Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Läkarstudenter utbildar ungdomar om risker av ANT-bruk - En studie om erfarenheter av att bedriva hälsoutbildning
Syftet med studien var att undersöka läkarstudenters erfarenheter som hälsoutbildare i ett preventionsprogram mot alkohol, narkotika och tobaks för gymnasieungdomar i Sverige. Nio frivilliga medicinstudenter intervjuades utifrån en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en anpassad modell av McGuire kommunikation-beteendemodell som teoretiskt ramverk. Resultatet utmynnade i det övergripande temat förmedla medicinsk kunskap för att motverka ANT-konsumtion och tre kategorier definierades: hälsoutbildning som förebyggande åtgärd, faktorer som påverkar undervisning och hantering av dessa och läkarstudenter som hälsoutbildare. Studien påvisar att hälsoutbildning är en komplex uppgift då medicinstudenternas trovärdighet, flexibilitet och förmåga att kontextualisera budskapet påverkar kommunikationsprocessen, likväl som skolungdomarnas bakgrund och karaktärsdrag inverkar.AbstractThe aim of the study was to explore medical students’ experiences as health educators in an alcohol, narcotics and tobacco prevention programme for high-school students in Sweden. Nine medical voluntary students were interviewed based on a semi-structured topic guide. The interviews were analysed using qualitative content analysis based on an adapted model of the McGuire communication-behaviour model. The overall theme was identified as communicating medical knowledge to counterbalance ANT-consumption, and three categories were defined: Health education as preventive measure, controlling factors influencing the goal of the session, and medical students as health educators. Health education is a complex task, where the medical student’s credibility, flexibility an
Omsorg, juridik och stödsystem
Recension av följande bok:Maria Bennich och Lars Zanderin (red.) (2016). Omsorger om funktionshindrade(227 sidor).Förlag: Studentlitteratur, Lund
När föräldrarna inte mår bra påverkas barnen
Många barn växer upp i familjer med allvarliga problem som missbruk, psykisk ohälsa och våld. De vuxnas svårigheter kan innebära att de brister i sitt föräldraskap och barnen blir en riskgrupp för egen ohälsa, skolsvårigheter och utanförskap. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKL arbetade 2011-2015 med en särskild nationell satsning för att öka kunskapen och stärka stödet till dessa barn och familjer genom bl.a. etablerande av hållbara strukturer för samhälleligt stöd, satsning på utvecklingsprojekt och satsning på kompetensutveckling inom missbruks- och beroendevården. Ett par slutsatser är nödvändigheten med hållbara övergripande strukturer för att ge barn stöd samt att när föräldrar söker hjälp för sina problem är det viktigt att familjemedlemmarna erbjuds stöd både som familj och som individer
Trygghetscirkeln som stöd till späd- och småbarnsfamiljer - användbarhet och effekter
Artikeln bygger på data hämtade från en svensk effektstudie av Trygghetscirkeln. Utvärderingar gjorda av gruppledare och 25 föräldrar presenteras tillsammans med förändringar av föräldrars inre representationer av barnet samt samspelskvalitet i föräldra-barnparet före och efter interventionen. Bedömningarna gjordes med Working Model of the Child Interview (WMCI) and Emotional Available (EA) scales. Gruppledare och föräldrar var enhälligt positiva till Trygghetscirkelns teori, begrepp och upplägg. Gruppledarna uttryckte att metoden underlättade föräldrarnas delaktighet i behandlingen, men betonade att uppväckta känslor måste ges utrymme för bearbetning mellan sessionerna. Uppföljningen visade att 10 föräldrars inre representation förändrats till balanserad och att 13 föräldra-barnpar förbättrat sin samspelskvalitet efter interventionen. Resultaten lyfter fram Trygghetscirkelns värde som komplement till sedvanlig behandling för familjer med späda och små barn.
Barnmorskans samtal om alkohol i tidig graviditet med mammor och pappor
En ny metod har testats för att samtala om alkohol under graviditet. De flesta gravida avstod alkohol efter att graviditeten blivit känd. De som fortsatte dricka alkohol var lika ofta omföderskor som förstföderskor. Det var viktigt för kvinnorna (92%) att få stöd till alkoholfri graviditet från pappan. Fler gravida kvinnor i interventionsgruppen än i jämförelsegruppen erbjöds alkoholfria alternativ och uppgav mödrahälsovården som sin viktigaste informationskälla avseende alkohol. En majoritet av alla pappor/medföräldrar minskade sitt drickande inför föräldraskapet. De pappor/medföräldrar som fyllt i AUDIT tillsammans med den gravida kvinnan var mer nöjda med barnmorskans alkoholsamtal. Under graviditeten är det möjligt att genom screening hitta kvinnor och män med hög alkoholkonsumtion och erbjuda stöd för minskad alkoholkonsumtion i föräldraskapet
En ny skolläkarutbildning för skolans hälsofrämjande arbete
En ny kurs inom specialistutbildningen för skolläkare kommer att startas under 2017. Det finns en mer än 150 årig tradition bland skolläkare i Sverige att arbeta för positiv hälsoutveckling bland barn och unga i skolan. Men så här långt har det faktiskt inte funnits någon systematisk utbildning i form av specifik kurs för skolläkare. Ett viktigt mål i specialistutbildningen av läkarna är att lära sig bidra med medicinskt evidensbaserad kunskap i det tvärprofessionella samarbetet för barns hälsoutveckling i skolan samt för elever med sviktande mental hälsa, specifika neuropsykiatriska störningar och inlärningsproblem av andra orsaker
En hälsofrämjande hälso- och sjukvård, vad varför och hur?
