Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
Brukardelaktighet i samordnad individuell plan - SIP : Hur brukardelaktighet förstås och kan främjas i SIP för vuxna personer med samsjuklighet
No full textBakgrund: Brukardelaktighet betonas i lagstiftning och nationella riktlinjer inom både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Forskning visar också att delaktighet har många positiva följder. Trots detta råder det fortfarande oklarheter kring vad brukardelaktighet faktiskt innebär och hur den kan främjas i samordnad individuell plan (SIP) som involverar socialtjänst, hälso- och sjukvården och individen själv. I studien har implementeringen av en reviderad SIP process undersökts. Den reviderade SIP processen är samskapad med brukare och personal i tidigare forskning3. Skillnaden på den ursprungliga SIP processen och den reviderade är främst fokuset på brukardelaktighet genom att arbetssättet delat beslutsfattande (DBF) integreras i den reviderade. DBF syftar till att stärka brukardelaktigheten. Den här studien undersöker hur brukardelaktighet förstås och kan främjas i SIP med fokus på vuxna med samsjuklighet – det vill säga personer som både har psykisk ohälsa, ADHD eller ADD, och problem med alkohol eller droger (i rapporten benämnt som substansbruksproblem). Studien tar sin utgångspunkt i begreppet kunskapsrättvisa, som betonar vikten av att erkänna brukare som kompetenta kunskapsbärare och aktiva deltagare i SIP-processen. Metod: I studien används kvalitativa metoder för att på olika sätt undersöka brukardelaktighet i SIP. Data samlades in genom individuella intervjuer med brukare och personal samt genom fokusgrupper och framtidsverkstäder – alltså kreativa workshops – med personal från socialtjänst och sjukvård. Samtliga intervjuer har varit semistrukturerade med intervjuguider. Resultat och diskussion: Brukardelaktighet förstås som en relationell process som bygger på ömsesidigt förtroende mellan brukare och personal. Brukare beskrev initialt låg tillit till personal och betonade vikten av att bli lyssnade på och tagna på allvar. Att arbeta tillsammans över tid och etablera kunskapsrättvisa framhålls i resultaten som centralt för att främja brukardelaktighet i SIP för personer med samsjuklighet. Delaktighet i SIP främjas därmed när brukaren ses som en kunskapsbärare som får möjlighet att forma hela processen – från förberedelse till möte och uppföljning(ar) – tillsammans med personal genom ett löpande kunskapsutbyte. Den reviderade SIP processen bidrog till denna struktur och en känsla av delaktighet. För att säkerställa användningen av den reviderade SIP processen framkommer behovet av kontaktvägar mellan organisationer, så att personal kan nå varandra och dela kunskap. Vidare visar resultatet att positiva attityder till brukardelaktighet bland personalen är viktiga för att främja delaktigheten. Samtidigt visar resultatet att personal kan känna osäkerhet inför att brukaren styr över agendan till SIP-mötet och att personal lyfter andra saker som brukaren inte samtyckt till i mötet. Resultatet visar också att personal känner osäkerhet inför att diskutera alternativ med brukaren ifall det riskerar att väcka falska förhoppningar. Denna osäkerhet förstås i relation till en omsorgslogik, där personalen vill skydda brukaren, men som samtidigt kan leda till symbolisk delaktighet i SIP processen och begränsa möjligheten till informerade beslut. Personalens samarbete och ömsesidiga erkännande av varandras expertis framstår som centralt för att främja brukardelaktighet i SIP. Studiens bidrag: Studien bidrar i sin helhet med ny kunskap om förutsättningarna för brukardelaktighet i SIP, med fokus på relationer och förtroende som formas i processer över tid – med betoning på att detta gäller relationer både mellan brukare och personal samt personal sinsemellan. Denna kunskap är viktig i de omställningar som sker nationellt med God och nära vård, ny socialtjänstlag och samsjuklighetsutredningen i vilka delaktighet och samordning betonas. 3 Knutsson och Schön (2020
