Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Genom föräldrarna hjälper vi barnen. Förväntningar på utökat barnhälsovårdprogram.
Get PDFI en socialt utsatt stadsdel i Södra Sverige påbörjades utökat hembesöksprogram av barnhälsovårdssjuksköterskor och föräldra- barnrådgivare från socialtjänsten. Familjer som fått sitt första barn, eller första svenskfödda barn, skulle få möjlighet till stöd kring föräldraskap och kontakt med samhället. Syftet med studien var att undersöka personalens erfarenheter av tidigare arbetssätt och förväntningar vid införandet av utökat barnhälsovårdsprogram. Studien hade en kvalitativ ansats med intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna ”Utsatta familjer i segregerad miljö” och ”Nya arbetssättet förändrar och möjliggör” med vardera fyra underkategorier. Tidigare insatser upplevdes otillräckliga då målgruppen hade mångfacetterade stödbehov och med det nya arbetssättet fanns förhoppningar om större möjlighet till stöttning av familjerna, att kunna påverka i barnens hemmiljö och stärka föräldraskapet
Möten och relationer skapar livet självt
Get PDFRecenserad bok: Hur jag lärde mig förstå världen. Memoarer. Författare: Hans Rosling och Fanny HärgestamFörlag: Natur & Kultur, Stockholm (332 sidor), 2017
My Friend and Colleague Hans Rosling
Get PDFHannah Akuffo first met Hans Rosling when she became manager of the KIRT programme at Karolinska Institutet in 1997. He was then chairman of the KIRT Committee. Their diametrically different tempraments made it difficult to work together to begin with. She being more cautious found Hans a bit too "cocky" for her liking. In this article she recalls the turning point – a conversation that marks the beginning of a friendship and a working relationship where they instead came to complement each other through their differences
Ecological studies in Pinar del Rio Province support a toxico-nutritional etiology of epidemic neuropathy in Cuba
Get PDFTo study risk factors of epidemic neuropathy with ecological study design, we used surveillance data to calculate cumulative incidence in 59 small areas in the most affected part of Pinar del Rio Province, Cuba. The rates ranged from 2 to 55 per 1000 inhabitants and focus group discussions consistently revealed that rural high rate areas had a monotonous carbohydrate diet because of decreased state food rations and poor access to unofficial food production due to dense populations and state tobacco production. Adjacent low rate areas had a more diverse diet due to lower population densities and private agriculture with surpluses sold on the unofficial market. Analyses of digitalized land tenure maps confirmed higher (p<0.05) neuropathy rates in state tobacco areas as compared to private agriculture areas.The epidemic peak was proceeded by the lowest ever distributed rations of meat and egg. Vitamin supplementation in March was followed by incidence decline in May. Access to the unofficial food market for urban families was estimated by family doctors using an economy index. Only one (3%) of 32 families with an index +2 SD above the mean had neuropathy compared to 186 (22%) of 859 families with average economy. The neuropathy rate among the 7 700 pregnant women in the province who received extra meat and milk rations, was 0.5/1000, whereas the rate in fertile-age non-pregnant women was 33/1000. The consistent association of monotonous carbohydrate diet and the resulting unbalanced nutritional status, aggravated by tobacco smoking is the most probable causes of the neuropathy affecting about 50 000 Cubans in 1992-93
Omställning för hälsa och hållbarhet
No full textUtgående från en beskrivning av kopplingar mellan begreppen hälsa och hållbar utveckling tar texten sin utgångspunkt i tre nyckelord som nämns i samband med Agenda 2030 för en hållbar utveckling: transformation (omställning), integration (samverkan), och universalitet. Dessa nyckelord flyttar fokus från vad-frågan, som ofta resulterar i checklistor utan transformativ kraft, till varför- och hur-frågan. Texten fördjupar sig i behovet av att lägga större vikt vid de två senare frågorna och hur detta kan göras i praktiken
