Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
FATTIGDOM OCH VÄLFÄRDSSKYDDSNÄTEN
No full textRecension av:Författare: Hans Swärd (Red.)Titel: Bedöma och åtgärda fattigdom. Om välfärdens skiljelinjer och samhällets yttersta skyddsnät.Lund: Studentlitteratur (263 sidor), 2018. Förslag upplagan
SAMHÄLLSARBETE I TIDEN – ANGELÄGET OM FRAMTIDENS UTMANINGAR
No full textRecension av följande bok:Författare: Stefan Sjöberg och Päivi Turunen (redaktörer)Titel: Samhällsarbete. Aktörer, arenor och perspektiv.Lund: Studentlitteratur (389 sidor), 2018
Från minoritetsstress till selektion: - Om olika perspektiv på sjukfrånvarons ojämlika fördelning mellan kvinnor och män
No full textEqual health is an important goal of the public health policy. Since women entered the paid labor market they have had higher sickness absence than men. Departing from Rosabeth Moss Kanter’s theory on minority dynamics early studies found an association with sickness absence. Later research rather found a healthy selection of women with low sick leave to occupations that were extremely male-dominated. However, women also choose occupations characterized by increased risk of mental and stress-related conditions. Reducing gender segregation in the labor market could contribute to reduced gender inequality in sickness absence. Even more important would be to change organizational and psychosocial work environment in womendominated professions in order to avoid that women and men working in these areas suffer from work-related illness and sick leave.En jämlik hälsa är ett folkhälsopolitiskt mål i Sverige. Sedan mitten av 1980-talet då kvinnor på allvar tog steget ut i den betalda arbetsmarknaden har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män. Den könsuppdelade arbetsmarknaden har föreslagits som en orsak till skillnaderna. Med utgångspunkt i Rosabeth Moss Kanters teori om samband mellan att vara i minoritet inom ett yrke fann flera studier ett samband mellan minoritetssituationen och sjukfrånvaro. Senare fann man en hälsoselektion av kvinnor med låg sjukfrånvaro till extremt mansdominerade yrken. Genusbaserad selektion innebär också att kvinnor oftare än män väljer yrken som utmärks av arbetsmiljö som ökar risken för psykiska problem och stressrelaterade tillstånd. Minskad könssegregering på arbetsmarknaden skulle kunna bidra till minskade könsskillnader. Än viktigare vore att ändra den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken för att undvika att kvinnor och män som arbetar i dessa områden drabbas av arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro
Aktivitetsersättning och arbetsförmåga : Bristande aktivitet och hypotetiska bedömningar
No full textAktivitetsersättning är en del av sjukförsäkringen som riktar sig till unga vuxna med funktionshinder, med syfte att ge dem både ekonomisk trygghet och ökade förutsättningar till ett aktivt samhällsliv genom att få inträde på arbetsmarknaden. För rätt till ersättning krävs som regel att den unge har nedsatt arbetsförmåga, och vid beviljad ersättning ska han eller hon erbjudas aktiviteter som kan ha en gynnsam inverkan på sjukdomstillstånd eller prestationsförmåga. Det sker emellertid sällan någon konkret bedömning av arbetsförmågan, och aktiviteterna är få och dåligt anpassade. Det är således en stor diskrepans mellan reglering och tillämpning när det gäller arbetsförmågan. Försäkringen är i behov av förändring för att uppnå både rättvisa och legitimitet, och i artikeln diskuteras några möjliga åtgärder ur rättsligt perspektiv. Slutsatsen är att rätten till försörjning, det vill säga att omfattas av ekonomiskt stöd för sitt uppehälle, bör åtskiljas från stöd till aktivitet och arbetsmarknadskoppling, eftersom ersättningen i sig inte leder till ökad delaktighet
Social validitet för arbetsförmågebedömningar - vad, hur och varför?
