringsarbete. Dessa försök behöver utveck-
las och systematiseras om det skall vara 
möjligt att finna fram till arbetsmetoder 
som kan ges en vidare spridning i svenskt 
arbetsliv. 
Våra erfarenheter från genomförda och 
pågående försök med nyprojektering och 
förberedelser för omfattande förändringar 
av arbetets byggnader, där de framtida 
brukarna ges möjligheter att aktivt med-
verka, indikerar även andra utvecklings-
möj ligheter. Framtidens arbetsliv kommer 
sannolikt att karaktäriseras av ständiga 
förändringar. Eftersom varje projektering 
utgör en förberedelse för förändring, kan 
de icke-fackmän som deltar i en sådan 
situation, exempelvis som representanter 
för brukarna, skaffa sig viktiga erfarenhe-
ter som bör öka beredskapen att möta and-
ra förändringar i arbetslivet. Bebyggelse-
projektering och fysisk planering med 
medvetet och väl förberett lekmannain-
flytande kan ses som värdefulla mönster-
situationer för förändringsarbete och so-
cial inlärning. Här bör en systematiserad 
kunskapsutveckling komma till stånd. 
Även förändringar inom industristruk-
turen av stor betydelse för samhället pågår 
med konsekvenser som hittills uppmärk-
sammats otillräckligt. Den förändrade pro-
duktionsuppläggningen har återverkning-
ar långt utanför industrigrindarna och ut-
gör en starkt formande kraft i morgonda-
gens samhällsbyggande. Här krävs som 
motvikt till starka krav på transporteffek-
tivitet i snäv mening ett kunnande om hur 
näringslivsstruktur och samhälle bör ut-
vecklas för att på sikt erbjuda goda och ro-
busta livsbetingelser. För att resurshus-
hållning, byggande med ekologisk grund-
syn och god miljö skall kunna utvecklas 
från vackra honnörsord till meningsfulla 
ingredienser i samhällsbygget krävs bl a 
kunskaper om sambanden mellan miljö-
konsekvenser och fysisk planering för ar-
bete. 
S ammanfattningsvis har pågående för-
ändringar i samhälls- och industristruktur 
starkt ökat behovet av kunskapsutveckling 
inom flera av de områden, där avdelning-
en för Arkitektur/industriplanering be-
driver FoU. Samtidigt kan det redan nu 
märkbara behovet av utbildning, rådgiv-
ning och information kring förändrings-
processer i arbetsbebyggel se och arbetsliv 
beräknas öka inom en nära framtid. Bland 
annat mot bakgrund av våra begränsade 
resurser har det i denna situation varit 
naturligt att söka samverkan med industri-
planeringsgruppen vid KTH för att ge-
mensamt utveckla en bas för kunskaps-
utveckling inom arkitektprofessionen. Vi 
prövar att få till stånd ett nätverk för kun-
skapsspridning och erfarenhetsutbyte 
mellan praktiserande arkitekter och pla-
nerare och forskare med inriktning mot 
arbetslivets bebyggelse. Resultaten från 
den tidigare nämnda fortbildningskursen 
har visat på möjligheterna och synergi-
effektema i en sådan gemensam kunskaps-
utveckling. 


Arbetslivets bebyggelse i arkitekternas kunskapsuppbyggnad. En presentation av Industriplanering, Arkitektur, CTH

Montgomery, Roy

Wesener, Andreas

Davies, Fran

Bottom-up Governance after a Natural Disaster: A Temporary Post-Earthquake Community Garden in Central Christchurch, New Zealand

Hemlin, Sven

Johansson, Ulla-Stina

Montgomery, Henry

Allotment gardens in the Swiss city Basel are currently undergoing significant transformations: new, younger and more affluent users are discovering the gardens and changing the culture and community from within, while at the same time, the public administration is recognizing the profit potential of using the garden sites as land for new housing constructions and public parks.Plans published in 2009 by the local authority to close down three garden sites to make way for housing constructions were fiercely opposed by a coalition of heterogeneous actors, with key drivers in the protest movement being the local allotment garden associations.This paper analyses the role the allotment garden associations in Basel played in the protest movement and describes how the organization structure of the associations enabled the interests of threatened allotment gardeners to be powerfully represented

Not a member yet