Unit Testing with Generative AI : Opportunities and challenges
No full textUnder den senaste tiden har generativ AI tagit världen med storm. Där det lanserats många olika modeller som är gratis att använda eller som har en kostnad. Dessa generativa modeller används inom olika branscher men även av enskilda individer. Generativ AI kan användas inom många områden, till exempel för att generera kod, text eller bilder. Parallellt med detta har det börjat forskas om hur AI kan användas inom mjukvarutestning. Tidigare studier har visat på att enhetstester ofta bortprioriteras på grund av sin resurskrävande natur. På grund av detta har det utförts en fallstudie där författarna genererar enhetstestester med olika generativa AI modeller. För att studera om AI kan användas för att generera enhetstester, med syfte att analysera möjliga tidsbesparingar, noggrannhet, tillförlitlighet och brister. Datamaterialet har samlats in med kvantitativa och kvalitativa metoder. Testerna har genererats med Chat-GPT, CoPilot, Llama, DeepSeek och Gemini. Slutsatsen resulterade i att skapandet av enhetstester med generativ AI är effektivt. Då tidsskillnaden mellan att generera- och manuellt skapa enhetstester är cirka 34 timmar. De generativa modellerna genererade även enhetstest som var tillförlitliga. Där författarna kunde se att testen täcker många utfall och uppnå kodtäckning värden runt 85%. Genom att använda en mer effektiv prompt, genererades mer exakta och precisa tester. Det upptäcktes även att samma generativa AI modeller genererade duplicerade testfall, där testerna som genererats var helt- eller nära identiska. Även spår av hallucinationer upptäcktes då det genererades ny kod, påhittade metoder och kodklasser i vissa fall. Kommunikationsproblem var ett återkommande problem, där den generativa AI modellen inte gjorde exakt enligt prompten. Detta problem uppstod ej vid användningen av en mer effektiv prompt.Recently, generative AI has taken the world by storm. Where many different models have been launched that are free to use or that have a cost. These generative models are used in different industries but also by individuals. Generative AI can be used in many areas, for example to generate code, text or images. In parallel with this, research has begun on how AI can be used in software testing. Previous studies have shown that unit tests are often deprioritized due to their resource-intensive nature. Because of this, a case study has been conducted in which the authors generate unit tests with different generative AI models. To study whether AI can be used to generate unit tests, with the aim of analyzing possible time savings, accuracy, reliability and deficiencies. The data has been collected using quantitative and qualitative methods. The tests have been generated with Chat-GPT, CoPilot, Llama, DeepSeek and Gemini. The study findings lead to the conclusion that creating unit tests with generative AI is effective. Since the time difference between generating and manually creating unit tests is around 34 working hours. The generative models also generated unit tests that were reliable. Where the tests cover many outcomes and get coverage values around 85%. By using a more efficient prompt, more accurate and precise tests were generated. It was also discovered that the same generative AI models generated duplicate testcases, where the tests generated were completely or nearly identical. Traces of hallucinations were also discovered when new code was generated, invented methods and code classes in some cases. Communication problems were a recurring problem, where the generative AI model did not do exactly according to the prompt. This problem did not occur when using a more efficient prompt.
