Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Flera generationer av klimatsvek
För över 60 år sedan, när mina föräldrar var tonåringar, hade oroande observationer av klimatet börjat tränga in i de svenska eliternas medvetande. Och i boken Sverige år 2000 – 24 svenska framtidsforskare om morgondagens samhälle (1969) samlades insikter från de allra främsta företrädarna inom forskning och industri för att diskutera utmaningar och möjligheter
Ett betydande steg mot en renare värld
Vår nuvarande energikrävande civilisation är byggd på lättillgänglig solenergi, som under miljontals år lagrats i form av kol, olja och gas. Energin avges vid behov genom förbränning t.ex. i fordon eller värmekraftverk. I processen frigörs en mängd ämnen som påverkar klimat och livsmiljö på ett förödande sätt.Dessa fossila energibärare kan ersättas med en annan, ren sådan, nämligen vätgas. Det som huvudsakligen utmärker vätgasen är att den kan lagra energi i nutid, i motsats till de fossila bränslena, och kan laddas med exempelvis energi från sol, vind och vatten. Energin släpps vid behov fri i form av elektricitet och värme i en elektrokemisk process i en så kallad "bränslecell". Den enda restprodukten är vatten. Elektriciteten kan driva alla typer av elmotorer och lockar fordonsindustrin genom en kombination av kort tankningstid och lång transportsträcka, ett perfekt komplement till batteritekniken. IT- industrin väljer tekniken på grund av dess pålitlighet och jämna elförsörjning. En snabb, global och massiv satsning på denna teknik skulle kunna ge vår levande planet en chans till återhämtning. 25 av länderna inom EU anslöt sig under hösten 2018 till ett avtal för gemensam utveckling av vätgas/eltekniken. Den svenska regeringen avstod från detta
Om snedvridna och negativa urval av idéer för miljöinnovation
Det är inte realistiskt att tro att en smal grupp av problemspecialister med tanke på våra kognitiva begränsningar och moderna industrisystems komplexitet, kommer att kunna producera all kunskap som krävs för att kunna uppnå hållbara kommersiella lösningar inom miljösektorn, eller att forskningsresultat ska överföras snabbare till omvärlden inom nuvarande system. Således behövs en effektiv och samlad dialog, liksom ett arrangemang där åtminstone de viktigaste aktörerna från marknadssystemet och omvärlden också kan delta i försök att simulera dynamiken i det övergripande systemet vid tidig prövning av olika idéer. Genom att sammanföra personer med idéer med innovationserfarna forskare och aktörer från marknadssystemet har vi visat att arbetsmiljörelaterade problem kan lösas snabbare och effektivare än idag, samtidigt som kunskaper om innovationsprocesserna för att utveckla hållbara lösningar kan genereras. Vi har pekat på några fundamentala utmaningar, som kräver helt nya angreppssätt för att lyckas, men menar att vi i dag har modeller, som kan prövas inom hela miljöområdet ur ett folkhälsoperspektiv.
Klimatfrågans psykologi
Växthusgasernas klimateffekter har varit kända i över ett sekel. Deras halter i atmosfären stiger allt snabbare i takt med ökande antal negativa klimateffekter. Trots dessa kunskaper råder en förbluffande passivitet när det gäller att sätta in kraftfulla åtgärder. Tekniska och politiska analyser och initiativförslag dissekeras sönder, internationella avtal sägs upp, och problemet förnekas totalt i vissa tongivande kretsar. Artikeln anlägger ett psykologiskt perspektiv på denna diskrepans mellan vetande och handling. Den analyserar ett flertal psykologiska faktorer som försvårar för oss att vidta nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med klimathotet. Den hävdar att människans psyke är konstruerat för att fokusera på det omedelbara, vare sig det gäller att avvärja faror eller att utföra etiska handlingar. Effektiva klimatåtgärder måste ta hänsyn till denna ”kognitiva och etiska närsynthet” och omvandla den till konstruktiv handling. Använda begrepp är förnekande, beljugande, projektion, dissonans, distans, skuld och apati. De hämtas huvudsakligen från psykoanalytisk teori samt social- och kognitions-psykologi
Konstnärshemmet
Vad skapar mening i tillvaron när vi blir äldre? Hur påverkas identiteten av samspelet med andra människor? Vad står institutionen äldreboendet för i människors medvetande och hur styr det synen på gamla? Kan detta vara frågeställningar värda att gestaltas konstnärligt?
Art is health
For Health is art, Prof. Tyyne Claudia Pollmann will flip the terms and introduce a reverse perspective on the topic, Art is health. She will follow the thread Make sense - Enrich environments – Make more sense - Collaborate
Kunskaper och verktyg om mänskliga rättigheter och socialtjänsten i dialog med nyanlända kvinnor förbättrar psykiska hälsan och relationen till barnen - erfarenheter från cirkelträffar på fyra orter
Sammanfattning Uppföljningsintervjuer genomfördes med 23 nyanlända arabisktalande kvinnor med uppehållstillstånd i den första omgången kunskapsbaserade och kulturellt anpassade cirkelträffar på fyra orter koordinerat av cirkelledare. Cirkelträffen pågick under fem träffar à 2 timmar/vecka. Kvinnorna uppskattade informationen som de fick i dialog med olika samtalsledare (legitimerad vårdpersonal, socialsekreterare, polis/advokat) men önskade få mer kunskaper. De fick kunskaper och verktyg och kände sig stärkta som föräldrar och som förbättrar deras och deras barns psykiska hälsa och relationen mellan dem. En viktig lärdom är att dessa föräldrar behöver kunskap om vad barnen lär sig i skolan och av kamrater så att barnen inte kan utnyttja sina föräldrars brist på kunskap vilket kan leda till att de upplever att de tappar föräldrarollen och oroas över anmälan till sociala myndigheter
Kurser och konferenser
The 9th Nordic Health Promotion Conference in Roskilde 12-14 june 2019 will be on: ”Health: Societal responsibility or individual obligation?” is adressing sustainable health promotion in theory and practice
Tjugo år av nordiskt samarbete i hälsofrämjande forskning
I det senaste numret av Scandinavian Journal of Public Health presenteras utvecklingen av samarbetet för nätverket Nordic Health Promotion Research Network (NHPRN) och de åtta konferenser nätverket hitintills organiserat. Konferensserien av nordiska hälsofrämjande (Health Promotion Research) forskningskonferenser startade genom ett samarbete mellan två av Världshälsoorganisationens samarbetscentra (WHO Collaborative Centres) i början av 1990-talet