Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
Sexually abused women´s experience of nursing care : A litterature review
No full textBakgrund: Sexuellt våld är ett folkhälsoproblem globalt och inverkar negativt på kvinnors mentala, fysiska, reproduktiva och sexuella hälsa. Hälso- och sjukvården har ett ansvar över att ta fram rutiner och riktlinjer i hur man ska bemöta dessa kvinnor. I vissa fall råder det okunskap hos vårdpersonal vilket kan resultera i att de inte vågar öppna upp för samtal om våld. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser av omvårdnad inom olika vårdkontexter. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som varhelt eller delvis av kvalitativ ansats. Två databaser tillgängliga via HögskolanDalarna användes för att hitta artiklarna. Resultat: Resultatet resulterade i två huvudkategorier med tre underkategorier var. En huvudkategori var Att prata om våld- främjande och hinder, med underkategorierna Kommunikation och synliggörande av våld, Hinder och rädslor samt Individanpassning och trygghet. Den andra huvudkategorin var Vårdens inverkan och ansvar, med underkategorierna Vårdpersonalens roll och bemötande, Relationsskapande och tillit i vårdmötet samt Tillgång till stöd och resurser. Slutsats: Sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser av omvårdnad visar på ett komplext omvårdnadsbehov, där vårdpersonal behöver ha rätt kunskaper för att kunna tillgodose omvårdnadsbehovet. I vissa fall vågar vårdpersonalen inte tala om ämnet och många av kvinnorna saknar själva kunskap inom området, vilket resulterar i bristande omvårdnad trots befintliga riktlinjer och förhållningssätt.Background: Sexual violence is a global public health problem and negatively affects women's mental, physical, reproductive and sexual health. The healthcare services have a responsibility to develop routines and guidelines on how to treat these women. In some cases, there is lack of knowledge among healthcare professionals, which can result in them not daring to respond to the violence. Aim: The aim of this literature review was to examine women who have been sexually assaulted´s experiences of care within different care contexts. Method: This literature review is based on 15 scientific articles that were fully or partially qualitative in approach. Two databases available through DalarnaUniversity were used to find the articles. Results: The results were divided into two main categories. The first main category was Talking about and preventing violence promotion, which involves Communication and making violence visible, Obstacles and fears, and Individual adaptation and safety. The other main category was The impact and responsibility of care, which involves The role and treatment of care personnel, Relationship building and trust in the care meeting, and Access to support and resources. Conclusions: Sexually abused women's experiences of care indicate a complex need for care, where care staff need to have the right knowledge to be able to meet the care need. In some cases, care staff do not dare to talk about the subject and many of the women themselves lack knowledge in the area, which results in inadequate care despite existing guidelines and approaches.
Nurses experiences of moral distress : A literature review
No full textBakgrund Sjuksköterskor arbetar i en komplex vårdmiljö där etiska beslut är en del av det dagliga arbetet. När de inte kan agera enligt sina etiska värderingar kan moralisk stress uppstå, vilket kan påverka både välbefinnandet och vårdkvaliteten negativt. Syfte Att belysa sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress Metod Studien gjordes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk metodologi. Resultatet grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Studierna var kvalitativa studier från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Två huvudkategorier som tar upp orsaker till moralisk stress framkom: Arbetsmiljö och patientens lidande. En tredje huvudkategori belyser konsekvenser som moralisk stress kan leda till. Resultatet visar att många olika situationer kan bidra till uppkomst av moralisk stress och att moralisk stress kan ge påverkan både på sjuksköterskans mående och på synen av sjuksköterskerollen. Slutsats När sjuksköterskor av olika orsaker hindras från att agera i enlighet med sina etiska värderingar, uppstår en rad negativa känslor som har visat