From past Language to Lively Lessons – How Ancient Languages Can Be Used to Foster Motivation in Modern German Lessons
No full textDie historische Entwicklung der deutschen Sprache enthält kulturelle und auch sprachliche Schätze, die den Schülern im Deutschunterricht auf vielfältige Weise vermittelt werden können. Diese Arbeit zeigt, wie althochdeutsche und mittelhochdeutsche Texte den Deutschunterricht der 5. und 6. Klassen bereichern können. Ziel ist es, den Schülern und Schülerinnen die historischen Wurzeln der deutschen Sprache und die damit verbundenen kulturellen Schätze näherzubringen. Es wird gezeigt, dass althochdeutsche oder mittelhochdeutsche Texte wertvolle und spannende Inhalte bieten, die sowohl das Verständnis als auch die Wertschätzung der deutschen Sprache fördern können. Das übergeordnete Ziel dieser Arbeit ist es, umfassend darzustellen, wie didaktisch aufbereitetes Material zu den sprachlichen und kulturellen Aspekten des Alt- und Mittelhochdeutschen wirkungsvoll in den Deutschunterricht integriert werden kann und welche Relevanz diese Integration für dessen inhaltliche und methodische Bereicherung besitzt
Nurses' Experiences of Working with People with Alzheimer's Disease Exhibiting Challenging Behaviors : A qualitative interview study
No full textBakgrund: Demenssjukdomar innebär både medicinska och psykosociala utmaningar för sjuksköterskor, vilka ofta förstärks i mötet med personer som visar tecken på aggression, ångest eller hallucinationer. Bakgrunden ger en översikt över centrala begrepp relaterade till Alzheimers sjukdom, utmanande beteenden samt belyser personcentrerad vård och sjuksköterskans roll i dessa möten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med personer med Alzheimers sjukdom som uppvisar utmanande beteende. Metod: Studien använde kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av tio legitimerade sjuksköterskor från äldreboenden i Mellansverige. Urvalet var strategiskt och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade att personcentrerat förhållningssätt, kontinuitet, trygghet och samarbete är viktiga i det dagliga arbetet, samt att reflektion, empati och kunskap främjar välbefinnande hos personer med Alzheimers sjukdom. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskors kompetens, empati och individanpassad vård ökade välbefinnandet hos personer med Alzheimers sjukdom, och tillsammans med trygghet, kontinuitet samt samarbete med tvärprofessionella team och anhöriga hjälpte till att förebygga, identifiera och hantera utmanande beteenden.Background: Dementia presents medical and psychosocial challenges for nurses, often intensified when caring for individuals showing aggression, anxiety, or hallucinations. The background outlines key concepts related to Alzheimer's disease, challenging behaviors, and emphasizes person-centered care and the nurse’s role. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with individuals with Alzheimer's disease who exhibit challenging behavior. Method: The study used a qualitative method with semi-structured interviews of ten licensed nurses from elderly care homes in Central Sweden. The sampling was strategic, and the interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: The results showed that a person-centered approach, continuity, safety, and collaboration are important in daily work, and that reflection, empathy, and knowledge promote the well-being of people with Alzheimer's disease. Conclusions: The study showed that nurses’ competence, empathy, and individualized care increased the well-being of people with Alzheimer’s disease, and together with safety, continuity, and collaboration with interdisciplinary teams and relatives, helped to prevent, identify, and manage challenging behaviors
Rhetoric and Populism in Swedish Migration Politics
No full textThe purpose of this study is to examine how three Swedish parliamentary parties the Social Democrats, the Moderates, and the Sweden Democrats discursively frame migration in their election manifestos between 2014 and 2022. The study uses framing theory Entmans (1993, s. 52) and populism theory (Mudde 2004, s. 543; Laclau 2005, s. 70-73) as its theoretical foundation to analyze how migration is presented in political communication. It combines qualitative text analysis with quantitative frequency analysis to capture both nuanced content and patterns in language use over time. According to framing theory, the results show that the parties highlight specific aspects of the migration issue, thereby shaping interpretations of problems, causes, and solutions. Furthermore, based on populism theory, the findings indicate that the Sweden Democrats’ rhetoric is particularly characterized by a clear dichotomy between “the people” and “the elite,” as well as a polarizing and moralizing discourse. Overall, the study demonstrates that the Social Democrats and the Moderates