Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Klimatkrisen - vår oförmåga att hantera en stor omställning
Mankind is presently forcing the Planet towards a temperature increase in the interval 2.2 – 3.5°C – the highest in three million years - and this at the same time as climate researchers argue that we should strive to keep the increase below 1°C. Efforts to mitigate this rampant climate crisis are still negligible.A new worldview on the finite character of the planet must break the largest cognitive dissonance In the history of mankind to create acceptance for the transition to come.The discrepancy between a rapidly increasing planetary crisis on the one side and the marginal efforts to adaption and mitigation which take place on the other, has consequences for individual health, but in the extension also on a moral-ethical level. Are we heading towards a cultural-social breakdown following the deepening of the climate crisis?Mänskligheten driver för närvarande planeten mot en global temperaturhöjning i intervallet 2,2 – 3,5°C - den högsta på tre miljoner år - samtidigt som många i forskarvärlden menar att vi borde sträva efter att landa på högst 1°C. Åtgärderna för att hantera denna skenande klimatkris är ännu försumbara i förhållande till problemets storlek. En ny världsbild om planetens finita karaktär måste bryta den största kognitiva dissonansen i mänsklighetens historia för att skapa acceptans för den omställning som väntar.Diskrepansen mellan en snabbt ökande planetkris å ena sidan och de högst marginella åtgärder till anpassning och krisbekämpning som faktiskt vidtas, globalt såväl som nationellt, har konsekvenser för individers hälsa men i förlängningen också på det moralisk-etiska planet. Går vi mot en tilltagande kultur- och samhällsupplösning i takt med att klimatkrisen fördjupas
Arbetsplatsvåld i skolan: Lärares emotionsarbete vid våld från elever
Teachers are among the professional groups most frequently exposed to workplace violence, which affects their mental and physical health, their teaching, and the students involved. This article presents findings from a research project on threats and violence against teachers by pupils in Swedish lower secondary schools, and is based on interviews with teachers, representatives from the teacher unions, and principals. The analysis draws on sociological theories of emotions to examine the multifaceted nature of violence and its emotional impact, as well as how teachers manage the problem through emotional labour. A key conclusion is that it should not be left to individual teachers to handle complex situations alone; organisational measures are also required.Lärare tillhör de yrkesgrupper som mest frekvent utsätts för arbetsplatsvåld, vilket påverkar deras psykiska och fysiska hälsa, berörda elever och skolverksamheten. Denna artikel presenterar resultat från ett forskningsprojekt om hot och våld mot lärare från elever i svenska högstadieskolor, och bygger på intervjuer med lärare, representanter från lärarfacken och rektorer. Analysen visar på våldets mångsidiga uttryck, och med hjälp av emotionssociologisk teori synliggörs våldets emotionella påverkan och lärares hantering genom emotionsarbete. En central slutsats är att det inte är upp till enskilda lärare att ensamma hantera komplexa situationer, utan att även organisatoriska insatser behövs
Vetenskapligt hantverk – De första stegen i högre utbildning
RECENSION
Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas. (2024). Det vetenskapliga arbetets grunder. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-18723-5 (173 sidor)
Federal Government’s Growing Banned Words List Is Chilling Act of Censorship
A growing list of words and materials are being scrubbed from government websites and documents in an attempt by the Trump administration to remove all references not only to diversity, equity and inclusion, but also to climate change, vaccines, and a host of other topics.PEN America initially compiled a list of more than 250 words and phrases reportedly no longer considered acceptable by the Trump administration, from “abortion,” to “women,” and including “disability,” “elderly,” “Native American” and, unsurprisingly, the “Gulf of Mexico.” The list has now expanded to 350+ words, encompassing even desirable goals like “safe drinking water,” the mention of which can result in research grants or other agreements with the federal government getting nixed
Företagshälsovården som en oberoende expertresurs: En rättslig analys
Occupational health services are fundamentally mandated by the employer, who both chooses and pays for the services. This creates a potential conflict between acting in the interests of the employer and meeting the support and intervention needs of employees. According to Chapter 3, Section 2 c of the Swedish Work Environment Act, occupational health services are to act as an independent expert resource in matters of work environment and rehabilitation. The article shows that despite this regulation, there are no direct mechanisms to ensure compliance, which makes the principle of independence weak from a legal standpoint. It is, therefore, argued that lawmakers should consider introducing explicit legal requirements for occupational health services to maintain their independence and for employers to be obliged to respect this independence, regardless of organisational structure. A regulation does not automatically guarantee an independent operation, but it represents a symbolically and legally significant measure to promote and protect such independence. The legitimacy of occupational health services fundamentally depends on their ability to maintain independence.Företagshälsovården har i grunden ett uppdrag som styrs av arbetsgivaren, som både väljer och betalar för tjänsterna. Detta skapar en potentiell konflikt mellan att agera i arbetsgivarens intresse och att tillgodose arbetstagarnas behov av stöd och insatser. Enligt 3 kap. 2 c § arbetsmiljölagen ska företagshälsovården agera som en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Artikeln visar att det trots denna reglering saknas direkta rättsliga mekanismer för att säkerställa dess efterlevnad, vilket gör principen om oberoende svag ur ett rättsligt perspektiv. Därför argumenteras för att lagstiftaren bör överväga att införa direkta rättsliga krav på företagshälsovården att upprätthålla sitt oberoende gentemot både arbetsgivare och arbetstagare, samt att arbetsgivare åläggs en skyldighet att respektera detta oberoende, oavsett organisatorisk struktur. En reglering garanterar inte automatiskt en oberoende verksamhet, men den utgör en symboliskt och rättsystematiskt viktig åtgärd för att främja och skydda en sådan. Oberoendet är en central aspekt av företagshälsovårdens legitimitetsgrund
