Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Things that make you think about other things: Om konstnären Morag Myerscough och hennes uppdrag i offentliga miljöer
Om konstnären Morag Myerscough och hennes uppdrag i offentliga miljöer
Fjärilsdansen
Det händer inte varje dag att en socialmedicinare skriver skönlitteratur. Ännu ovanligare är det nog att det konstnärliga arbetet ägnas åt centrala socialmedicinska temata. Magnus Falk, som är verksam som socialmedicinare och professor vid Linköpings universitet är därför tämligen unik med sin roman Fjärilsdansen. En av huvudpersonerna i denna är Karolina Wikström, Sveriges första kvinnliga i landet utbildade läkare, som fick sin utbildning här. En andra är en fiktiv kvinna vid namn Alva, som så många andra flickor i urbaniseringen kring förra sekelskiftet blev ett offer för vanmakt och samhällelig dysfunktionalitet , då hon hamnade i prostitutionens klor. Deras vägar möts i viss mån genom Karolinas kliniska verksamhet, men framför allt i den kamp som hon förde mot den s.k. reglementeringen. Tillsammans med inte minst de tidiga feministerna och en del insiktsfulla män varav vissa verkade som läkare och tröttnat på att friskstämpla kvinnokött för saluföring på den reglerade prostitutionsmarknaden
Vilka är de svenska aktörerna i klimatfrågan?
Recenserad bok: Den inställda omställningen. Svensk energi- och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980-1991Författare:Martin Hultman, Förlag: Gidlunds förlag (190 sidor), Möklinta, 2015
Conditions of ‘Sustainability’: The Case of Climate Change Adaptation in Sweden
Klimatförändringarna skapar betydande risker för enskilda, samhällen och de ekosystem som våra samhällen är beroende av. Klimatforskare och politiker framhåller att människans klimatavtryck måste minska till en hållbar nivå och att samhället behöver anpassas till konsekvenserna av pågående och kommande klimatförändringar. I internationella rankningar och forskning framställs Sverige ofta som ett av de länder som har kommit längst i detta arbete. Den svenska regeringen har också uttryckt att Sveriges klimatarbete ska vara världsledande. Men trots att Sverige beskrivs som ett föregångsland har både rankingsystem och forskning betonat att även Sverige behöver göra betydligt mer för att uppnå en hållbar klimatomställning. En mer betydande transformation fordras således.Med fokus på de diskursiva villkor som skapas genom styrningen av svensk klimatanpassning beskriver den här studien hur dessa villkor begränsar klimatanpassningen och hur mer transformativa villkor skulle kunna främjas. Analysen grundar sig på en maktkritisk policyanalys som på engelska benämns ”what’s the problem represented to be?” (WPR). Det empiriska materialet för svensk klimatanpassning består av policydokument samt av intervjutranskriptioner från intervjuer med kommunala och regionala experter som arbetar med att främja och implementera klimatanpassning. Policy- och planeringsforskning om klimatanpassning utgör också en del av det empiriska materialet. Den senare empirin har använts för att begreppsliggöra en större bredd av diskursiva villkor än de som produceras i den svenska kontexten. Analysen av tidigare forskning har därmed bidragit till den maktkritiska analysen av svensk klimatanpassning samt till förslagen om hur mer transformativa villkor skulle kunna främjas i den svenska kontexten. I slutsatserna diskuteras de begränsningar som nuvarande diskursiva villkor skapar, följt av en diskussion om hur mer transformativa villkor skulle kunna främjas. Denna diskussion kopplar an till ett bredare resonemang om hur ”hållbarhet” konstrueras genom diverse praktiker och hur förståelsen för ”hållbarhet” som begrepp och praktik skulle kunna transformeras.
Går det att tala om klimatkrisen?
En disskusion om önskan om stora berättelser kring klimatet och av begreppet Ecologialc Grief som ett alternativ för att förstå klimatkrisen
Existentiell betydelse av konst i vården: Utdrag ur föredrag på Stockholms Sjukhem den 23 november 2017 av Jonna Lappalainen
Existentiell betydelse av konst i vården. Utdrag ur föredrag på Stockholms Sjukhem den 23 november 2017 av Jonna Lappalainen.
Om tröttheten: Trashstone 569 av konstnär Wilhelm Mundt
Om tröttheten och Trashstone 569 av konstnär Wilhelm Mund
Matfattigdom i välfärdsstaten
I många välfärdsstater, däribland Sverige, finns människor som lever i matfattigdom eller i ständig osäkerhet kring tillgången på mat. Det drabbar särskilt utsatta grupper, till exempel flyktingar, och leder till försämrad hälsa. Där välfärdsstaterna misslyckas i försöken att möta matfattigdomen träder i viss utsträckning civilsamhällets organisationer, till exempel stadsmissionerna, in. I den här texten ges en fördjupad bild av den svenska matfattigdomen, liksom av stadsmissionernas arbete på området. Resultaten från en större kartläggning och en fördjupande kvalitativ studie visar hur de svenska stadsmissionerna gör ett omfattande arbete kring mat, inte minst för utsatta EU-migranter och papperslösa, och hur de förbereder ytterligare insatser framöver. Fyra möjliga delförklaringar som ges till den svenska utvecklingen på området rör de ökande sociala klyftorna, de nya och utsatta grupper som stadsmissionerna tidigt möter, det komplicerade i att staten inte på något enkelt sätt kan lägga sig i den enskildes kosthållning, och det faktum att överskottet på mat verkar växa
Flyktingskap och hälsa - initiativ och engagemang för att främja hälsan.
Ledare av Ragnar Westerlin