have increasingly adopted a more moralizing and demand-oriented rhetoric, whereas the Sweden Democrats consistently use populist and polarizing language throughout the entire period.Syftet med denna studie är att undersöka hur tre svenska riksdagspartier Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna diskursivt ramar in migration och integration i sina valmanifest mellan 2014 och 2022. Analysen tar sin utgångspunkt i framingteori och populismteori för att belysa hur partierna definierar problem, identifierar orsaker och föreslår lösningar, samt hur de genom språket mobiliserar politiskt stöd. Studien kombinerar kvalitativ textanalys med kvantitativ frekvensanalys för att fånga både innehållsliga nyanser och mönster i språkbruket över tid. Med stöd i Entmans (1993, s. 52) teori om framing visar resultaten att partierna genom sina valmanifest lyfter fram vissa aspekter av migrationsfrågan, vilket påverkar hur frågorna tolkas och förstås av väljarna. Vidare, utifrån populismteorin (Mudde 2004, s. 543; Laclau 2005, s. 70–73), framkommer det att särskilt Sverigedemokraternas retorik präglas av en tydlig dikotomi mellan "folket" och "eliten", samt av ett polariserande och moraliserande språkbruk. Sammantaget visar studiens resultat att Socialdemokraterna och Moderaterna i allt högre grad har rört sig mot ett mer kravbetonat och moraliserande språk, medan Sverigedemokraternas retorik har varit mer konsekvent populistisk och tydligt polariserande under hela perioden
Improving Social Media Sentiment Analysis with Multi-Modal Data and Deep Learning
No full textSocial media memes often combine images and text, making the detection of hateful content challenging for traditional sentiment analysis methods. Sentiment Analysis is a natural language processing task that determines the emotional tone (positive, negative, neutral) in the body of text. This research addressed that challenge by evaluating and comparing unimodal and multimodal deep learning models using the Facebook Hateful Memes dataset. Three models were implemented: a text-only BERT model, an image-only ResNet-50 model, and a fused multimodal model (BERT + ResNet-50) that integrates both text and image features. Results showed that unimodal models performed reasonably well in specific cases BERT excels in text-heavy memes, while ResNet-50 captured visual cues. However, both do not generalize effectively when sentiment relies on cross-modal interactions. The fused model significantly improved classification performance by using complementary information from both modalities. ROC-AUC, or Area Under the Receiver Operating Characteristic Curve, is a performance metric used to evaluate the ability of a binary classification model to distinguish between classes. The multimodal achieved an accuracy of 89%, an F1-score of 0.905, a precision of 91%, a recall of 90%, and a ROC-AUC of 0.92 substantially outperforming the unimodal baselines. This study proved that multimodal fusion captures complex semantics often missed by single-modality models. Hate Speech is the offensive or threatening content targeting individuals or groups based on attributes such as race, religion, or gender. The fused model reduces false negatives, which is a crucial improvement for hate speech detection systems. These findings underscore the necessity of multimodal approaches in the sentiment analysis of modern social media content. This research offers actionable insights for building robust, ethical AI systems capable of analysing real-world multimodal data
Sociala medier i undervisningen: Ris(k) eller ros? : En digital enkätundersökning om lärares användning av sociala medier i sin religionsundervisning.
No full textSyftet med denna undersökning var att undersöka hur ofta lärare använde sociala medier i sin religionsundervisning samt vilken typ av innehåll de valde att presentera. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät riktad till verksamma lärare, med totalt 51 respondenter. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell, med fokus på att identifiera variationer i lärarnas uppfattningar. Resultaten visade på en variation i hur lärare uppfattade och använde sociala medier i undervisningssammanhang. Den kvantitativa delen av enkäten visade att en majoritet av lärarna inkluderade sociala medier som en del av sin religionsundervisning. Flera respondenter lyfte fram att sociala medier kunde fungera som ett motiverande verktyg och erbjuda mångsidiga representationer av religion. Samtidigt framhölls det också att sociala medier kunde utgöra en källa till distraktion och därför krävde pedagogisk vägledning för att kunna användas på ett effektivt sätt.The purpose of this study was to examine how frequently teachers used social media in their religious education teaching, as well as what type of content they chose to present. The study was conducted through a digital survey targeting practicing teachers, with a total of 51 respondents. The collected data was analyzed using a phenomenographic analysis model, focusing on identifying variations in teachers’ perceptions.The results showed a range in how teachers perceived and used social media in educational contexts. The quantitative part of the survey indicated that most of the teachers did incorporate social media as part of their religious education teaching. Several respondents highlighted that social media could serve as a motivating tool and offer diverse representations of religion. At the same time, it was also emphasized that social media might act as a source of distraction and therefore required pedagogical guidance in order to be used effectively
