Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Existens och psykisk hälsa – om hur liv och levnad förhåller sig till hälsa och ohälsa
No full textI diskussionen om den pågående klimatkrisen finns många som hävdar att denna ytterst är en existentiell fråga. I det perspektivet är den här boken en god introduktion till vad som då menas med en existentiell fråga och antologin ger perspektiv för fortsatt reflektion vad detta innebär. I antologin medverkar nio författare varav 6 är verksamma som existentiella psykoterapeuter. Redaktör Dan Stiwne är docent i klinisk psykologi. De övriga åtta författarna är Lennart Belfrage, Bo Blåvarg, Anders Draeby, Jonna Hjerström Lappalainen, Carin Håkansson, Tommy Kumlin, Elisabeth Serrander och Peter Strang
Effective schools in a segregated landscape. Studies of academic achievement and psychological well-being among adolescents in Sweden
No full textJämlika chanser till utbildning och framtida möjligheter förutsätter att elever har likvärdig tillgång till en god pedagogisk och social skolmiljö. Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska skolans roll för ungdomars skolprestationer och psykiska hälsa. I fyra empiriska studier baserade på enkätdata undersöktes betydelsen av skolkontextuella förhållanden och skolors sociodemografiska elevsammansättning för högstadieelevers skolbetyg och självrapporterade psykiska hälsa. Studie I och II visade att högstadieskolor i Stockholm med en mindre socialt gynnad elevsammansättning i genomsnitt fick lägre skattningar av sina lärare med avseende på skolans ledarskap, lärarnas samarbete, samt skolans etos, än mer socialt privilegierade skolor. I mer kvalitativt framgångsrika skolor presterade niondeklasselever i genomsnitt bättre, oavsett elevernas familjebakgrund och skolans elevsammansättning. Även elever i de mest socialt utsatta skolorna hade högre betyg om skolan var av bättre kvalitet, oavsett deras egen familjebakgrund. Vidare var skolans etos indirekt kopplat till internaliserande hälsoproblem hos eleverna genom skolbetyg. I Studie III framkom att elever från Stockholms socialt mer utsatta områden som valt att pendla till mer prestigefyllda skolor utanför sitt upptagningsområde presterade bättre jämfört med elever från samma typ av områden som gick i skolor i sin egen stadsdel. De pendlande eleverna rapporterade dock lägre skoltrivsel och fler psykiska besvär än ungdomarna som gick i en skola närmare hemmet, oavsett deras betyg. Studie IV visade att högstadieelever i svenska skolor som var födda utomlands eller hade föräldrar som var födda utomlands rapporterade färre psykiska besvär när andelen elever med utländsk bakgrund i skolklassen var högre. Detta samband förklarades delvis av i vilken grad eleverna kände sig accepterade av sina klasskamrater.Sammantaget belyser avhandlingen att en skolas kapacitet att skapa en skolkontext av god kvalitet är nära sammankopplad med dess elevsammansättning, vilket försvårar skolans möjlighet att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag. Skolans elevsammansättning kan vidare inverka på vissa elevgruppers psykiska välbefinnande. Sådana mekanismer kan förväntas avhålla vissa ungdomar från att göra ett aktivt skolval, vilket kan intensifiera segregationen i skolan ytterligare. Länk till avhandlingen i DiVA: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-179983
Jämlikhet och hälsa med fokus på arbetslivet – erfarenheter från en internationell hälsovetenskaplig kurs
No full textArtikelns syfte är att utifrån granskning av studentuppgifter i en internationell kurs belysa betydelsen av hälsa och arbetsvillkor i relation till jämlikhets- och rättviseaspekter. Studenterna pekar på komplexitet när det gäller arbetslivsfrågor och att det finns en potential till förstärkta hälsofrämjande insatser i arbetslivet, vilket har stor betydelse i ett folkhälsopolitiskt perspektiv. Trots omfattande policy och lagar kring arbetsmiljö och sjukförsäkring finns tydliga behov av insatser, särskilt för grupper med osäkra och tidsbegränsade anställningar, kvinnor, utlandsfödda och funktionsnedsatta. Studenterna pekar på betydelsen av att anlägga ett intersektionellt perspektiv då ojämlikhet i arbetslivet analyseras och att prioritera hälso- och arbetsmiljöförbättrande insatser för personer med krävande arbetsförhållanden och begynnande ohälsa. Studenternas engagemang i den web-baserade kursen, som drivits av två svenska och ett kanadensiskt universitet, tyder på att den positivt bidragit till utbyte mellan studenter från olika länder
Psykisk helse og fysisk aktivitet hos ungdom
