Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Hans Rosling, Afghanistan, SAK och ensamkommande afghanska ungdomar
Get PDFHans Rosling hyste ett stort, långvarigt och genuint intresse för Afghanistan och Svenska Afghanistankommittén (SAK). Under sina sista år tilltog detta intresse ytterligare, sporrat av ett ökande antal ensamkommande afghanska ungdomar som 2015 nådde en topp med 23000. Med energi och stor nyfikenhet ville Rosling söka orsakerna till denna flyktingström. Han sökte svar på frågor om hur den har uppkommit: vilka beslut fattades och av vem? vika var drivkrafterna till flykten? hur organiserades den? hur valdes transportvägar och hur skedde upphandlingen? Rosling eftersökte ingående kostnadsjämförelser mellan mottagar- respektive avsändarsidorna. Var och hur kunde optimering av summan av omkostnaderna komma till mest nytta? SAKs kostnader för skolgång per elev och år i Afghanistan var Hans Roslings egentliga utgångspunkt i jämförelserna. Han föreslog SAK att gå in i forskningsverksamhet om både flyktens mekanismer och orsaker och om hur finansiella medel optimalt kunde nyttjas, d.v.s. hur och var kunde insatserna komma till störst nytta för afghanska ungdomar, i Sverige respektive Afghanistan. Många av Roslings frågor är fortfarande obesvarade
”Om det icke mätes- synes det ej” - om löpande bevakning av ojämlikhet i hälsa
No full textAtt förbättra folkhälsan och samtidigt minska de sociala skillnaderna i hälsa och överlevnad är en starkt uttryckt politisk målsättning idag. Uppgiften är svår; i samtliga nordiska länder sker en förbättring av folkhälsan parallellt med bestående eller ökande sociala skillnader i hälsa och överlevnad. De politiska styrmedlen är otillräckliga och insikten om vad som bör göras är begränsad. En löpande bevakning av folkhälsans utveckling, särskilt med avseende på ojämlikheten i hälsa är nödvändig, i första hand för att öka insikten i vad som driver ojämlikheten i hälsa; i andra hand för att kunna avläsa effekten av sådana politiska åtgärder, som syftar till att reducera ojämlikheten. En löpande bevakning bör också vara sådan att den kan informera beslutsfattare på alla nivåer, kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det innebär troligen att lokal, nationell och internationell statistik så långt möjligt bör använda samma sociala skiktningsvariabler när man beskriver hälsans ojämlikhet: kön, utbildningsnivå, samhällsklass, bostadsort, migrantstatus och grad av ekonomisk aktivitet
Socialmedicinsk tidskrifts närmaste framtid
No full textocialmedicinsk tidskrift har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso- och sjukvård. Sedan år 2009 finns den både i pappersform och som så kallad Open-Access tidskrift på nätet. Det betyder att den ligger öppet på vår webbplats, fritt tillgänglig och utan krav på inloggning. Idag finns alla artiklar sedan år 2003 tillgängliga på vår webbsida. Den förändrade tillgängligheten har medfört en kraftig minskning i antalet prenumeranter. Tidskriften lever under små ekonomiska omständigheter och drivs vidare främst tack vare frivilligt arbete av temaredaktörer och artikelförfattare som anser sig ha viktiga budskap att föra fram. Det betyder att Socialmedicinsk tidskrift blir till genom oegennyttigt arbete, främst på fritiden, hos en rad engagerade artikelförfattare. Tidskriftens överlevnad har sedan flera år garanterats genom så kallat tryckbidrag från forskningsfonden FORTE. Fonden ger bidrag för treårsperioder och Socialmedicinsk tidskrift fick tidigare i höst besked om att vi får medel för en ny treårsperiod med början 2019. S
Parkinsonpatienters självupplevelser av skadehändelser i hem- och boendemiljö – en intervjustudie
No full textDet är känt att patienter som diagnosticerats Parkinson´s disease drabbas av fall-incidenter och upplever fallrädslor och har nära att falla. Denna studie har undersökt förekomst av skadehändelser och risker i boendemiljöer hos personer med sjukdomen. Totalt har 11 personer med diagnosen Parkinsons sjukdom intervjuats om skador och trygghet i bostaden. Resultatet visar att det finns en relativt hög skadefrekvens hos intervjupersonerna samtidigt som medvetenheten och kunskapen om risker, skador och utsattheten också är hög hos de drabbade. De upplever också att flera av deras anhöriga uttrycker oro för deras säkerhet och trygghet
Nya perspektiv på lärarnas arbetsmiljöproblematik - Läraren som säkerhets- och krishanteringsaktör
No full textArtikeln problematiserar läraryrkets koppling till säkerhets- och krishanteringsfältet samt hur denna kan förväntas inverka på lärarnas arbetsmiljö. Baserad på litteraturstudier med fokus på yrkesgruppen lärares närmande till fältet säkerhet och krishantering, mynnar analysen ut i två potentiella utmaningar a) arbetsmiljöproblem relaterade till den nya lärarrollen och b) genusaspekter som uppstår vid kopplingen till säkerhets- och krishanteringsfältet. Lärarnas arbetsmiljö utmanas med anledning av nya krav att hantera kriser och agera som säkerhetsaktörer. Yrkesgruppen kan ställas inför nya uppgifter som traditionellt sett har hanterats av räddningstjänst och polis. I denna kontext aktualiseras föreställningar om genus kopplade till dessa tidigare separata yrkesgrupper. Kvinnodominerade yrkesgrupper riskerar här att underordnas. Kommunal resursallokering har hittills exkluderat lärare som kris- och säkerhetsaktörer vilket riskerar förstärka arbetsmiljöproblemen
Lärdomar om tillit, och nya forskningsuppgifter för tillitsforskare
No full textTemaredaktörernas avslutning och reflektion
Hur kan vi utveckla ”Embodied Compassion” på våra arbetsplatser? Does out of our bodies means out of our minds?