Gaze, Desire, and Destiny : A Feminist Comparative Reading of Indiana, Madame Bovary, and Nana
No full textCe mémoire propose une analyse comparée des romans Indiana de George Sand, Madame Bovary de Gustave Flaubert et Nana d’Émile Zola, à travers le prisme des études de genre. Il s’intéresse à la manière dont les héroïnes sont représentées, notamment lorsqu’elles expriment leur désir ou aspirent à une forme de liberté. L’objectif est de comprendre comment les différents regards portés sur elles — qu’ils soient sévères, bienveillants ou ambivalents —influencent leur destinée narrative. Plutôt que d’établir un lien de causalité direct entre le sexe de l’auteur et le sort réservé à ses personnages féminins, ce travail met en lumière les stratégies narratives, les focalisations et les logiques idéologiques propres à chaque œuvre. Le cadre théorique mobilise les concepts de regard masculin (Laura Mulvey), de lecture résistante (Mary Devereaux), de domination symbolique (Pierre Bourdieu) ainsi que le regard féministe stylistique (Azélie Fayolle). Il en ressort que les héroïnes étudiées incarnent, chacune à leur manière, les tensions d’un monde régi par des normes patriarcales. Une relecture féministe permet de mieux saisir la complexité de ces figures et de percevoir dans leurs trajectoires une critique implicite des contraintes imposées aux femmes.This thesis presents a comparative analysis of Indiana by George Sand, Madame Bovary by Gustave Flaubert, and Nana by Émile Zola through the lens of gender studies. It examines how the heroines are portrayed, particularly when they express desire or seek a form of freedom. The aim is to understand how the perspectives directed at them—whether harsh, sympathetic, or ambivalent—shape their narrative destinies. Rather than establishing a direct causal link between the author’s gender and the fate of the female character, the study highlights the narrative strategies, focalizations, and ideological frameworks at work in each novel. The theoretical framework draws on the concepts of the male gaze (Laura Mulvey), resistant reading (Mary Devereaux), symbolic domination (Pierre Bourdieu), and the feminist stylistic gaze (Azélie Fayolle). The analysis suggests that each heroine, in her own way,embodies the tensions of a world governed by patriarchal norms. A feminist rereading allows for a deeper understanding of these figures and reveals a critical perspective on the constraints imposed on women
I wonder…? : A comparative analysis of the narratives in the Creation Story and the Parable of the Good Shepherd in Godly play and the Bible.
No full textGodly Play is a Montessori education based, methodological way of retelling Biblical narratives. In this essay I have compared two Biblical narratives (the Creation Story from Gen 1:1–2:3 and the Parable of the Good Shepherd from Matthew 18:12–14 and Luke 15:1–7) and the way they are told in the Swedish Bible (Bibel 2000 in Swedish) and within the context of Godly Play. The purpose of the study was to observe what kind of focus the Godly Play method uses and if there are any aspects that are considered more valuable within the narrative context of Godly Play. By applying the linguist William Labov’s model for analysing phrases and their functions I have been able to pinpoint differences and similarities between the Bible and Godly Play. The result from that analysis laid the groundwork for the use of the biblical scientist Birger Olsson’s different types of interpretation of Biblical texts. By doing this I have been able to conclude what appears to be important within the context of Godly Play as a method and as a narrative. The result shows that: Godly Play puts its focus on making the stories easier to understand, that individual spiritual development is important, and that the narrative often encourage the listener to question and interpret the Biblical stories from their own perspectives and understandings. The method does not answer theological and spiritual questions about and within the Bible, but it does, however, give the listener tools to handle these questions by themself.Denna uppsats har undersökt på vilket sätt den