Ett huvudargument bakom WHO:s initiativ till en hälsofrämjande hälso- och sjukvård var att en re-orientering mot hälsa skulle leda till en effektivare hälso-och sjukvård som bättre mötte samhällets behov. Det andra argumentet var behovet att ta vara på sjukvårdens kunskap, kontaktyta och auktoritet för att stärka folkhälsoinsatserna. Denna ansats, som innebär att utveckla och integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i all hälso- och sjukvård har idag ett starkt vetenskapligt stöd. Den är grunden för målområde 6 i det nationella folkhälsomålet, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, och dess utveckling drivs av det svenska HFS nätverket. Exempel på hur detta kan ske ges i följande kapitel i detta temanummer
Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar – först misstrott, nu evidensbaserat
SammanfattningVästerbottens Hälsoundersökningar och Hälsosamtal i Skaraborg och Jönköpings län representerar konceptet riktade hälsosamtal för prevention av hjärt-kärlsjukdomar. Utvärderingar visar en positiv effekt med lägre mortalitet, både på befolkningsnivå (deltagare och icke-deltagare sammantaget) och i ännu högre grad bland deltagarna, i jämförelse med motsvarande grupper nationellt. Utmaningar återstår, både vad gäller andelen deltagande invånare och hur motiven för arbetet kan stärkas utifrån primärvårdens perspektiv. Det centrala i konceptet, som skiljer det från andra mer generella hälsokontroller, är att det:drivs integrerat i primärvårdenär befolkningsbaseratkombinerar hälsofrämjande lågriskstrategi och sjukdomsförebyggande högriskstrategifokuserar på hälsosamtalet utifrån individens preferenser och möjligheter, levnadsvanor och levnadsförhållanden samt kardiovaskulära riskfaktoreranvänder personcentrerad samtalsmetodik och visuella pedagogiska hjälpmedelbaseras på medicinsk evidens för hjärt-.kärlpreventionanpassas till lokala förutsättningarkvalitetssäkras genom ett strukturerat kompetens- och metodstöd. AbstractVästerbotten Intervention Programme and health dialogues in the Counties of Skaraborg and Jönköping represent a concept of targeted health dialogues for prevention of cardiovascular diseases. Evaluations show lower mortality both on a population level (participants and non-participants together) and to an even higher degree among participants compared to the national level. There are differences between general health checks and the model for targeted health dialogues which is characterized by:Integration in primary carePopulation basedCombines health promotive low risk strategy and disease preventive high risk strategyFocus on the health dialogue taking the individuals preferences, life situation and cardiovascular risk factors into considerationPerson centred dialogue methods and visual pedagogic toolsBased on medical evidence for cardiovascular preventionAdaptation to local conditionsSystematic structure for competence and method suppor
En opinionsbildande hälso- och sjukvård – tar vi vårt ansvar?
En ökande insikt om storleken på det förebyggbara sjukvårdsbehovet borde leda till att alla verksamma i hälso- och sjukvården, i kraft av sin kunskap och vardagliga erfarenhet, engagerar sig i en opinionsbildning för att stödja erforderliga hälsopolitiska beslut för att minska sådan sjuklighet. Erfarenheter hämtade från det tobakspreventiva området visar att även djupt rotade uppfattningar i befolkningen och dess politiska företrädare kan påverkas. Men mycket återstår att göra inom levnadsvaneområdet i stort. A substantial part of the total burden of disease is made up of conditions that are preventable. Recognizing this fact should make health professionals of all kinds eager to influence public opinion in order to support health political measures aimed at decreasing such sickness. Experience from the tobacco control area shows that politicians indeed can be influenced by health professionals. However, when considering all kinds of recognized unhealthy behavior in the population most of the opinion building work remains to be done. En ökande insikt om storleken på det förebyggbara sjukvårdsbehovet borde leda till att alla verksamma i hälso- och sjukvården, i kraft av sin kunskap och vardagliga erfarenhet, engagerar sig i en opinionsbildning för att stödja erforderliga hälsopolitiska beslut för att minska sådan sjuklighet. Erfarenheter hämtade från det tobakspreventiva området visar att även djupt rotade uppfattningar i befolkningen och dess politiska företrädare kan påverkas. Men mycket återstår att göra inom levnadsvaneområdet i stort
Strategisk samverkan kring personer med psykiska funktionshinder: Om organisering, beslut och beslutsfattande
Samverkan har blivit en allt viktigare styrform i välfärdsproduktionen. Behovet av samverkan förefaller ha ökat på grund av en intensifierad specialisering, arbetsdelning och divisionalisering. Samverkan har setts som lösningen på komplexa och konfliktfyllda problem i produktionen av välfärdstjänster. Syftet med artikeln är att undersöka hur styrning genom strategisk samverkan organiseras och att beskriva och analysera hur rådsmedlemmarna ser på beslut och beslutsfattande i råden. För att besvara dessa frågor har medlemmar ur åtta strategiska samverkansråd intervjuats och de har dessutom fått besvara en mindre enkät. Resultatet visar att det finns betydande problem i fråga om vem som egentligen bör sitta i dessa råd, samt att man inte alls är överens om hur arbetet i råden ser ut.Collaboration has become an increasingly important way of governance in the welfare state. The need and demand for collaboration have increased due to specialization of professions, divisionalization of organizations and an increasing number of actors, among other things, resulting from the marketization of public services in Sweden. The aim of the article is to describe and analyse how strategic collaboration councils are organized and to consider the council members’ point of view when it comes to decisions and decision-making. The results show that there are some considerable problems and dilemmas in deciding upon who should be in these councils, and that there is no general agreement about what the councils’ work should entail