Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Flervetenskaplighet och delaktighet i habiliteringen
Get PDFRecension:Att arbeta med delaktighet inom habiliteringav Kristofer Hansson och Eva Nordmark (Red.), 201
Preventiva insatser för att förebygga och minska sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa – en litteraturöversikt av svensk forskning och förändringar i svensk lagstiftning.
Get PDF Psykisk ohälsa utgör idag det främsta skälet till sjukskrivning i Sverige och involverar i hög grad arbetsplatser. I denna litteraturöversikt har vi mellan 2000−2016 undersökt dels svenska primär- och sekundärpreventiva insatser som inkluderar arbetsplatsen för att förhindra eller minska sjukskrivning på grund av vanlig psykisk sjukdom dels kartlagt hur svensk lagstiftning och policy inom rehabiliteringsområdet förändrats, tillkommit och kontextuellt påverkat primär- och sekundärinsinsatser. Vi fann inga svenska studier om primärprevention på arbetsplatsen och endast sex sekundärpreventiva insatser som inkluderat arbetsplatsen, varav två lett till kortare sjukskrivning. Vad gäller förändring av lagar och policy har dessa snarare stimulerat sekundär och tertiär prevention än primärprevention. Översikten visar att det finns ett stort behov av att utveckla nationella preventionsstudier som inkluderar arbetsplatsen.
Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar
Get PDF En stor andel ungdomar i Sverige rapporterar självskattad ohälsa. Det handlar i huvudsak om lättare psykiska besvär som oro, ängslan och nedstämdhet, men också somatiska besvär som exempelvis huvudvärk, ont i magen och problem med nattsömnen. Trots betydande forskningsinsatser finns luckor i den samlade kunskapen om ungdomars psykiska ohälsa, inte minst vad gäller deras egna uppfattningar och erfarenheter av ohälsa så som de själva förstår den
Masterprogram i folkhälsovetenskap med fokus på barns liv och hälsa
Get PDF Hälsoorientering med interprofessionellt och problembaserat lärande har en lång tradition vid den medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Detta utgör också grunden för det interprofessionella masterprogram som startade 2008. Detta har utgångspunkt i behovet av att utveckla en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård för att möta framtidens behov samt utveckla vårdens kvalitet och resultat. Teori och metod för hälsofrämjande, prevention och förbättringskunskap är därför centrala delar för alla professioner på masternivå och inte enbart för folkhälsovetaren. Alla studenter får därmed ett folkhälsovetenskapligt perspektiv i sin ämnesspecifika examen, med möjlighet till fördjupning. Alumni bekräftar att de fått verktyg för att utveckla kvalitet och hälsoorientering av hälso- och sjukvården som de tidigare saknat
Akademiska folkhälsoutbildningar i Sverige – en översikt
Get PDF Folkhälsovetenskap är sedan två decennier ett etablerat ämne inom den svenska högskolans alla tre utbildningsnivåer. Under åren har antalet utbildningar varierat och finns 2017 som akademisk utbildning vid 18 lärosäten. På grundnivå finns nio program och på avancerad nivå 18 olika program med vardera nio som magister- respektive masterutbildningar. Forskarutbildning i ämnet bedrivs vid tio lärosäten. Medan de varit en nedgång av antalet utbildningar på grundutbildningsnivå har det varit en kraftig utbyggnad på avancerad- och forskarutbildningsnivå. Utbildningens innehåll återspeglar väl ämnets tvärvetenskapliga karaktär och dess förankring i epidemiologi. Grundutbildningen visar på en bred inriktning och master programmen finns med flera specifika inriktningar, bland annat Global hälsa, Hälsoekonomi och Epidemiologi
Perspektiv på teambaserad rehabilitering samt klinisk forskning och vårdutveckling med relevans för integrativ vård
Get PDFDen här artikeln ger en introduktion till teambaserad rehabilitering samt klinisk forskning och vårdutveckling med relevans för integrativ vård nationellt och internationellt. Artikeln beskriver begrepp, ger exempel på studier om integrativ vård samt avslutas med en överblick av kunskapsluckor och förslag på framtida forskning av betydelse för fortsatt vårdutveckling och evidensbaserad praktik inom området