montessoriinspirerade religionspedagogiska berättartekniken Godly Play framställer två av Bibelns berättelser, Skapelsen från 1 Mos 1:1–2:3 och Liknelsen om den gode herden från både Matt 18:12–14 och Luk 15:1–7, och hur detta förhåller sig till den ursprungliga Bibeltexten som är hämtad från Bibel 2000. Den vidare följdfrågan undersökte också vad Godly Play-metodens framställning kan säga om metodens fokusområde och intresse. För att få svar på detta beskrevs Godly Play-metodens bakgrund samt hur metoden förhåller sig till de didaktiska frågorna (Vad? Hur? Varför? och Vem?) så som pedagogen Sven Hartman och religionspedagogen Rune Larsson beskriver frågorna. De didaktiska frågorna svarar på Vad? som undervisas, Hur? det ska undervisas, Varför? det ska undervisas och för Vem? och av Vem? ska det undervisas. Genom att beskriva Godly Play-metoden utifrån dessa frågor lades en ram för metodens uttryck som underlättade för slutdiskussionen. Även Larssons förståelse av vad församlingspedagogik är lades som ett teoretiskt ramverk då Godly Play-metoden vanligtvis används inom en församlingspedagogisk kontext. Med denna bakgrund och förståelse påbörjades sedan en komparativ analys av Bibelns kontra Godly Play-metodens narrativ. Genom användning av lingvisten William Labovs modell för uttydande av olika satsers funktion i ett narrativ har jag kunnat uttyda skillnader i Bibelns och Godly Metodens narrativ. Det har gjorts genom att analysera varje Bibelvers och varje stycke i det formulerade talmanuset i Godly Play för sig. Fördelningen av de olika satsfunktionerna sammanställdes därefter för att ge en fingervisning om skillnader och likheter mellan de två narrativen. Det resultat som framkom av analysen med Labovs modell analyserade fick sedan ligga till grund för ytterligare analys. I denna analys användes bibelvetaren Birger Olssons tolv tolkningstyper för att klassificera var Godly Play-narrativet bäst passar in och i förlängning vad som kännetecknar Godly Play-narrativets uttryck. Med hjälp av analysarbetet och den teoretiska ramen visar denna uppsats att Godly Play-metoden och dess narrativ är en barnanpassad berättarteknik som värdesätter den individuella andliga utvecklingen. Narrativet orienterar åhöraren i berättelserna och det ger åhöraren möjlighet att reflektera och undra över innehållet och dess betydelse för åhöraren själv och hens egen kontext och liv. Narrativets utformning ger inte åhöraren några konkreta svar på vad berättelserna handlar om, utan möjliggör istället för åhöraren att själv analysera och reflektera över dem
Language models in interaction : A study of strategic decision-making in a dice-based game
No full textDenna studie undersöker hur agenter styrda av stora språkmodeller (LLM:er) beter sig i ett strukturerat tärningsspel med olika målstrukturer. Tre GPT-4o mini-agenter spelade flera omgångar med antingen individuell eller kollektiv målsättning, och fick diskutera sina drag i naturligt språk före varje beslut. Genom kvantitativ analys av poängfördelning, strategifördelning och poängspridning, samt kvalitativ analys av agenternas kommunikation, identifierades skillnader i samordning, strategi och rättvisa mellan målsättningarna. Resultaten visar att agenterna koordinerar sig bättre i det kollektiva läget, men att detta inte alltid leder till mer jämna utfall. Språklig interaktion används strategiskt, men utan stabil rollfördelning. Studien visar att LLM-agenter kan uppvisa viss emergent samverkan även utan central styrning, men att förmågan till långsiktig kollektiv strategi är begränsad. Resultaten bidrar till förståelsen av hur LLM-baserade multi-agent-system fungerar i semi-kooperativa miljöer, och pekar på behovet av framtida forskning kring arkitekturstöd för samordning.This study investigates how agents powered by large language models (LLMs) behave in a structured dice game under different goal structures. Three GPT-4o mini agents played multiple rounds with either individual or collective objectives and were allowed to discuss their moves using natural language before making decisions. Through quantitative analysis of score distribution, strategy use, and point disparity, as well as qualitative analysis of agent communication, we identified differences in coordination, strategy, and fairness between the goal types. The results show that agents exhibit better coordination under collective conditions, but this does not necessarily lead to more equal outcomes. Language is used strategically to avoid conflict, but stable role allocation is lacking. The study shows that LLM agents can demonstrate emergent collaboration without centralized control, but their capacity for long-term collective strategy remains limited. These findings contribute to understanding how LLM-based multi-agent systems operate in semi-cooperative environments and highlight the need for architectural support to enhance coordination