Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Göteborgs arbete för jämlikhet och social hållbarhet
No full textI juni 2012 antog kommunfullmäktige i Göteborg en budget som innehöll mål som har kommit att sätta sin prägel på stadens samlade arbete för jämlikhet och social hållbarhet. De exakta målformuleringarna har förändrats sedan 2012 men kärnan i målformuleringarna har varit desamma och har fram till 2018 lytt "Göteborg ska vara en jämlik stad. Skillnaderna i livsvillkor och hälsa ska minska". Målen har handlat om att minska de orättvisa skillnaderna i livsvillkor och hälsa i staden och att bygga en hållbar stad, socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Jämlikhetsarbetet är därmed också blivit en viktig pusselbit och del av stadens arbete med Agenda 2030
Skam, ojämlikhet och vidgade klyftor
No full textUnder de senaste åren har det publicerats en rad böcker och forskningsrapporter som visar att jämlika samhällen mår bättre än ojämlika. Det borde inte ha kommit som någon överraskning. När orättvisorna och de ekonomiska klyftorna är stora märker vi av det. Det är som om det kryper innanför skinnet. Vi reagerar då med känslor som skam, ilska, förakt avsky, ångest, avundsjuka och de är allt vanligare och intensivare ju mer ojämlikt och orättvist samhället är
Rimligt fokus på återgång i arbete
No full textCommon mental disorders (CMD) now account for more than half of diagnoses for sick leave in Sweden. Most patients with CMD receive care in primary care. High availability, close contact and continuity are recommended in the National guidelines. Through a collaborative care organization with a care manager function at the Primary Care Centre, increasing accessibility and continuity for the patient and making it possible to adapt to the needs of each individual throughout the illness period, the patients to a greater extent achieve return to work. This organisation is a highly cost-effective investment leading to reduced health care costs for society. When work itself is an important underlying factor for an individual’s mental well-being, the rehabilitation must not be adversely affected by premature return to a work situation contributing to increasing likelihood of relapse.Psykisk ohälsa utgör mer än 50% av sjukskrivningsorsakerna i Sverige. Majoriteten av patienterna med psykisk ohälsa får helt och hållet vård i primärvården. Hög tillgänglighet och kontinuitet och täta kontakter har hög prioritet i de nationella riktlinjerna för depression och ångestsyndrom. Genom en vårdsamordnarorganisation på vårdcentralen, som ökar tillgänglighet och kontinuitet för patienten och som gör det möjligt att anpassa vård och stöd till varje individs behov under hela sjukdomsperioden, kan i större utsträckning återgång i arbete och full funktion uppnås. Vårdsamordnare psykisk ohälsa på vårdcentralen är en effektiv organisationsform som innebär betydelsefullt stöd vid återgång till det arbete, som kanske varit del av det som orsakat sjukskrivning. Genom att satsa på ökad kontinuitet på vårdcentralen och personcentrerad vård kan stor hälsoekonomisk vinst uppnås på samhällsnivå
Mäns våld mot kvinnor - dess samhälleliga och interpersonella betydelse
No full textMäns våld mot kvinnor diskuteras utifrån dess koppling till samhälleliga könsmaktstrukturer. Holmberg pekar på hur politiska begrepp under de senaste tio åren omdefinierats och blivit allt mer könsneutrala vilket i sin tur osynliggör det faktum att våldet i en överväldigande majoritet av fallen handlar om mäns våld mot kvinnor. Sedan diskuteras uppbrottsprocessens och dess tre faser: Att lämna, Att bli fri, Att förstå. Samtliga tre processerna tycks nödvändiga för att kvinnan ska kunna lägga våldet bakom sig. Slutligen lyfts betydelsen av att uppmärksamma familjedjur i uppbrottsprocessen och hur mannen använder djuret för att hindra kvinnan från att bryta upp
”Det får du inte skriva!” – om en folkhälsorapportering
No full textI den här krönikan berättar jag om min medverkan i rapporten "Värmlänningarnas Liv & Hälsa 2017" som getts ut av Landstinget i Värmland (från den 1/1, 2019 Region Värmland). Det har inte varit någon dans på rosor. Censur, hot och trakasserier, otillbörliga strykningar och manipulationer av text och tabeller. Nekad upphovsrätt. Struken referenslista. Nekad att se korrektur. Lögner. Jag har arbetat med forskning i 45 år och aldrig varit med om något liknande
Hur hanterar kyrkorna den hotande klimatkrisen?
