Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Att förstå fattigdom – kursen i global hälsa för KI-studenter
Get PDFHur får man folk att förstå och engagera sig i de enorma skillnaderna som existerar mellan länders inkomst och människors hälsa? Inkomsten i Sverige är 100 gånger högre per person än i världens fattigaste länder och professor Hans Rosling lyckades med den svåra konsten att förmedla den oerhörda betydelsen av dessa två nollor för att kunna leva ett friskt liv och få behandling när man blir sjuk. Hans Rosling var internationell folkbildare i global hälsa. Utrustad med färggranna statistikbubblor om världens utveckling och sin överdrivet långa analoga pekpinne tog han världen med storm. När han gick bort sörjde en hel värld en fantastisk lärare, men det hela började 1996 på Karolinska Institutet med en valbar kurs för läkarstudenter i global hälsa. Det som kännetecknade Roslings pedagogik – att koppla den aggregerade sanningen om världens utveckling i siffror och till den enskilda individens livsöde – kännetecknade också hans kurs där några veckors teori i Sverige kombinerades med en studieresa till ett låg- eller lägre medelinkomstland för att uppleva den verklighet de läst om och träffa de människor som lever där. Kursen i global hälsa lever kvar på KI men har utvecklats över tid. Sedan en tid tillbaka går den två gånger per år och tar emot studenter från 10 olika utbildningsprogram. Under de tre första veckorna läser studenterna teori tillsammans på Karolinska Institutet i Stockholm för att sedan tillbringa två veckor i mindre grupper antingen i Tanzania, Uganda, Laos eller Vietnam. Målet är att de med egna ögon ska få uppleva och därmed fördjupa sin förståelse för vad som påverkar hälsa och sjukdom i länder med små resurser. Det är på denna resa studenterna får tillbringa en natt hos en vanlig familj på landsbygden, vara med att hämta vatten, laga mat och gå ut på åkern – något som Hans berättat om i sina föreläsningar världen över liksom i sina populära sommar-och vinterprogram på Sveriges Radio. Kombinationen av att lära sig om global hälsa i teorin och den personliga erfarenheten av en annorlunda verklighet är viktig för att kunna lämna gamla föreställningar om världen bakom sig, och ta till sig en mer evidensbaserad, aktuell världsbild. Detta var ju också Hans Roslings viktigaste budskap – att fler av oss skulle förstå världen utifrån fakta och inte snedvridna föreställningar i hopp om att vi då kan ta bättre beslut och se möjligheterna snarare än begränsningarna. När andra kallade honom för optimist brukade han själv säga: "Nej, jag är en possibilist!"
Östgötakommissionen och den nationella folkhälsopolitiken
No full textÖstgötakommissionen verkade år 2012-2014 i en samverkan mellan forskare, tjänstemän och politiker och dess rekommendationer är grund för arbetet för jämlik hälsa i region Östergötland som startade 2015. Implementeringsarbetet har fokuserat på strukturer och kunskap; koppling av arbetet för jämlik hälsa till regionalt utvecklingsuppdrag, strukturer för samarbete med kommuner, civilsamhälle, för ökad kunskap och medvetenhet om skillnader i hälsa samt beslutsstöd inför politiska beslut. Insatser innefattar strategier för placering av nya vårdcentraler, Sätt Östergötland i rörelse och Bokstart. Riksdagens beslut om nya målområden för jämlik hälsa är värdefullt men att få genomslag behöver strukturer skapas också på, och för samarbetet med, nationell nivå. Lärdomar är att vikten av kunskap och en gemensam målbild. Kunskap är färskvara och kunskapskontinuitet i tjänstemannaledet en viktig resurs
Sårbarhet – ett begrebb till bruk för båda jämlik hälsa och hållbara samhällen.