Användande av klassifikationen ICF– en genomgång av förekomst av ICF i högre utbildning
Get PDFDen här artikeln handlar om International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) och förekomsten av ICF i den högre utbildningen vid högskolor och universitet i olika vetenskapliga discipliner, särskilt socialt arbete. Artikeln diskuterar även vilka pedagogiska utmaningar som finns för att använda ICF i den högre utbildningen i framtiden. I översikten beskrivs förekomsten av ICF inom den högre utbildningen i olika länder sedan lanseringen av ICF fram till år 2016. Det torde också finnas betydande utmaningar i ett utbyte mellan forskare och praktiker att dela erfarenheterna med varandra. Den samlade erfarenheter av ICF är idag betydande.This article is about the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) and the diffusion of educational experiences. The article also describe the educational challenges including the classification in higher education. There will also be significant challenges in a social exchange between researchers and practitioners and sharing experiences with each other. Nyckelord: ICF, klassifikation, socialt arbete, högre utbildning, kunskapsöversik
Lönearbete och medborgarlön – reflektioner utifrån Hannah Arendts vita activa
Get PDFArbetslinjens företrädare förespråkar lönearbete som den enda vägen att bibehålla välfärden. Dock ifrågasätts både arbetslinjen och ständig tillväxt. I detta sammanhang kan Hannah Arendts tankegångar om människan som aktiv varelse vara intressanta. Arendt beskriver tre modaliteter av mänsklig aktivitet; arbete, tillverkning och handlande. Arbete är de återkommande aktiviteter som ständigt måste göras för att upprätthålla den biologiska existensen. Tillverkning innebär de aktiviteter som ger upphov till en artificiell värld skapad av människor. Handlande slutligen, är den aktivitet som utspelas mellan människor. Enligt Arendt är det inom modaliteten handlande som människan uppnår verklig frihet och kan utvecklas. Lönearbetets förutsättningar överensstämmer med arbetets modalitet vars glorifiering Arendt varnade för redan för 60 år sedan. Medborgarlöner skulle kunna frigöra stora grupper av människor från lönearbete. Utanförskapet sträcker sig i så fall endast till modaliteten arbete. Den tillväxt som anses som så viktig bör därmed snarare ske inom handlingens modalitet än inom arbetets modalitet.
Analysing equity in outpatient care in Stockholm County and the impact of using different data sources.
Get PDFDiagnos- och behandlingskarriärer inom Barn- och ungdomspsykiatrin - En studie av 20 ungdomar som inte går till skolan
Get PDF The article addresses 20 adolescents who do not go to school, with a focus on their path through the Child and Youth Mental Health services (BUP). The adolescents in the study were between 13 and 17-years-old and included 12 girls and eight boys. The results show that various professions within BUP give adolescents many different diagnoses and many different treatment measures during a single treatment period. What implication does this have for the adolescents? It can lead to extremely long treatment periods that result in protracted psychological distress for adolescents, at the same time as it affects their possibilities to succeed in school negatively. Artikeln handlar om 20 ungdomar som inte går till skolan med focus på deras väg genom den Barn- och ungdomspsykiatriska vården. Ungdomarna i studien var mellan 13 och 17 år gamla och den omfattades av 12 flickor och åtta pojkar. Resultatet visar olika professioner inom BUP ger ungdomarna många olika diagnoser och många olika behandlingsåtgärder under en och samma vårdperiod. Vilka konsekvenser kan då detta få för ungdomarna? Det kan leda till för långa vårdperioder som ger psykisk lidande för ungdomarna, samtidigt som det påverkar deras möjligheter att fullfölja sin skolgång negativt.