Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Replik: Fördelar med kliniskt verksamma socialläkare
No full textReplik till debattinläggen "Allt viktigare få socialmedicinska team till socialtjänsten!" av Jan Halldin och "Återupprätta den aktiva socialmedicinen – återinför socialläkarna!" av Gunnar Ågren. SMT nr 2, 2025
Masterutbildning i hälsovetenskap - folkhälsovetenskap i ett integrerat ämnesområde
Full text linkHögskolan Kristianstad beviljades år 2007 rätt att utfärda masterexamen inom området hälsovetenskap. Beslutet hade föregåtts av ett års intensivt arbete med att ta fram underlag till en ansökan. Man satsade på en integration av ämnen för att på ett aktivt sätt möta framtidens behov av personal med mångprofessionell kunskap. Arbetet med ansökan ledde till flera innovativa arbetsformer. Ett brett engagemang med intensiva dialoger skapades, såväl bland den egna lärarstaben som med det omgivande samhället.In 2007 a master programme in (integrative) health sciences at Kristianstad University College was approved by the Swedish National Agency for Higher Education. The process to secure approval by the Swedish national Agency was extensive and complex. The programme aimed to combine scientific knowledge from various disciplines into a joined body of knowledge geared to both the national and international labour markets in public health, health care and social sectors. The development process incorporated keywords including “interdisciplinary” and “multiprofessional”. New innovative working methods were used in this process. A broad engagement with intensive dialogues was developed among the personnel as well as to the surrounding community
Allt viktigare att få socialmedicinska team till socialtjänsten!
No full textDenna artikel är nummer 2 av 2 artiklar, båda med rubriken ”Allt viktigare att få socialmedicinska team till socialtjänsten”! Artikel nr 1 är publicerad i SMT nr 1, 2025.
Jag har i två artiklar försökt beskriva vilka uppgifter jag hade som socialläkare i två förortskommuner till Stockholm under 1970- och 80-talen. Behovet av socialmedicinska team är idag större än för 50 år sedan. Detta beror bl.a. på den i idag starka och ensidiga marknadsekonomistyrningen i vården där konkurrens och strid om pengar blivit allt viktigare bland vårdgivarna. Detta har i sin tur medfört att främst vårdefterfrågan och inte vårdbehov kommit att styra – i strid med Hälso- och sjukvårdslagen. Det som blivit allt påtagligare under senare år är också gängkriminaliteten med skjutningar och sprängningar samt nu masskjutningen i Örebro. Dessa händelser har starkt ökat behovet av socialmedicinska team inom främst utsatta områden
Då presidentvalskampanjen kom till byn min
No full text”Dizzy Gillespie for President”. Ja, så stod det med stora bokstäver på bilen utanför skollärare Perssons hus i den lilla norrländska by där jag växte upp. Det blev uppståndelse. Vem har ställt en sådan bil där? Det kan väl inte skolläraren tycka om
Stämplad som extremist : Civilsamhällesföreträdares berättelser om exkludering från det demokratiska samtalet genom negativ etikettering
Full text linkRepresentatives of civil society organizations in Sweden describe how negative labelling has decisive consequences for their democratic participation. In survey responses from 156 organizations, respondents report being subjected to labels such as “extremist” and “undemocratic,” which are perceived to undermine legitimacy, lead to self-censorship, and reduce opportunities to participate in public arenas. Grounded in labelling theory, the article examines how negative labels function as normative, disciplinary, and exclusionary mechanisms operating on micro, meso, and macro levels. The material points to an ongoing shift in the boundaries of what is considered democratically acceptable, where organizations previously regarded as central to democratic values are instead being cast under suspicion as threats to those very values. This development risks eroding pluralism, weakening trust between citizens and institutions, and contributing to deteriorating public health, due to reduced participation and increased psychosocial stress.Representanter för civilsamhällesorganisationer i Sverige beskriver hur negativ etikettering får avgörande konsekvenser för deras demokratiska deltagande. I enkätsvar från 156 organisationer vittnar respondenter om att de drabbas av etiketter som ”extremist” och ”odemokratisk”, vilka upplevs undergräva legitimitet, leda till självcensur och minska möjligheten att delta i offentliga sammanhang. Med utgångspunkt i etiketteringsteori förstås negativa etiketter som normerande, disciplinerande och exkluderande på mikro, meso och makronivå. I materialet framträder en förskjutning i gränserna för det demokratiskt acceptabla, där organisationer som tidigare setts som centrala för demokratins kärnvärden istället misstänkliggörs som hot mot desamma. Denna utveckling riskerar att urholka pluralismen i civilsamhället, försvaga den ömsesidiga tilliten mellan medborgare och institutioner och bidra till försämrad folkhälsa genom minskad delaktighet och ökad psykosocial press
Självrapporterad trötthet bland ambulanssjuksköterskor under ambulanskörning: En svensk enkätstudie
Full text linkTo study subjective experiences about risk factors in ambulance driving with special emphasis on fatigue, alcohol occurrence, shift work and deviation reporting among ambulance nurses in Sweden. Problems with fatigue in ambulance drivers were common. Despite the fact that the ambulance nurses were aware of the risks of fatigue, they still chose to drive ambulances in connection with emergency driving. 66 per cent of ambulance nurses have driven ambulances despite feeling very tired. One in three ambulance nurses stated that they knew a colleague who had alcohol problems. Several measures to change the culture and prevent ill health and ambulance safety emerged. 55 per cent of the participants also answered that they had not received any feedback on the incident reports they made to their employers. One conclusion is that the participants want a national driving license that can guarantee both basic training and further training for ambulance drivers.Syftet med studien var att studera subjektiva upplevelser om riskfaktorer vid ambulanskörning med särskild tonvikt på trötthet, alkoholförekomst, skiftarbete och avvikelserapportering bland ambulanssjuksköterskor i Sverige. Problem med trötthet hos ambulansförare var vanliga. Trots att ambulanssjuksköterskorna var medvetna om riskerna med trötthet valde de ändå att köra ambulans i samband med utryckningskörning. 66 procent av ambulanssjuksköterskorna har kört ambulansfordon trots att de kände sig väldigt trötta. Var tredje ambulanssjuksköterska uppgav att de kände en kollega som hade alkoholproblem. Flera åtgärder för att förändra kulturen och förebygga ohälsa och ambulanssäkerhet synliggjordes. 55 procent av deltagarna svarade också att de inte fått någon återkoppling på de incidentrapporter de gjort till sina arbetsgivare. En slutsats är att deltagarna vill ha ett nationellt körkort som kan garantera både grundutbildning och vidareutbildning för ambulansförare
Antologi om funktionsförmåga och funktionshinder för socialt arbete – Ett pionjärarbete
Full text linkRECENSION
Egard, Hanna., Runesson, Ingrid., Svensson Chowdhury, Matilda. (red.). (2024). Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Första upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB. ISBN 978-91-511-1215-2 (223 sidor)
Socialmedicin för säkerhets skull 1954 - 2024: Del 4: Innovation: samarbete KTH och KI
Full text linkHere we show that university researchers, public inventors and market participants in cooperation can play a significant role to initiate innovation and sustainable development where markets fail. Our experimental findings can explain both negative externalities and the slow development of good sustainable products, but also how the market participants themselves and the society can go around the problem to improve the average sustainable product-quality in a market.Här visar vi att högskolan och omgivande samhälle kan spela en betydelsefull roll för att initiera innovation och hållbar utveckling i situationer där marknaden misslyckas. Vi har visat det experimentellt dels genom att föra samman normalt åtskilda intressenter i sökprocessen efter nya hållbara idéer samt dels genom att stödja alla människor i samhället som ville utvärdera en sådan idé för innovation. Våra resultat kan förklara både negativa externa effekter och den långsamma utvecklingen av hållbara produkter, men också hur marknadsaktörerna själva och samhället kan gå runt problemen för att utveckla bättre produkter. Artikeln är en sammanställning av tidigare preventionsforskning vid Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet. Forskningen relaterar till FN:s globala mål 3, 8 och 9 för hållbar utveckling genom att främja hållbar innovation för arbetsplatsens hälsa och säkerhet
