Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
U-landstjänst som alternativ till värnplikt – en berättelse om Aktionsgruppen för fredstjänst (AFF)
Get PDFAktionsgruppen för fredstjänst (AFF) startade 1967 efter det att riksdagen året innan röstat om en ny lag om vapenfri tjänst och därvid avslagit att u-landstjänst skulle vara ett alternativ. Vid alla svenska universitetsorter som vid den tidpunkten hade medicinarutbildning bildades nu AFF-grupper, sammanlagt cirka 200 medicinstuderande. Ett gemensamt program antogs efter ett nationellt möte i Stockholm 1968. AFFs starka engagemang i försvarsfrågan, där många av medlemmarna var beredda att totalvägra, och den uppmärksamhet det fick i media påverkade politiker av olika partifärg. 1970 beslutades i riksdagen om inrättandet av en skola för personer som ville förebereda sig inför katastrof- och u-landsarbete och att denna utbildning skulle räknas som värnplikt. Som en konsekvens av detta startades 1972 en sådan utbildning på Sandöskolan i Kramfors. Hans Rosling var aktiv medlem av AFFs Uppsalagrupp och gick tillsammans med hustrun Agneta på Sandöskolan 1976
Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem
Get PDFDenna artikel redogör för förekomst av ADHD-diagnoser bland ungdomar som påbörjar öppenvårdskontakt för alkohol- och narkotikaproblem vid Maria-mottagningar i Sverige. I artikeln analyseras och diskuteras den ökande förekomsten av diagnosen i relation till ungdomarnas levnadsvillkor samt en tilltagande medikalisering och psykiatrisering av ungdomar i samhällsvård
Bortfall i surveyundersökningar:
No full text I surveyundersökningar vänder man sig direkt till ett urval av respondenter för att få svar på frågor om till exempel hur man trivs, hur man mår, vad man har för åsikt om det ena och det andra. För att resultaten skall vara tillförlitliga får inte bortfallet vara för stort. Men gränsen för vad som är för stort har hela tiden flyttats fram. På 1950-talet var den 10-15 procent. Sedan dess har bortfallet ökat dramatiskt och uppgår numera i många fall till 50 procent. Frågan är: Var går smärtgränsen nu
Digitala vårdlandskap – kritiska reflektioner om e-hälsa i glesbygden
Get PDFE-hälsa sägs av många kunna förbättra sjukvården. I den här artikeln undersöker vi föreställningar och idéer om e-hälsa för äldre i glesbygden med särskilt fokus på virtuella hälsorum. Vi lyfter fram förhoppningar om digital vård och analyserar på en diskursiv nivå. Artikeln belyser ideologiska föreställningar om sjukvård och problematiserar införandet av digital vårdteknologi. Som material har vi använt olika former av policymaterial. I analysen visar vi hur virtuella hälsorum kopplas ihop med diskurser om delaktighet i vård, aktivt åldrande och glesbygden som problem, och framhåller att det kan ge följder för äldres vård och hälsa. Slutligen påtalar vi behovet att närma sig e-hälsa för äldre i glesbygd från ett problematiserande perspektiv och reflektera kring digitaliseringens följder, nu och i framtiden
Ökad livskvalitet för äldre personer med psykisk ohälsa fås genom kvalificerat samtalsstöd
No full textEtt projekt har genomförts där äldre personer med begynnande eller lätt/medelsvår psykisk ohälsa, erbjudits kvalificerat samtalsstöd. Målet med projektet var att utveckla och pröva en modell för kvalificerat samtalsstöd i öppna vårdformer och att öka kunskapen om behovet. Projektet som var finansierat av Socialstyrelsen genomfördes i landstinget Västmanland och Västerås stad under 2012 och 2013.Resultatet visar att det finns uppenbara behov av kvalificerat samtalsstöd i öppna vårdformer. Av de 29 deltagare som besvarade en uppföljande enkät uppgav 25 entydigt att samtalen lindrat känslor av oro, ångest och nedstämdhet. Samtalen har haft olika karaktär och visat på olika behov. Samtalen ledde till bl.a. symptomlindring, insikt om skälet till oro och ångest, hade problemlösande effekt och fungerade för vissa individer som krisbearbetning. Anpassning till den enskilda personens specifika behov och resurser är nödvändig. Slutsatsen är att en uppbyggd verksamhet med kvalificerat samtalsstöd skulle gynna den enskilda äldre personen men också bidra till sänkta kostnader för både landsting och kommun.
