Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Kraft och vilja att nå fram - Etniska grupper som mål och medel i ANDT-förebyggande arbete
No full textEn central utmaning inom prevention är att nå fram till målgruppen. Under åren 2003-2014 gav regeringen genom olika myndigheter medel till ANDT-förebyggande insatser där olika etniska grupper var mål och medel i arbetet. Vår forskargrupp har följt 31 projekt som genomförts av 28 olika idéburna organisationer. Studien bygger på analys av dokument och telefonintervjuer av projektledare och organisationsrepresentanter.Två tredjedelar av organisationerna var etniska och var fjärde en ANDT-organisation. Merparten av projekten riktades till barn och unga. Utbildningsinsatser, interaktiva metoder och samverkan dominerade. Detta gav ökad kunskap, stärkta deltagare och attityd- och beteendeförändringar. För organisationen gav det ökad samverkan, fortlevnad av projektet, förbättrade metoder och en tydligare roll i samhället. Trovärdigheten och tilliten till organisationerna ökar deras möjlighet att nå målgruppen
Ojämlikheter i klassamhället – tendenser och sociala krafter
No full textRecension:Recenserad bok: Kapitalet, överheten och alla vi andra. Klassamhället i Sverige – det rådande och det kommandeFörfattare: Göran TherbornFörlag: Arkiv förlag, Lund (174 sidor), 2018
Lättbegripligheten inom äldre- och funktionshinderomsorgen
No full textRecensionRecenserad bok: Äldre- och funktionshinderomsorg. Regelsystem, organisering, ledning och personal.Författare: Maria Bennich (Red.), Ulrika Börjesson, Kjerstin Larsson, Maria Wolmesjö, Lars Zanderin (Red.).Förlag: Liber, Stockholm, Första upplagan (154 sidor), 2017
Tilliten och rädslan. Från flykt till väntan
Get PDFRecension av bok. Redaktör: Wilhelm Östberg Förlag: Svenska kyrkan, Hoburgs församling,Sudrets pastorat, 2018.ISBN 978-91-6397-522-
Förtroende för Försäkringskassan - en fokusgruppsstudie
No full textFörsäkringskassan är den myndighet som förvaltar sjukförsäkring och det är av stor vikt att det finns ett gott förtroende för myndigheten både hos dem som är i behov av försäkringen och hos medborgarna i allmänhet. Syftet med den här fokusgruppsstudien var att undersöka hur personer med erfarenhet av sjukförsäkringen uppfattar och beskriver sitt förtroende för Försäkringskassan. Åtta fokusgrupper (n=41) genomfördes och varje grupp träffades vid ett tillfälle. Deltagarna beskrev hur strukturella och samhälleliga faktorer, såsom allt hårdare regler och åtstramningar i sjukförsäkringen, påverkade förtroendet negativt. Det framkom också att sjukförsäkringsprocessen sågs som osäker och att det saknades transparens i Försäkringskassans arbete och riktlinjer. Deltagarna ansåg att den personliga kontakten med handläggarna påverkade bilden av Försäkringskassan som myndighet. Deltagarna kunde känna sig utsatta och det fanns en känslan av maktlöshet i relationen till Försäkringskassan vilket försämrade deras hälsa. Slutsatsen är att det inte finns något lätt sätt för Försäkringskassan att bryta trenden av minskat förtroende. Politiker och tjänstemän behöver klargöra reglerna, se till att beslutsprocessen vad det beträffar sjukförsäkringen är lättförståelig och rättvis, och att grunderna för besluten inte är styrda av slumpen eller är godtyckliga. Allt detta kan sammantaget hindra klienterna från att uppleva försämrad hälsa, och styra allmänhetens förtroende för myndigheten i en positiv riktning
Den informatiska medicinen och ansvaret för den digitala patientens integritet
Get PDFGenom vårdens digitalisering har en ny medicinsk kunskapspraktik utvecklats – en informatisk medicin. Medicinhistoriskt är detta en ny typ av medicin, som skiljer från tidigare identifierade former av medicin. Den informatiska medicinen utmärker sig genom datainsamlingens och informationsdelningens centrala roll för dess kunskapsutveckling. Detta kräver avsteg från läkaretiska traditioner, som betonar tystnadsplikt och sekretess, till förmån för nyttjande av aggregerade data för övergripande kunskapsutveckling och kommersialisering. Den informatiska medicinens mål och medel överordnas individens rätt till sina data, den personliga integriteten och sekretessen i vården. Förhållandet riskerar att rubba patientens horisontella tillit till läkaren och vården, liksom den vertikala tilliten till välfärdssystemen och den kunskap som skapas genom vård
Självmord som multipurpose beteende – En alternativ syn på självmordet! Dags ändra fokus för vårt självmordspreventiva arbete
No full textDokumentationspraktiker, positioneringar och forskningsetik – en innehållsanalys av kvalitetsregister i Sverige
No full textAtt dokumentera och registrera folkhälsoproblem är inget nytt fenomen och dokumenteringspraktiken inkluderar flera olika aktörer till exempel: vårdpersonal, analytiker och forskare. Parallellt med utvecklingen av olika hälso-, sjukvårds- och kvalitetsregister har det också skett en mer tydlig reglering av forskningsetiken i registerstudier gällande datainsamling, databehandling, jämställdhet och samverkan. Däremot regleras inte hur och på vilket sätt registerstudier deklarerar sitt etiska förhållningssätt i redovisningen eller hur återföringen av resultat till deltagande patienter ska ske. I följande artikel analyseras 19 olika kvalitetsregisters årsrapporter i relation till hur deltagande definieras, hur syfte formuleras samt vilka etiska ståndpunkter som artikuleras i rapporterna
Modern medicinsk behandling har förbättrat livssituationen för unga med juvenil idiopatisk artrit. Långtidsuppföljning av två patientkohorter.
Get PDFSvensk sammanfattning utan rubrik: Två patientkohorter som vårdats för barnreumatism vid Lunds universitetssjukhus 1982 (grupp 1) respektive 1996 (grupp2) följdes upp efter drygt 10 år. Syftet var att kunna beskriva deras levnadsförhållande i olika avseenden i vuxen ålder. Patientgrupperna bedömdes jämförbara och följdes upp på samma sätt med intervjuer och självskattningar; HAQ, ISSI, SAS-SR, SCL-90-R. Grupp 2 hade haft tillgång till behandling med metotrexat tidigt i sjukdomsförloppet och senare även biologiska läkemedel. De hade vid uppföljningen en högre funktionsnivå, mindre hjälpbehov och en bättre social situation än den första gruppen, som inte haft tillgång till dessa mediciner. Båda grupperna hade få psykiska symtom (SCL-90) och ett välfungerande nätverk (ISSI). Engelsk sammanfattning. Modern pharmacological treatments improved life for young people with Juvenile Idiopathic Arthritis. Long-term follow up of two patient cohorts.Inpatients, similar age and sex, treated at an age > 15, group 1 in 1982, group 2 in 1996, were followed up after >10 years, with the same semi-structured telephone-interviews and self-ratings questionnaires; HAQ, ISSI, SAS-SR, SCL-90-R. Group 2 showed better functioning (HAQ), had more often fulltime work (53% vs 30%), and were more often married (55% vs 34%). Both groups had few psychiatric symptoms (SCL-90) and a satisfying network (ISSI). Group 1 patients were almost adult before methotrexate was used, while many in group 2 had got that treatment almost from disease onset. At follow up none in group 1 was treated with biological drugs versus 38% in group 2