sig kunna få betydande konsekvenser för sjuksköterskan både fysiskt, psykiskt och socialt. Moralisk stress kan i längden även leda till känslomässig immunisering och förlorad sjuksköterske-identitet.Background Nurses work in a complex work environment where ethical decisions is a part of their daily work. When they are unable to act according to their ethical values, moral distress can arise which negatively affects both well-being and the quality of care. Aim To highlight nurses' experiences of moral distress Method The study was conducted as a structured literature review with elements of systematic methodology. The result is based on 15 scientific articles. The studies were qualitative original studies sourced from the databases CINAHL and PubMed. Results Two main categories were identified as causes of moral distress: Work environment and the patient`s suffering. A third main category highlights the consequences that moral distress can lead to. The result shows that different situations can lead to the emergence of moral distress and that moral distress can affect both the nurses' well-being and the perception of the nursing role. Conclusions When nurses are prevented from acting accordance with their ethical values, a range of negative emotions arise, which have been shown to have significant consequences for nurses both physically, psychologically and socially. Moral distress can also lead to emotional immunzation and a loss of nurse identity
Nätburen undervisning 2001-2024 : En analys av Högskolan Dalarnas interna utveckling av sin tillämpade pedagogik: metoder och digitala verktyg
No full textHögskolan Dalarna gick 2000/2001 över till internet som huvudsaklig kommunikationsteknik för sina distansutbildningar, men valde att benämna det nätbaserad utbildning, för att understryka vikten av att man inom denna utbildningsform strävade efter att skapa närhet mellan lärare och studenter, snarare än att låta den präglas av distans. I början gällde det utbildning som fram till dess genomförts på lärcentra med videokonferens (telebild) via ISDN som succesivt flyttades över till internet som möjliggjorde deltagande hemifrån. Detta innebar högre grad av geografisk flexibilitet. För att underlätta arbetet med denna distributionsform, samt för att skapa förutsättningar för att utöka utbudet av liknande utbildningar byggdes en hel organisation upp runt nätburen undervisning, IKT-pedagogiskt centrum (senare Next Generation Learning Center, NGL-C). Det gjordes strategiska val att göra egna anpassningar av inköpta system för att ge studenter större möjligheter och behörigheter i systemen. Genom att anpassa systemen har de blivit mer användarvänliga. Det har också varit en strävan att dessa verktyg ska vara mera allmänt tillgängliga för studenter snarare än beroende av lärarledda aktiviteter, med en tillgänglig och generös support som stöd till både lärare och studenter. Tre huvudbehov identifierades som måste tillgodoses för att den nätburna pedagogiken skulle vara genomförbar med önskad upplevelse av närhet och kvalitet i utbildningen: en digital plats för att organisera kursmaterial en digital mötesplats för att genomföra seminarier i realtid, samt möjligheter att livesända föreläsningar som också kunde spelas in Utifrån dessa utgångspunkter har sedan hela digitala ekosystem utvecklats, med många delar som fyller olika funktioner i relation till den pedagogik som bedrivs, och vars syfte är att bidra till studenters och lärares upplevelse av kvalitet i den nätburna utbildningssituationen. Tack vare dessa satsningar låg HDa långt fram i jämförelse med andra lärosäten. Under pandemin 2020–2022, då alla lärosäten tvingades övergå till distansutbildning hade HDa ett jämförelsevis begränsat antal kurser/program som på kort tid behövde gå över till nätburen undervisning. De slutsatser och lärdomar vi drar i denna rapport är att arbetet med nätburen utbildning vid HDa har inriktats på flexibilitet för studenternas del, och att aktiviteter och samtal varit prioriterat. För lärarnas del har anpassning av tekniska system och lösningar till de pedagogiska behoven prioriterats, tillika digital kompetens. Detta har krävt en organisation som utgår från helheten i de olika digitala systemen och verktygen som ett ekosystem som ska fungera ihop, samt att både lärare och studenter behöver stöd – support – i det dagliga arbetet för att tekniken inte ska bli ett hinder.