No full textUnder de senaste åren har ett samarbete pågått mellan Karolinska institutet, Helsingfors universitet och Stanford University kopplat till compassion och embodiment. ”Co-passion” är samlingsnamnet för ett projekt som ägt rum på olika arbetsplatser i Finland under ledning av Professor Anne Birgitta Pessi. Projektet har mynnat ut i berikande kunskapsutbyten, flertal publikationer samt en bok om compassion i arbetslivet, vilket är upprinnelsen till denna artikel. Vi sammanfattar här en konceptuell modell som illustrerar hur compassion kan se ut på arbetsplatsen utifrån ett förkroppsligat perspektiv; compassions olika ansikten beroende av kontext och utrymme, hur det känns att bevittna compassion i kroppen, hur konst kan påverka compassion samt rumsliga dimensioner av compassion
Vi och "de andra" - social hållbarhet kopplat till hur vi känner, tänker och agerar i relation till andra djur
No full textHållbarhetsbegreppet omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter, och hur de är sammanlänkade. Här ligger fokus på vår relation till, och behandling av, (andra) djur och hur kunskap om detta på ett nytt sätt synliggör FNs hållbarhetsmål, och faktorer viktiga för social hållbarhet såsom mångfald, tillit, empati och medkänsla. Ett av de mest påtagliga (och avskräckande) exemplen på de inbördes sambanden mellan människor, djur och natur är köttindustrin. Genom att försöka sätta oss in i djurets perspektiv utforskas på ett nytt sätt människans psykologiska och sociala mekanismer som styr våra beteenden, såsom speciesism, karnism och kognitiv dissonans. Vi ser då hur dessa påverkar attityden mot djur såväl som människor klassificerade som “de andra”, men också att det finns mer hållbara förhållningssätt.
Burnout and sick leave due to mental disorders: heritability, comorbidity, risk factors and adverse outcomes
Get PDFPsykiska sjukdomar är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige sedan 2014. De vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna är depression, ångest, samt stressrelaterade diagnoser som har ökat markant. Dessa sjukdomar är till viss del ärftliga och deras utveckling involverar många gener och miljöfaktorer. Genom att studera tvillingar kan vi undersöka variabiliteten, dvs. varför vissa drabbas och inte andra, av dessa sjukdomar närmare, när det gäller genetik och miljö som delas av tvillingparen och miljön unik för varje tvilling. Syftet var att undersöka genetiska och miljömässiga aspekter av utmattning och sjukskrivning i psykiska diagnoser, med fokus på hur genetik och delad miljö påverkar samsjukligheten mellan utmattning, psykiska sjukdomar och sjukskrivningar, samt att studera riskfaktorer och utfall med hänsyn tagen till genetik och delad miljö. Avhandlingen baserades på data från en enkätstudie som år 2004-2006 skickades till alla tvillingar i det svenska tvillingregistret födda mellan 1959 och 1985 och innehåller svar från mer än 25 000 individer. Därtill har nationella registerdata kopplats till tvillingarna, bland annat från Försäkringskassan om datum och diagnos för sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning. Ett flertal analysmetoder användes i denna avhandling, bland annat biometriska tvillingmodeller, logistisk regression och överlevnadsanalys. Huvudfynden var att utmattning hade ett starkt samband med depression och generaliserat ångestsyndrom. Utmattning hade även ett samband med framtida sjukskrivning på grund av stressrelaterade och andra psykiska sjukdomar, men till en lägre grad. En stor del av dessa samband förklarades av en delad genetisk sårbarhet. Arbete med höga krav och låg kontroll var en riskfaktor för sjukskrivning på grund av psykiska diagnoser, oavsett familjär predisposition. Trots att genetiken påverkar dessa sjukdomar och sjukskrivningar, så verkar genetik och delad miljö spela mindre roll i konsekvenser av att vara sjukskriven. Efter en avslutad sjukskrivning med en psykisk diagnos sågs ökad risk för ytterligare sjukfrånvaro, sjuk- eller aktivitetersättning och långtidsarbetslöshet, oavsett familjär predisposition. Fynden tyder på att utmattning och sjukfrånvaro på grund av psykiska diagnoser är ett folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser, både för individer och för samhället som helhet.Nedan hittar ni en länk till avhandlingen:https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/4604