No full textDet overordnede målet med denne avhandlingen er å undersøke assosiasjonen mellom fysisk aktivitet og psykisk helse blant norske ungdommer i alderen 15-16 år.Avhandlingen består av fire studier basert på data fra Ungdomsundersøkelser som er gjennomført blant 15-16 åringer i Norge. I studie I ble de psykometriske egenskapene til Hopkins Symptom Checklist-10 (HSCL-10) analysert basert på Rasch Measurement Theory. I studie II ble endringer og sammenhengen mellom fysisk aktivitet, stillesittende skjermtid og psykiske plager undersøkt. I studie III ble data fra ungdomsundersøkelsen linket til data fra Norsk reseptbasert legemiddelregister (NorPD). I denne longitudinelle studien ble sammenhengen mellom fysisk aktivitet i ungdomsårene og ny bruk av psykofarmaka undersøkt. I studie IV ble assosiasjonen mellom ulike typer fysisk aktivitet i ulike kontekster (idrettslag, treningsstudio, selvstendig trening og andre organiserte idretter) og symptomer på depresjon undersøkt.Resultatene i denne avhandlingen indikerer en svak assosiasjon mellom fysisk aktivitet og psykisk helse hos ungdom når frekvens og volum brukes som mål på fysisk aktivitet. Når ikke bare frekvens og volum undersøkes, men også konteksten den fysiske aktiviteten gjennomføres i, ser vi et mer tydelig mønster. De som trente aktivt i et idrettslag viste signifikant færre symptomer på depresjon sammenlignet med de som ikke trente regelmessig. Denne sammenhengen består etter å ha kontrollert for sosioøkonomiske, andre helserelaterte og andre bakenforliggende faktorer. Resultatene understreker behovet for en bredere tilnærming i studier av assosiasjonen mellom fysisk aktivitet og psykisk helse. I likhet med fysisk aktivitet er psykisk helse også et komplekst fenomen. Hvordan psykisk helse er operasjonalisert og målt kan påvirke forholdet til fysisk aktivitet, for eksempel når ulike grupper skal sammenlignes. Rasch-analysen av de psykometriske egenskapene til HSCL-10 er derfor et viktig bidrag til forskningsfeltet. Utformingen av studiene i denne avhandlingen gir ikke grunnlag for konklusjoner om årsakssammenheng. Link til avhandlingen: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1236320/FULLTEXT02.pdf
Organisering och ledning av samverkan i praktiken - med hjälp av begrepp och processer
No full textSyftet är att föreslå ett antal begrepp som verktyg för att tonsätta och bråka med ledning och organisering av samverkan i praktiken. Tonsätta innebär att begreppen hjälper praktiker att benämna fenomen som man tidigare inte haft ett språk för. Bråka innebär att med hjälp av begrepp lära sig att se nya saker som också utmanar, både ens tidigare föreställningar och tidigare forskning utmanas. I kontrast till modeller, system eller liknande stöd för handlande fokuserar vi på begrepp som kan vara till stöd för att förstå och utveckla komplexa processer av samverkan i praktiken.
Open Letter and Demands to EU and Global Leaders
No full textThis letter has been sent to all EU leaders and heads of state on 16 July 2020.You must stop pretending that we can solve the climate- and ecological crisis without treating it as a crisis.Written by: Luisa Neubauer, Greta Thunberg, Anuna de Wever van der Heyden, Adélaïde Charlie
Addressing the Social Determinants of Health in the Nordic Countries: Wicked or Tame Problem?
No full textDette prosjektet studerte hvilken nasjonal politikk de nordiske land utvikler for å påvirke helsens determinanter. Fokus på helsens determinanter krever bevissthet om strukturelle betingelser for god helse. Prosjektet hadde en kvalitativ tilnærming, data besto av dokumenter og intervjuer. Vi undersøkte om landene hadde en helhetlig tilnærming, om politikken var et ansvar for alle sektorer og om den var forpliktende. Sosiale ulikheter kan kalles et innfløkt (wicked) problem, der det finnes politiske konflikter som bidrar til problemer med å gjennomføre politikk som ivaretar determinant perspektivet. Alle landene har formulert politiske målsetninger om å utjevne sosiale helseforskjeller, men tiltak finnes mest på lokalt nivå og fokuserer mest på levevaner. De bredere helsedeterminantene blir ofte ikke anerkjent og innfløkte problemer blir omdefinert til tamme problemer, som er mer ukontroversielle og lettere å implementere
En sjukdom med många ansikten – några reflektioner över COVID-19
No full textNär denna ledare skrivs i maj och början av juni 2020 så har pandemin för COVID-19 pågått i fem månader. I denna ledare finns några frågor och reflektioner som vi säkert kommer tillbaka till, kanske som temanummer framöver, då det finns många socialmedicinska och folkhälsovetenskapliga perspektiv som kan läggas på pandemin. Vad kan hälsofrämjande arbete bidra till respektive lära sig av pandemin? Varför var dödligheten så hög på de svenska äldreboendena? Vad betyder det att så många sjuka i COVID -19 finns i den s.k. Mittemellan-gruppen med långdragna febertillstånd? Hur reagerade civilsamhället på pandemin
Klimatkrisen och behovet av nya berättelser
No full textSocialmedicin som akademiskt ämne handlar om att klargöra faktorer som påverkar folkhälsan, men också att medverka i förändringsarbete som påverkar dessa faktorer. Det är mot den bakgrunden som Socialmedicinsk tidskrift, SMT, gör detta temanummer som syftar till att lyfta fram möjligheter att påverka "klimatkrisen" och inge hopp om förändring. Det behövs berättelser inom områden som boende, transport, energi och mat. Alla områden nära knutna till klimatförändring. Och alla avgörande för folkhälsan