Registered Nurses Challenges in Encountering Women Exposed to Intimate Partner Violence : A Literature Review
No full textBakgrund Våld i nära relationer är ett allvarligt globalt problem som främst drabbar kvinnor. Våldet kan ta sig olika uttryck och påverkar kvinnors hälsa negativt. Sjuksköterskor har ett ansvar att möta och vårda våldsutsatta kvinnor, vilket är en utmaning. Att belysa dessa utmaningar kan således förbättra mötet och vården. Syfte Belysa sjuksköterskors upplevelser av utmaningar i att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Totalt inkluderades 13 artiklar från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Analys genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat Analysen resulterade i två huvudkategorier där den första var Organisatoriska utmaningar men tillhörande underkategorier Kunskapsbrist, Arbetsmiljö och Bristande stödfunktioner. Den andra huvudkategorin var Sociokulturella utmaningar och inkluderande underkategorierna Kulturella normer och Rädsla för konsekvenser. Slutsats Sjuksköterskor upplever utmaningar i möten med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, främst på grund av kunskapsbrist, och arbetsmiljöpåverkan. Kulturella faktorer bidrar också till utmaningar. Ökad utbildning, stöd från chefer och ett personcentrerat förhållningssätt kan minska dessa utmaningar.Background Intimate partner violence is a serious global issue that primarily affects women. It can take various forms and negatively impact women's health. Nurses have a responsibility to support and care for victims of violence, which presents a challenge. Highlighting these challenges can improve both interactions and care. Aim Compile registered nurses´ experiences of challenges in meeting women affected by intimate partner violence. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. A total of 13 articles were included from searches in the PubMed and CINAHL databases. The analysis was conducted according to Friberg’s five-step model. Results The analysis resulted in two main categories. The first was Organizational Challenges, with the subcategories Lack of Knowledge, Work Environment, and Insufficient Support Functions. The second main category was Sociocultural Challenges, including the subcategories Cultural Norms and Fear of Consequences. Conclusions Nurses face challenges in interactions with women exposed to intimate partner violence, primarily due to a lack of knowledge and the impact of the work environment. Cultural factors also contribute to these challenges. Increased education, support from management, and a person-centered approach can help reduce these challenges
Nurses’ interventions for frail older adults at emergency rooms : A literature review
No full textBackground: Frail older adults are a large group of patients with complex needs in emergency rooms. Frailty is a composition of various states of health where a visit to an emergency room yields an increased risk of negative outcomes and impaired quality of life. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ interventions and factors effecting their work to meet the needs of frail older adults in emergency rooms. Method: This bachelor’s thesis is a structured literature review with elements of the methodology being used for systematic reviews. The databases used for the article search were CINAHL and PubMed where 17 articles were included. Results: In the result two main categories emerged: nurses’ interventions and factors that effect nurses´ work with a total of six subcategories: to use screening tools, to coordinate efforts, preventive actions, attitudes, lacking knowledge and competence and challenges in the work environment. Conclusions: The results show a need for increased knowledge about frail older adults and positive effects when using screening tools in emergency rooms. The results also show that frail older adults’ complex needs require coordinated multidisciplinary working structures to reach good person-centered care
Detection of domestic abuse in emergency departments : Nurses experiences - A literature review
No full textBackground: Domestic abuse is a widespread social problem and in Sweden it is law for Healthcare professionals to perform systematic work against intimate partner violence. Despite domestic abuse being a relativly well researched subject it seems to be lacking reasearch about nurses experiences of domestic abuse in an acute setting. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses' experiences in an emergency department when it comes to identifying adults over the age of 18 that have experienced domestic abuse. Method: The design of this studie is a structured literatur review with elements from a systematic review, and is based on 13 scientific articles. The results was analysed with help from the steps in popenoe et al. (2021). Results: From this studie two main categories and four subcategories emerged. The first main category, Knowledge included subcategories education and routines. The second main category patient encounters included the subcategories time-shortage and patient conditions. Conclusions: Clear routines and guidlines togheter with more education for the staff needs for the work with identifying domestic abuse to be carried out in a good and effective way in emergency departments.Bakgrund: Våld i nära relation är ett utbrett samhällsproblem och i Sverige är det lagstadgat att vårdgivare skall föra ett systematiskt arbete mot våld i nära relation. Trots att våld i nära relation är ett relativt välbeforskat ämne verkar det saknas forskning kring sjuksköterskors erfarenheter av våld i nära relation på akutmottagning. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter på akutmottagningar när det gäller att identifiera vuxna över 18 år som erfarit våld i nära relation. Metod: Designen är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematiken hos en systematisk litteraturöversikt, och baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultaten analyserades med hjälp av de steg som presenteras av Popenoe et al. (2021). Resultat: Det framkom två huvudkategorier och fyra underkategorier. Kunskap med underrubrikerna Utbildning och Rutiner, och Patientmötet med underrubrikerna Tidsbrist och Patientens förutsättningar. Slutsats: Tydliga rutiner och riktlinjer samt mer utbildning för personalen behövs för att arbetet med identifiering av våld i nära relation skall kunna utföras på ett bra och effektivt sätt på akutmottagningar
Health care pathways described by care-seekers following a call to the emergency medical communication center-A Swedish perspective
No full textINTRODUCTION: A call to an emergency number is often the first course of action among care-seekers seeking emergency care. The emergency medical communication centre assesses the call and dispatches resources to meet the care-seekers' care needs. Knowledge concerning specific healthcare pathways is sparse and does not include the care-seeker perspective. Therefore, the aim of this study was to explore care-seekers' experiences of healthcare pathways following a call to the national emergency number. METHODS: The study was an explorative cross-sectional study using data from telephone interviews with callers to the Swedish national emergency number. Study informants (n = 141) provided descriptions of incidents (n = 156) that led up to the call, as well as their experiences following a healthcare pathway. Data analysis included mapping healthcare pathways, descriptive statistics, and gathering descriptions of care-seeker experiences. RESULTS AND CONCLUSIONS: This study shows the multiple healthcare pathways for care-seekers following a call to the national emergency number. The accessibility and availability of the healthcare system are found to be difficult to grasp among care-seekers. Decisions on which pathway to follow are primarily made by healthcare professionals rather than the care-seekers, which supports the notion that the system is not being designed from the care-seekers' perspective. Expressions of increased vulnerability, being unsafe and feeling lost were common among the care-seekers, regardless of which pathway was followed. The findings of this study could be used as an incentive for healthcare providers to develop a healthcare system based on the found novel knowledge of the care-seekers' perspective
Unga vuxnas möjligheter till arbete utifrån Pierre Bourdieus kapitalbegrepp.
No full textYoung adults are often at the beginning of their working lives and face the challenge of establishing themselves in a labor market with high demands. Youth unemployment has increased over the past year, making entry into the labor market more difficult and intensifying competition among young people seeking employment. This study examined the factors that influence young adults opportunities to establish themselves in the labor market in the county of Dalarna, using Pierre Bourdieu’s concepts of social, cultural, and economic capital as a theoretical framework. The study focuses on individuals aged 18–24 and is based on six semi-structured interviews—five with young adults and one with an employment officer. Through a qualitative approach, the study analyzes how different forms of capital interact in the process of securing employment. The results show that access to social networks, education, and economic resources plays a crucial role in obtaining a job. At the same time, a lack of capital can present significant barriers to employment. Several interviewees expressed that personal contacts and previous experience are often valued more highly than formal education in recruitment processes. By analyzing this from a sociological perspective, the study contributes to a deeper understanding of how structural conditions affect young people's chances in working life.Unga vuxna befinner sig ofta i början av sitt arbetsliv och står inför utmaningen att etablera sig på en arbetsmarknad som ställer höga krav. Arbetslösheten bland unga har ökat det senaste året, vilket försvårar inträdet på arbetsmarknaden och ökar konkurrensen för unga att få ett arbete. Studien undersökte vilka faktorer som påverkar unga vuxnas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden i Dalarnas län, med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Studien fokuserar på individer i åldern 18–24 år och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, fem intervjuer med unga vuxna och en med en arbetsförmedlare. Genom en kvalitativ ansats analyseras hur olika kapitalformer samverkar i processen att få ett arbete. Resultaten visar att tillgång till sociala nätverk, utbildning samt ekonomiska resurser spelar en avgörande roll för möjligheten att få en anställning. Samtidigt framkommer att brist på kapital kan utgöra hinder i möjligheten att få ett jobb. Flera av de intervjuade uttrycker att kontakter och tidigare erfarenheter ofta värderas högre än formell utbildning i rekryteringsprocesser. Genom att analysera detta ur ett sociologiskt perspektiv bidrar studien till en djupare förståelse för hur strukturella villkor påverkar ungas arbetslivschanser