No full textBegrebet sårbarhet används allt oftare i forskning om hållbara samhällen och jämlik hälsa. Men det är ett begrep som används mycket olika inom olika områden, och därför kan vara mera förvirrande än klargörande. Sårbarhet är ett mänskligt gundvillkor, men vårt samhälle skabar stor ojämlikhet mellan individer och samhällen i deras sårbarhet. På individniveau är där med ”precision public health” skapat förhoppningar om att kunna identificera sårbare individer, som bör ta särskilt ansvar för sit beteende. I epidemiologien har ojämlikhet i sårbarhet visat sig ha etiologisk och hälsopolitisk relevans. Hållbarhets- och utvecklings-forskningen har fokuseret på sårbarhet i betydningen bristande kapabilitet, och har gjort framsteg med at identifcera hur sårbarhed i på samhåallsniveau kan reduceras. På det sättet är sårbarhet ett begrep av relevans för båda jämlik hälsa och hållbara samhällen
Psykisk ohälsa eller bara livet? Narrativ om psykisk ohälsa i en internet-baserad stödverksamhet organiserad av och för ungdomar
No full textFöreliggande artikel berör Tilia, en ideell internetbaserad verksamhet som drivs av ungdomar och unga vuxna med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Tilia riktar sig till andra unga som kämpar med sitt psykiska mående och ska fungera som ett komplement till den offentliga vården. Denna artikel fokuserar på hur ungdomars psykiska ohälsa beskrivs på Tilia.se i syfte att närmare studera den språkliga repertoar om psykisk ohälsa som presenteras på hemsidan. Analysen visar hur de ungas beskrivningar av psykisk ohälsa präglas av ett fritt användande av psykologiskt och psykiatriskt expertspråk och en ”normalisering” av olika känslor, som kontrast till det vuxna (expert)samhällets normer och krav. Vidare betonas den stödsökandes egen agens och ungas behov av att bli lyssnade på
En svängom för att bryta ensamheten
No full textKan musik och dans på äldre dar bryta ensamhetens gissel? Det tror i alla fall Storbritanniens ensamhetsminister Tracey Crouch som menar att ensamheten har blivit ett allt större problem i samhället. Sedan urminnes tider har det varit känt att dans och musik är vederkvickelser som håller oss alerta långt upp i åldrarna. Men det är först nu under de senaste årtiondena som saken börjat att undersökas vetenskapligt
Fortsatt ökning av besök på vår webbplats och planer för 2018
Get PDFUnder det 94:e utgivningsåret, 2017, av Socialmedicinsk tidskrift (smt) har följande teman behandlats: Integrativ hälso- och sjukvård med fokus på Vidarkliniken (nr 1), Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (nr 2), Folkhälsoutbildningar i Sverige (nr 3), Barn i risk – kunskap från ett utvecklingsarbete (nr 4), Forskning och teori: Ett blandnummer (nr 5) och Hans Rosling – en märklig man, en kamrat till oss (nr 6)
Molekylärantropologisk forskning om konzo ad modum Hans Rosling
Get PDFHans Rosling hade en lysande forskarkarriär under 1980 och 1990-talen innan sin karriär som edutainer. Under tiden som läkare i Nacala i norra Moçambique stod han plötsligt mitt i en epidemi av en okänd typ av spastisk förlamning, numera kallad konzo. Detta blev startpunkten för en lång rad fältstudier i flera afrikanska länder. Utmärkande för hans forskning var en extremt tvärvetenskaplig ansats som han kallade molekylärantropologi och där han tog i bruk allt från antropologi via medicin och kemi till jordbruksforskning. Omkring konzo och kassava handledde han ett dussintal doktorander inom klinisk medicin, klinisk kemi, nutrition och agronomi. Han ordnade en tvärvetenskaplig kurs om kassava, kassavaodling och kassavatoxicitet i Uppsala 1990 och ett internationellt tvärvetenskapligt symposium i samma ämnen i Nigeria 1994
Legacy of Hans Rosling
Get PDF The subtitle of Hans Rosling’s memoirs reads as follows: How I got to understand the world (Hur jag lärde mig förstå världen). The subtitle could just as well have read: How I taught the world to understand itself. For this is the legacy of Hans Rosling: He provided us all with new and fundamental insight about the world and its development. He did so compellingly, passionately, and with an optimism that both encouraged and inspired
Vård på Centralen: professionella i ideellt arbete - framväxt av en ny typ av organisation i civilsamhället vid flyktingkrisen 2015
No full textEn ny typ av organisering i det svenska civilsamhället skapades vid flyktingkrisen hösten 2015 då hundratals vårdutbildade volontärer organiserade via sociala medier mötte flyktingars vårdbehov på Centralen i Stockholm. Professionella, i detta fall vårdpersonal, är vanligen verksamma utifrån en solidaritetslogik med grund i medborgerliga rättigheter, vid flyktingkrisen användes de professionella resurserna utifrån en solidaritetslogik grundad på mänskliga rättigheter. I denna fallstudie analyseras Vård på Centralen, med fokus på hur verksamheten organiserades vid sin tillblivelse och hur organiseras den idag när läget stabiliserats