Specialvårdsresurser för de domstolsöverlämnade
Ett bättre samarbete mellan allmänpsykiatrin och rättpsykiatrin skulle befrukta båda sidor och ge fördelar för alla parter inte minst för alla häktade som måste vänta länge på rättpsykiatrisk under sökning, hävdar psykiatern Martin Elton. Efter ett 20-tal år som allmänpsykiater är han sedan ett par år verksam, i Linköping, inom en region baserad rättspsykiatrisk verksamhet i sydöstra sjukvårdsregionen där resurser vid en statlig rättspsykiatrisk station koordineras med en lands tingsdriven enhet för vård. Han har också en flerårig erfarenhet som läkarledamot i utskrivningsnämnd
Social utblick
Under de senaste 6- 7 har vi fått en drastisk ökning av människor, som måste söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Vi har med andra ord fått ett stort antal fattiga människor. Och det här bekräftas i Björn Gustafssons stora studie som han publicerat i "En bok om fattigdom". Vi som är verksamma inom socialt arbete och hälso- och sjukvården vet vilka följdverkningar som fattigdomen har i sitt släptåg. Av erfarenhet vet vi att med låg levnadsstandard följer ökade risker för ohälsa, sjukdom och bristtillstånd.Vårt handlande är motiverat av de värden som vi strävar att förverkliga. En välfärdspolitik i obalans kan naturligtvis inte accepteras. Tillsammans måste vi motverka fattigdomen. Och det skall ske genom en rättvis fördelningspolitik och inte i form av soppkök
Kvinnojourer som demokratiska aktörer : Ett skyddsnät och en röst för utsatta kvinnor i det civila samhället
Women’s shelters in Sweden are characterized by both providing support and protection for women exposed to violence, and also addressing men’s violence against women politically. They have thus played a significant role in Swedish democracy. However, the democratic role of the Women’s Shelter Movement has evolved, and is now facing challenges. The development of state policy on intimate partner violence and women’s shelters is here explored through a reflexive thematic analysis (Braun & Clarke, 2022) of government policy documents from 1980 to 2024. The results show a shift from shelters having a decisive role in combating men’s violence against women to a new situation today, when shelters are provided as a service within a welfare market. This development has improved, for example, the quality of shelters, but it has also contributed to a depoliticization of parts of the movement.Kvinnojourerna i Sverige kännetecknas av att de både erbjuder stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor och driver frågan om mäns våld mot kvinnor politiskt. Således har de haft en viktig roll i den svenska demokratin. Kvinnojoursrörelsens demokratiska roll har dock förändrats och står nu inför utmaningar. Genom en reflexiv tematisk analys (Braun & Clarke, 2022) av statliga policydokument från 1980 till 2024, undersöks hur den statliga politiken för våld i nära relationer, och gentemot kvinnojourerna, har utvecklats över tid. Resultaten visar hur kvinnojourerna har gått från att ha en avgörande roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor till idag, där insatsen skyddat boende erbjuds som en tjänst på välfärdsmarknaden. Utvecklingen har lett till framsteg för exempelvis kvaliteten i skyddade boenden, men den har också bidragit till en avpolitisering av delar av rörelsen
Demokratisk resiliens: Betydelsen av den liberala demokratins form och ideal för medborgarnas vilja att hålla samman och hjälpas åt
This text discusses the significance of democratic resilience, here defined as the population’s collective capacity to remain united around, and draw strength from, democratic ideals when such ideals are threatened by internal or external forces.Building on an existing theoretical framework and empirical findings from a population-based study, a theoretical index of individual resilience is constructed. The index includes the following variables: attitudes toward tax evasion, experience of lawful demonstrations, willingness to share resources in times of crisis, perceived preparedness for crisis situations, civic engagement and membership in civil society organizations and networks, level of education, and social trust.The overall resilience of the population is viewed as a key component of democratic resilience. Preliminary data analysis indicates that the proposed index correlates with individuals’ willingness to contribute during times of crisis, and ultimately in situations of war—regardless of potential risks to personal health and safety.Based on these findings, the role of civic engagement in fostering democratic resilience is further explored and discussed.I föreliggande text diskuteras betydelsen av demokratisk resiliens, här definierat som den samlade befolkningens förmåga att hålla samman kring och hämta styrka i demokratiska ideal när sådana ideal hotas av inre och yttre krafter.Med utgångspunkt i en befintlig teoretisk modell och i resultat hämtade från en befintlig befolkningsstudie konstrueras ett teoretiskt index för individers motståndskraft som innefattar variablerna: synen på skattefusk, erfarenheten av lagliga demonstrationer, viljan att dela med sig i en kris, känslan av att vara förberedd inför en kris, engagemang och medlemskap i civilsamhälles-organisationer och nätverk, utbildningsnivå samt social tillit.Den samlade motståndskraften hos befolkningen ses som en viktig del av demokratisk resiliens. En tentativ databearbetning visar att det index som föreslås samvarierar med människors vilja att göra insatser i kris och ytterst i krig – med eller utan fara för det egna livet och hälsan. Utifrån resultaten diskuteras betydelsen av medborgerligt engagemang för demokratisk resiliens