POLITIKK FOR Å UTJEVNE SOSIALE HELSEFORSKJELLER I DE SKANDINAVISKE LAND
No full textDe skandinaviske land har en lang tradisjon for å utjevne sosiale helseforskjeller gjennom å bruke politiske virkemidler og strukturelle tiltak. Tradisjonelt har strukturelle virkemidler i form av nasjonal politikk og universelle velferdsordninger vært et kjennetegn for de skandinaviske velferdsstatene. Men selv om det er mange likheter mellom Danmark, Norge og Sverige, finnes det også forskjeller når det gjelder hvilke politiske virkemidler som blir prioritert. Siktemålet med denne artikkelen er å beskrive og diskutere noen av disse forskjellene og hvilke konsekvenser de kan ha for arbeidet med å utjevne sosiale helseforskjeller. Artikkelen bygger på data fra et pågående prosjekt som sammenligner nasjonal politikk for å utjevne sosiale helseforskjeller i de nordiske land. Det er mange likheter mellom de nordiske land år det gjelder organisering av folkehelsepolitikken. I tråd med den nordiske velferdsmodellen, er folkehelse et offentlig ansvar. Norge og Sverige har det tydeligste fokuset på sosiale helseforskjeller og sosiale determinanter. I Danmark er det størst fokus på endring av levevaner, særlig blant grupper med lav sosioøkonomisk status-. Norge er det eneste av de tre landene som har en egen folkehelselov. Siden loven ble vedtatt i 2012, har det vært en utvikling der loven i økende grad blir oppfattet som en lov for kommunene. ikke eksplisitt løftes fram og prioriteres. I alle tre land er kommunene sentrale i implementeringen av politikken. Et viktig poeng i den sentral-lokale dimensjonen er at kommunene har begrenset kontroll over viktige politikkområder og ikke minst nasjonale prioriteringer. Viktige determinanter som fordelingspolitikk, skattepolitikk, arbeidsmarkedspolitikk og utdanningspolitikk ligger til det nasjonale nivået.
Agenda 2030, hållbar utveckling och jämlikhet i hälsa
No full textVid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 deklarationen med 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. I artikeln beskriver författaren hur genomförandet av Agenda 2030 sker i Sverige och det uppdrag som Agenda 2030 – delegationen har att stödja och stimulera arbetet med Sveriges genomförande av agendan. Med utgångspunkt i Agenda 2030 – delegationens analyser och förslag beskriver författaren de kopplingar som bedöms finnas mellan Agenda 2030, hållbar utveckling och jämlikhet i hälsa
Folkhälsa och svenskt civilsamhälle – några introducerande aspekter
No full textÅr 1920 kom två studenter vid Yale-universitetet in på sin lärares rum. De höll på att planera sina karriärer, och den ene av dem berättade att hans pappa arbetade med folkhälsa. Läraren, Charles-Edward Amory-Winslow, svarade de frågande unga männen att folkhälsa var ett stimulerande och växande arbetsområde, men fann, snart efter att de hade gått sitt svar platt och ointressant. Winslow föresatte sig, som åldrande expert inom sitt medicinska kunskapsområde, att försöka formulera vad folkhälsa egentligen borde innebära, och vilka insatser som området borde inrymma. Sina tankar publicerade han i tidskriften Science samma år och de ligger, nära hundra år senare, till grund för hur folkhälsa definieras idag
Civilsamhället och det sociala arbetet
No full textRecension av följande bok:Författare: Stig Linde och Roberto Scaramuzzino (redaktörer)Titel: Socialt arbete i civilsamhället – aktörer, former och funktioner.Lund: Studentlitteratur (303 sidor), 2017
Funktionshinderhistoria och människovärdet i samhället
No full textRecension:Författare: Margareta PerssonTitel: Gamla synsätt spökar än – funktionshinder genom tiderna. (259 sidor)Förlag: Instant Book, Stockholm (2018)