No full textWithin vocational rehabilitation as well as insurance medicine individuals’ work ability are assessed. Usually traditional types of validity and reliability are studied, but social validity is still unusual.The purpose of this paper is to introduce the concept of social validity and to describe the importance of socially valid assessments of work ability. Social validity includes whether methods are perceived as appropriate, legitimate, understandable and worth the effort. Assessment methods with high social validity facilitates individuals understanding for procedures and can increase their motivation to participate, both in the assessment and in subsequent interventions. Social validity is also important to avoid that methods are perceived as irrelevant or insulting.Inom såväl arbetslivsinriktad rehabilitering som försäkringsmedicin förekommer bedömningar av personers arbetsförmåga. Vanligtvis studeras traditionella former av validitet och reliabilitet för dessa metoder, men social validitet är ännu ovanligt. Syftet med artikeln är att beskriva begreppet social validitet och betydelsen av socialt valida bedömningar av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Social validitet innefattar huruvida en metod anses vara lämplig, legitim, begriplig och värd mödan. Bedömningsmetoder som har en hög social validitet möjliggör personers förståelse för vad som ska ske vilket i sin tur kan öka deras motivation till att delta, både i bedömningen och i påföljande insatser. Social validitet är också viktigt att pröva för att undvika att metoder upplevs som irrelevanta eller kränkande
En berättelse om Olof Tegström - en föregångare i Vätgas Sverige, mer än 30 år före sin tid
No full textÅr 1985 fyllde Härnösand 400 år och ett småskaligt projekt med förnyelsebar energi, blev verklighet till jubiléet. Projektet kom att kallas WELGAS. Det stod för Wind-El-Gas. Tillsammans med Härnösands Kommun och Mitthögskolan, skapade ingenjören Olof Tegström ett miljövänligt projekt baserat på vind, el och vätgas. Tegström ville visa, att det går bra, att ha en hög levnadsstandard, utan att tära på miljön, tack vare ny modern teknik, fri från olja, kol och kärnkraft
Sverige som skyltfönster för ny teknik i vägen mot det fossilfria samhället
No full textFör att ha en rimlig chans att begränsa uppvärmningen till väl under 2 grader måste de av människan orsakade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, snabbt begränsas. Enligt IPCC behöver nettoutsläppen vara nere på noll år 2050. Vi måste vid det laget också ha börjat suga upp och binda koldioxid från atmosfären i stor skala. Även om prognoserna för att nå målet kan tyckas dystra kan vi se flera tendenser som inger hopp. I Sverige råder stor samsyn runt det klimatmålet. Sju av åtta riksdagspartier stod bakom uppgörelsen om det klimatpolitiska ramverket och kommunerna har länge drivit på arbetet med ambitiösare mål än staten. I denna artikel ger den nationella samordnaren för Fossilfritt Sverige en översiktlig bild av det arbete och den samverkan som bedrivs för att göra Sverige till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Att klimatpolitiken övergått från att vara en ren miljöfråga till att lika mycket handla om närings- och exportpolitik är hoppfullt. Visionen för Sverige är att vara en permanent världsutställning för ny teknik så att fler länder kan gå en genväg till fossilfri välfärd
Varför är det viktigt med en god hälsokommunikation för alla nyanlända migranter?
No full textAntalet migranter i världen och i Sverige är stort och har under de senaste fem åren ökat markant. Nyanlända migranter är en heterogen grupp men gemensamt är att de är en utsatt grupp när det gäller olika former av ohälsa. För att identifiera och främja hälsa bland dem görs ett flertal hälsokommunikativa insatser på nationell nivå. I den här artikeln presenteras resultat från studier som tittat på några nyanlända gruppers upplevelser och behov av dessa. Sammanställningen visar att alla nyanlända migranter som är i behov av hälsokommunikativa insatser inte får ta del av sådana eller nås på ett optimalt sätt. Hälsokommunikation som kommer alla till nytta oavsett födelseland, utbildnings-, och hälsolitteracitetsnivå är viktig för att uppnå en jämlik hälsa.
Vad gör vi nu?
No full textUnder de senaste två-tre decennierna har vi kunnat se konturerna av ett nytt folkhälsoarbete version 2.0 växa fram. I denna uppgradering återuppstår intresset för det omgivande samhället, framför allt i betydelsen av hur ekonomiska och politiska faktorer, ovanför den enskilda individens huvud, påverkar fördelningen av hälsa och sjukdom inom en befolkning. Ojämlikhet i hälsa har blivit ett av de dominerande forskningsfälten inom folkhälsovetenskaplig forskning och avspeglar sig även i många policydokument som rör folkhälsoområdet. Insikten om folkhälsoarbetets politiska karaktär har vunnit terräng mycket tack vare den kunskap om sambanden mellan människors livsvillkor och deras hälsotillstånd som genererats inom detta område. I viss mån har denna kunskap påverkat policyutvecklingen inom hälsopolitiken
Fullföljda studier – vägen till jämlik hälsa och hållbar regional utveckling
No full textDet är ingen tvekan om att befolkningens hälsa är av central betydelse för ett lands utveckling. Även jämlik hälsa, såväl inom ett lands befolkning som mellan länder, har blivit uppmärksammat som en viktig faktor för hållbar utveckling. Människors hälsa och välbefinnande har således både en direkt och indirekt påverkan på FNs 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Hälsa är både medel och förutsättning för att uppnå målen likväl som ett av de ultimata målen för hela arbetet.Det mål som är närmast kopplat till landstings och regioners arbete kring jämlik hälsa är mål nummer 3: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Samtidigt vet vi att en av de bästa strategierna för att förebygga ohälsa och främja en god och jämlik hälsa är knuten till ett annat hållbarhetsmål, mål nummer 4: Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Det är bakgrunden till att kraftsamling för fullföljda studier blev Västra Götalandsregionens största folkhälsosatsning