Delaktighetsperspektiv och funktionsnedsättningar
No full textRecension av:Författare: Ulrika Hallberg och Lillemor R-M HallbergTitel: Delaktighet för personer med funktionsnedsättningarLund: Studentlitteratur (115 sidor), 2018
Personcentrerad vård på mediernas dagordning
Get PDFI artikeln undersöks förekomst av personcentrerad vård i svenska medier och detta jämförs med andra begrepp som lyfter den unika individen och personens ställning i mötet med hälso- och sjukvård.En utgångspunkt är att människor kan komma i kontakt med samhällsfrågor genom egen erfarenhet, andras berättelser eller via medierna. En annan är att medier påverkar människor genom vilka samhällsfrågor som kommer upp på dagordningen. De samhällsfrågor som kommer på mediernas dagordning tenderar människor att se som viktiga. Resultaten, som bygger på förekomst i databasen Mediearkivet/Retriever, visar att personcentrerad vård förekommer första gången 2009 och sedan har ökat i förekomst såväl i tryckt press som på svensk webb. Effekter undersöks inte men diskuteras
För världen i tiden
Get PDFUnder Hans Roslings livstid förändrades Sverige i grunden vad gäller sjukvård, befolkningens hälsa, utbildning, könsroller och jämställdhet. Att som Hans gjorde växa upp i efterkrigstidens synbara utveckling mot ett välståndssamhälle omfattande nästan alla svenskar, gav slående illustrationer över vad som var möjligt. Att lära sig applicera en del av dessa erfarenheter i fattiga länder, först i Mocambique, gav honom och hans jämnåriga ett unikt perspektiv på global utveckling, användbart både i Sverige, bland svenska universitetsstudenter, och i globala sammanhang. Hans inspirerades och lärde av vad han genomlevde, och han fann nya, genialiska didaktiska metoder att visa oss andra mer om världens utveckling och utmaningar
Kunskapsbaserat tobaksförebyggande arbete i skolan - A Non Smoking Generations (NSG) flerkomponentsprogram
No full text Den idéburna organisationen A Non Smoking Generation utvecklade under 2010–2017 ett kunskaps- och teoribaserat tobaksförebyggande flerkomponentsprogram för grund- och gymnasieskola tillsammans med en tvärvetenskaplig rådgivande forskargrupp. Här beskrivs programutvecklingsarbetet och genomförandet i fyra svenska kommuner, graden av engagemang och stöd för genomförandet samt elevernas syn på policy och lagar rörande tobak. Programmets teoretiska ramverk utgick från teorier och kunskap om förändringsberedskap, risk- och skyddsfaktorer, implementering, samt den processmodell som utvecklades och tillämpades i projektet. Alla skolor i kommunerna gick under projekttiden från att ha en lägre förändringsberedskap att arbeta tobaksförebyggande till en högre. I slutet av projektet var de tobaksspecifika skyddsfaktorerna inkluderade i tobakspolicys som tillämpades och andelen elever som kände till tobakspolicyn hade ökat. Resultaten visade också att kommunernas skolor hade kunnat tillämpa och kommit långt i arbetet med processmodellen. Av intervjuerna framkom att de var mycket nöjda med modellen och ansåg att den var lätt att arbeta utifrån och hålla fast vid i framtida arbete
Temaledare: Social hållbarhet – inlevelseförmåga, individuell hållbarhet och FN:s hållbarhetsmål – hur förhåller de sig till varandra?
Get PDFUnder de senaste åren har intresset för social hållbarhet ökat inom forskningsvärlden, även om fokus fortfarande framförallt är på ekologisk hållbarhet. I uppstarten till inrättandet av "Centrum för social hållbarhet" (CSS) på Karolinska Institutet bidrog olika forskare med sina perspektiv på "Socialt hållbar utveckling – fokus på empati, compassion och altruism" i ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift (Vol 90, nr 2, 2013). Vi har nu bjudit in forskargrupper som är intresserade av social hållbarhet, och tillsammans har vi skapat ett nytt temanummer där flera bidrag handlar om individuell hållbarhet, FN:s hållbarhetsmål och hur de förhåller sig till varandra, och även hur ledarskap och arbetsplatsfaktorer förhåller sig till ett hållbart arbetsliv. Dessutom beskrivs hur vår relation till andra djur och naturen är relaterat till hållbarhet