Skaraborg! Pionjär inom folkhälsoområdet
Full text linkIn 1973, I was contacted by representatives of the health care management in Skaraborg County, Sweden. A health care chief physician was needed to build up preventive health care in the county. It would be the last step in an almost total restructuring of the health care system. After many trips, my family and I moved to the city Skövde. In the coming years after 1974, I was responsible for creating, together with competent employees, preventive health care unique to Sweden in an entire county. It became the foundation for my continued professional life. We showed that research can be applied on a large scale if you get the chance. We got that in Skaraborg. My story is about how I myself ”happened” to become a bit of a pioneer in the field of prevention in practice. It can be seen as an example of how seemingly insignificant events can have great significance in the long run. Much like the flapping of a butterfly’s wings on one side of the globe might produce a storm on the other side. But how did someone in Skaraborg get the idea for the bold health plan that was decided to be implemented at the county council meeting in 1971?År 1973 kontaktades jag av representanter för hälso-och sjukvårdsledningen i Skaraborgs län. Man behövde en hälsovårdsöverläkare för att bygga upp den förebyggande hälsovården i länet. Det skulle bli det sista steget i en närmast total omstrukturering av hälso-och sjukvårdssystemet. Efter många turer flyttade jag och familjen till Skövde. Under de kommande åren efter 1974 var jag ansvarig för att med kompetenta medarbetare skapa en för Sverige unik förebyggande hälsovård i ett helt län. Det lade grunden för mitt fortsatta yrkesliv. Vi visade att forskning kan tillämpas storskaligt bara man får chansen. Det fick vi i Skaraborg. Min berättelse handlar om hur jag själv ”råkade” bli litet av en pionjär inom området prevention i praktiken. Den kan ses som ett exempel på hur till synes obetydliga händelser kan få stor betydelse i det långa loppet. Ungefär som vingslaget av en fjäril på ena sidan jordklotet kanske åstadkommer en storm på andra sidan. Men hur hade någon i Skaraborg fått idén till den djärva hälsoplan som man beslutade genomföra vid landstingsmötet 1971
En hälsofrämjande hälso- och sjukvård: Hur hälso- och sjukvården kan utvecklas för att möta nya behov
No full textThe aim of Heath Promoting Health services is to develop its services to better meet health needs in the population. Being a specialist in social medicine with long experiences from HPH it is interesting to note that this concept is grounded in a perspective of social medicine. In both cases itis important to understand the interconnectedness between people’s health and the society in which they live, to see the importance of life conditions, health behaviours and psychosocial factors for the development of health and disease. HPH works by developing skills and competences in health promotion and disease prevention, to optimise health gain for patients, coworkers and in the population served. By a health orientation and a culture focusing on health outcomes, HPH aims to create a more effective health care and a more sustainable society. In this work specialists in social medicine are important actors.Målet för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) är att utveckla sin verksamhet så att den bättre möter befolkningens behov. Som socialmedicinare, med lång erfarenhet av HFS arbete, är det spännande att notera att denna grundansats har ett tydligt socialmedicinskt perspektiv.I båda fallen handlar det om att se människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället, liksom att se betydelsen av människors livsvillkor, levnadsvanor och psykosociala faktorer för utveckling av sjukdom och hälsa. HFS arbetar för att utveckla verksamhetens kompetens att främja hälsa och förebygga sjukdom för att optimera hälsovinster för patienter, medarbetare och i befolkningen. Genom en hälso-orientering av verksamheten och en kultur som har sitt fokus på hälsoresultat vill HFS skapa en effektivare hälso- och sjukvård och ett mer hållbart samhälle. I detta arbete är socialmedicinen och socialmedicinaren central