No full textSammanfattning. Sex kyrkliga dokument rörande klimathotet har studerats med avseende på teologisk och etisk reflektion samt deras tankar kring praktiskt deltagande i klimatarbetet. Den teologiska reflektionen utgår från att naturen är skapad av Gud och att människan är skapad till Guds avbild. Konsekvensen blir att människan med sin särställning är ansvarig för att som Guds medskapare delta i arbetet med att återskapa rimliga förutsättningar för en hållbar utveckling. Etiskt framhåller kyrkorna vikten av en rättvis fördelning av kostnaderna för klimatarbetet liksom en rättvist fördelad tillgång till jordens resurser.Dokumenten framhåller vikten av att såväl individen som samhället ställer om till en ny livsstil och ny attityd till hur jordens resurser används, så att vårt levnadssätt blir förenligt med en hållbar utveckling. Kyrkorna torde kunna bidra med att förmedla kunskap om sambanden mellan livsstil och miljöförstöring. Likaså bör kyrkorna kunna stöda människor i deras omställning till en ny livsstil och även hjälpa dem att bearbeta den oro de kan känna inför klimathotet. Sist men inte minst torde kyrkorna kunna hjälpa människor att känna hopp och framtidstro. Detta genom att erbjuda gemenskap men också genom att hänvisa till sin tro på en gudomlighet som har omsorg om sin skapelse och mänskligheten.Kyrkan har en god organisation såväl inom de enskilda kyrkorna som mellan kyrkor nationellt och internationellt. Kyrkorna har sedan 1970-talet bearbetat klimatfrågorna och har en god beredskap och villighet att arbeta för att minimera effekterna av klimatförändringarna. Kyrkan torde därför i många fall vara en högst relevant samarbets- och samtalspartner i arbetet mot klimathotet
Från utsatthet till inkludering – civila samhället kan bidra
No full textIdéburna organisationer är en viktig del i det civila samhället. Genom en fallstudie av ett projekt riktat till ensamkommande flyktingungdomar berättar artikeln om hur utsatthet kan förvandlas till inkludering. Hassela Skånes projekt Vändpunkten följs upp med participatorisk forskningsansats. Analys av dokument och intervjuer av medlemmar, volontärer och ungdomar (n=20) utgör underlag för denna berättelse om hur projektet utvecklats till nytta för alla inblandade parter.Genom triangulering av olika intressenters perspektiv framkommer en idéorganisations möjlighet att bidra till en utveckling från utsatthet till inkludering. Genom uppsökande verksamhet skapas kontakt. Inom verksamhetens olika aktiviteter har det funnits möjligheter till personlig utveckling och ansvarstagande. Projektet hade värde för såväl ungdomarna som volontärerna. Genom projektet kunde deltagare utveckla organisationen Ensamkommandes förbund, där verksamheten fortsatt
Utvärdering av Ordinarie hälsokommunikation till migranter inom Stockholms läns landsting: en kvalitativ studie
No full textOrdinarie hälsokommunikation inom Stockholms läns landsting har utvärderats genom 10 intervjuer med aktörer inom landstinget och aktuella kommuner. I artikeln redovisas resultatet av intervjuerna samt av en workshop för berörda aktörer där resultat diskuterades. Studien visar att informanterna uppfattar den ordinarie hälsokommunikation som givande för deltagarna men för att fler personer ska få tillgång till aktiviteten behöver vissa problem diskutera och adresseras. Detta gäller organisationsform och finansieringsmodeller, att utveckla samarbete med övriga aktörer och myndigheter samt att utveckla information till personal vid aktuella myndigheter, till länets kommuner samt till de personer som inbjuds till aktiviteten. Fortsatt forskning bör även undersöka deltagarnas åsikter och erfarenheter av denna hälsokommunikationen. Regular health communication in Stockholm County Council has been evaluated through 10 interviews with actors in the county council and current municipalities. The article presents the results of the interviews and a workshop for relevant actors where results were discussed. The study shows that the informants perceive the regular health communication as rewarding to the participants, but in order for more people to access the activity, some issues need to be discussed and addressed. This applies to organizational form and funding models, to develop cooperation with other actors and authorities, as well as to develop information to staff at the relevant authorities, county councils and to persons invited to the activity. Continued research should also examine the participants' views and experiences of this health communication
Mer jämlika villkor och möjligheter för mer jämlik hälsa
No full textKommissionen för jämlik hälsa presenterade sitt arbete och sina bedömningar i tre steg. I det första gjordes en ingående genomgång av vad ojämlikhet i hälsa är och hur den uppstår som ett resultat av skilda villkor och möjligheter för människor i olika sociala grupper. I det andra analyserades det folkhälsopolitiska ramverk som infördes 2003, och baserat på de brister som identifierades föreslogs ett nytt övergripande mål, en ny mål- och uppföljningsstruktur, samt en ny policyprocess för det långsiktiga arbetet för att nå mer jämlik hälsa. I det tredje arbetet presenterades ett antal förslag på åtgärder som skulle bidra till minskad ojämlikhet i villkor och möjligheter och därmed också i hälsa. I april 2018 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen baserad på Kommissionens arbete, där riksdagen fick ta ställning till ett nytt övergripande mål och nya målområden. Dessa beslutades också av riksdagen den 14 juni. Arbetet med de frågor som Kommissionen såg som centrala för en god och jämlik hälsa har därmed fått en ny struktur, och de drivs också vidare i flera andra sammanhang.
Den inställda klimatomställningen. Politik och teknik 1980-talets Sverige
No full textIdag är det många som söker efter miljötekniska lösningar för att kunna hantera olika miljöproblem. Efter de tröstlösa storpolitiska mötetena om klimatet höjs det alltfler röster för att miljötekniska uppfinningar och miljödrivet entreprenörskap (så kallat ekoprenörskap) är lösningen på växthusgasproblematiken. Det talas bland annat om framtidens lågenergihus, förnyelsebara energikällor och miljöbilar. Men var finns dessa lösningar? I Härnösand skapades det redan för 30 år sedan en innovation där en förnyelsebar energikälla kombinerades med ett lågenergihus och en miljöbil. Hur kom det sig att de var så tidigt ute, hur gick det till att skapa innovationen och hur gick det med projektet sedan?