From project to venture : facilitating engagement and entrepreneurship in rural tourism
No full textProjects are a standard strategy for rural tourism development. This study builds on the premise that sustainable rural tourism is conditioned by the involvement of key stakeholders and entrepreneurs’ ability to creatively and responsibly utilise local resources for tourism purposes. Accordingly, this research explores the project format as a framework for facilitating engagement and entrepreneurship. The empirical context is Visit Village, a collaborative tourism initiative in rural Sweden. This qualitative case study has followed the Visit Village project closely for nearly three years. Data was collected from observations, reviewing documents, in-depth interviews, and informal conversations. The analysis focused on the actors involved in the project, their respective roles, and the interactions between them. This study applies the Civic Wealth Creation (CWC) theoretical framework for stakeholder engagement. The framework directs the analysis to the meso level of the entrepreneurial ecosystems, where interactions generate value and promote positive social impact. The findings indicate that projects can be a fruitful setting for entrepreneurship by providing access to resources, knowledge, and support and forming communities and creative spaces; concurrently, the findings corroborate the difficulty of involving key stakeholders. The intricacy seems to lie in the incompatibility of the project format and the modus operandi of small-scale entrepreneurs and the local community. The analysis suggests generating a sense of progression, kinship, and ownership to adjust the project to the stakeholders’ logic of action. Owner-managers of local tourism businesses emerge as natural CWC promoters, and the study recommends entrusting embedded and entrepreneurial individuals with formal responsibilities in tourism projects. The analysis also underlines the need for project leaders to redefine their roles throughout the process
Drama in early English as a foreign language education
No full textDrama in language education has been studied in an international perspective for years but has been neglected in Swedish research, even though it has been proven to engage and strengthen pupils’ English abilities. Due to the lack of research in Sweden and the Nordic countries the purpose of this study was to explore the perspective of teachers in grade 1–2 on drama in English as a second language education and how teachers believed it could promote pupils’ communication skills, verbal and non-verbal. To gather empirical data semi-structured interviews were conducted and a survey was used. To analyse the data, and as a perspective to see drama, two theoretical frameworks were used: pragmatism and teacher cognition. The result of this study showed that there were two main methods that Swedish English teachers used in drama: roleplay and embodiment. It also revealed that drama had several possibilities in English education. However, it also showed that there was a lack of education and confidence of using drama in English as a second language which hindered teachers from using it in their classrooms. Lastly most of the teachers believed that drama could build self-confidence in pupils as well as help them with their verbal and non-verbal communication skills when learning a new language.Forskning om drama i språkundervisningen har pågått i ett internationellt perspektiv i flera år, men har i ett nationellt och nordiskt perspektiv inte undersökts även om det är bevisat att det engagerar och stärker elevers engelska förmågor. På grund av bristen av forskning i Sverige och Norden var syftet med detta examensarbete att undersöka de perspektiv som lärare i årskurs 1–2 har om drama i engelskundervisningen och hur det kan främja elevers kommunikationsförmågor, såväl verbala som icke-verbala. För att samla in empiri till studien användes semi-strukturerade intervjuer och en enkät. För att analysera empirin användes två teoretiska perspektiv: pragmatism och lärarkognition. Resultatet från den insamlade empirin synliggjorde två huvudmetoder inom drama som används av lärare i engelskundervisningen: rollspel och gestaltning. Utöver det, visade resultatet att drama i engelskundervisningen har flera möjligheter. Däremot synliggörs det i resultatet att det finns en brist av utbildning och självförtroende av att använda drama i engelskundervisningen, vilket är ett hinder för lärarna att därmed kunna använda metoden. Sist visar resultatet att drama, enligt de deltagande lärarna, kan bygga självsäkerhet hos eleverna samt hjälpa deras verbala och icke-verbala kommunikationsförmågor vid inlärning av det engelska språket.Engelska</p