Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Ungdomshemmens fysiska miljö till stöd för ungdomars hälsa och välbefinnande – en negligerad forskningsfråga
No full textDen fysiska miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande är välkänd inom flera fält och för många olika målgrupper. Dock kan ungdomars institutionsmiljö sägas vara ett undantag. Viss forskning finns och syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika aspekter av den fysiska miljön på ungdomsinstitutioner behandlas inom den tidigare forskningen. Genom en kvalitativ litteraturstudie framkommer att den fysiska miljön har betydelse för ungdomars anpassning till institutionen, men även för rehabilitering och exitprocesser. Däremot, eftersom den forskning som finns sällan appliceras i designlösningar, så finns det flera risker med dagens byggnadsutformning. En av de största riskerna är att ungdomars kontrollförluster i rummet blir förstärkta av att vara inlåst samtidigt som positiva samspelsinteraktioner starkt begränsas.
Chefers arbetssituation och hälsotillstånd som prediktorer för sjukfrånvaro bland vårdpersonal
No full textI syfte att predicera sjukfrånvaron på 38 vårdenheter i Västra Götalandsregionen användes enhetschefernas självrapporterade uppgifter om arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa. Data analyserades med hjälp av binär logistisk regression. Utfallsvariabeln baserades på klusteranalyser av sjukfrånvaroincidens för perioden 2013-2016, där varje sjukvårdsenhet representerades av antingen en gynnsam eller en ofördelaktig trend. Analyser utfördes separat för undersköterskor och sjuksköterskor och för kombinationen av båda yrkesgrupperna inom tre olika sjukfrånvarointervall (0-7 dagar/år; 8-27 dagar/år; ≥ 28 dagar/år). Resultaten gav få belägg för att chefers arbetssituation predicerar sjukfrånvaro på hela vårdenheter. Dock fanns vissa indikationer på att chefers burnout möjligen har en sådan effekt
Diagnosinflation inom Barn- och ungdomspsykiatrin
No full textAbstraktSyftet med studien var att undersöka skillnader i val av diagnos och behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) beroende på vilken bedömningsmetod som används vid det första kartläggande nybesöket. Metod: Samtliga bedömningssamtal (234) som genomförts på en BUP-mottagning i Sverige under 2018. 98 av samtalen utfördes med MINI-KID medan 136 av samtalen var kliniska samtal. Barnen slumpades till vilken metod som användes, men då några behandlare på enheten saknar MINI-KID utbildning så är de kliniska samtalen fler. Resultat: Intervjuerna med MINI-KID ledde i högre utsträckning i att en psykiatrisk diagnos ställdes och förespråkade oftare kognitiv beteendeterapi. De kliniska intervjuerna förespråkade i större omfattning familjeterapi baserat på att de oftare uppfattade källan till barnets symtombild i kontexten snarare än i barnet självt. Några könsskillnader avseende ställd diagnos eller föreslagen behandlingsinsats kunde inte påvisas. AbstractThe purpose of the study was to investigate differences in the choice of diagnosis and treatment in Child and Adolescent Psychiatry (BUP) depending on the assessment method used in the first mapping new visit. Method: All assessment interviews (234) conducted at a BUP clinic in Sweden in 2018. 98 of the interviews were conducted with MINI-KID while 136 of the interviews were clinical interviews. The children were randomized to the method used, but since some therapists at the unit lack MINI-KID training, the clinical conversations are more numerous. Results: The interviews with MINI-KID led to a greater extent in that a psychiatric diagnosis was made and more often advocated cognitive behavioral therapy. The clinical interviews to a greater extent advocated family therapy based on the fact that they more often perceived the source of the child's symptoms in the context rather than in the child himself. No gender differences regarding the diagnosis or proposed treatment intervention could be demonstrated.
Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling – Ett gränssättande objekt för partnerskap och samverkan
No full textArtikeln baseras på materialet Ställ om för framgång som tagits fram som en del i det svenska miljömålsarbetet och som beskriver perspektivet Hälsofrämjande som drivkraft för hållbar utveckling samt det hjälpmedel som tagits fram för att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i arbetet för ett hållbart samhälle - Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling eller Landmärkesmodellen. Artikeln beskriver Landmärkesmodellens betydelse för en framgångsrik samverkan genom att fungera som ett gränssättande objekt i den samverkan som krävs för genomförandet av Agenda 2030. The article is based on the material Transition for success, an initiative within the environmental objectives system of Sweden, that describes the perspective Health promotion as a driving force for sustainable development and a tool that sets a framework to facilitate leadership, collaboration and participation in the work for a sustainable society - Seven Landmarks for Health and Sustainable Development or the Landmark Model. The article describes the importance of the Landmark Model for a successful collaboration and its function as a boundary object in the collaboration needed for the implementation of the 2030 Agenda for sustainable development
Minnestal till Ragnar Westerling
No full textMinnestal till Ragnar Westerling vid svensk Socialmedicinsk årsmöte 2020. Av Urban Janler
Contextualising Conferences: Ten Reflections on Ten Years of Swedish Local Authority Events on “Masculinity in Change”
No full textAbstract: This article reflects on the ten-year long series of one-day conferences, Maskulinitet i förändring [Masculinity in change] organised by Länsstyrelsen i Örebro län (county), beginning in 2010, in terms of considering these questions: is this a unique phenomenon and achievement? How do we explain it? How do we understand it? In response, the main issues discussed are: the context of and background to the conferences series; the nature of conferences themselves; relations to the state and local state; geographical location; framings and words used in organising the conferences; political and policy orientations of the conferences; the range and gender of invited speakers; the frequency of working across sectoral boundaries; topics addressed and possible gaps; and the impact and interrelations of key individual and institutions.
Corona, kris och möjligheter
No full textI Sverige är vi i början av coronavirusets spridning när jag skriver detta. Coronaviruset sprider oro i vårt samhälle. Inför denna oro är det viktigt med tid för besinning och lärande. Varje kris skapar också möjligheter
Hur olika orsaker påverkar undersköterskor och sjuksköterskor val att sluta vid vårdavdelningar
No full textSyftet var att studera de främsta orsakerna till varför under- och sjuksköterskor slutade vid vårdavdelningar vid ett svenskt sjukhus och få en förståelse för hur specifika händelser inklusive samspel mellan olika orsaker påverkat val att sluta. Studien bygger på mixed method inklusive enkäter till och intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som slutat vid fyra avdelningar vid ett svenskt sjukhus mellan åren 2012-2019. De främsta orsakerna till att sluta var personliga skäl, bristande arbetsförutsättningar, bristande möjligheter till återhämtning, lön, möjlighet till utveckling, ledningsbrister samt krav i arbetet. De kvalitativa analyserna i studien visade dock hur de personliga skälen samspelade med organisatoriska krav och förutsättningar. Resultaten pekar på vikten av att utveckla goda arbetsförhållanden för minskad intention att sluta och att ett viktigt led i att förebygga personalomsättning är att ledningen i större utsträckning tar hänsyn till under- och sjuksköterskors åsikter vid förändringsarbete
Tandläkares handlingsutrymme och engagemang att utveckla teamarbete
No full textTeamarbete lyfts fram i statliga rapporter som en lösning på tandläkarbrist genom att det innebär att övrig tandvårdspersonal övertar arbetsuppgifter från tandläkare. Inom tandvården ses tandläkare som nyckelpersoner för utvecklingen av teamarbete i rollen som teamledare och genom sin autonomi i patientarbete. Syftet med artikeln var att undersöka hur tandläkare upplevde sitt handlingsutrymme att förverkliga sin önskan om teamarbete i en tandvårdsorganisation och vad handlingsutrymmet betydde för utvecklingen av teamarbetet. Resultaten visade att tandläkare hade handlingsfrihet att fatta beslut om hur arbetet ska fördelas men reducerad handlingsförmåga att realisera sin önskan. Handlingsförmågan begränsades av brist på tandvårdspersonal men också av motarbetande tandvårdspersonal och bristande stöd från klinikchefer. Tandläkares begränsande handlingsförmåga ledde till minskat engagemang, vilket försvårade utvecklingen av teamarbete.
Patientjournalen – för vård och behandling eller styrning och kontroll? En rättshistorisk översikt.
No full textI denna rättshistoriska översikt beskrivs hur skyldigheten att föra patientjournal har växt fram i svensk hälso- och sjukvårdsreglering. Från att inledningsvis ha varit ett administrativt åliggande för sjukhusen, kom olika läkarspecialiteter att allteftersom bli skyldiga att dokumentera. Länge rörde skyldigheten enbart patientadministration, medan dokumentation av individuella patienters vård och behandling betraktades som en fråga som den enskilda läkaren själv rådde över. Under andra halvan av 1900-talet infördes dokumentationsskyldigheter även för andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, men först med 1985 års patientjournallag konstruerades skyldigheten på ett unisont sätt för samtlig hälso- och sjukvårdspersonal. Med 1985 års patientjournallag kom även patientens rättigheter att beaktas vid regleringen av patientjournalen