Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Organisatoriska problem löses inte med hjälp av individåtgärder – en analys av åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron i en svensk region
No full textSammanfattningInterventioner för att förbättra de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen har länge efterfrågats av forskningen och arbetslivet. Trots detta syftar merparten av de interventioner som genomförs till att stärka individen. Sedan 2017 har chefer inom Västra Götalandsregionen kunnat söka medel för att genomföra åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Sammanlagt 154 ansökningar har analyserats med syfte att undersöka vad chefer behöver för att kunna arbeta mer på organisatorisk nivå. Resultatet visar att det främst är åtgärder på individnivå (42 %) som föreslås trots att 97 % av ansökningarna beskriver problem på en organisatorisk nivå. För att uppnå en bättre överrensstämmelse mellan problem och åtgärder behöver chefer och deras HR-funktioner stöd i utformandet av effektiva åtgärder för att förbättra arbetsmiljön inom offentlig sektor. Most interventions in the working environment aim to improve individual health, rather than organisational preconditions within the workplace. Since 2017, managers in Region Västra Götaland, have been able to apply for funding to improve the working environment. A total of 154 applications have been analysed to investigate how more work on an organisational level can be done. The results show that it is mainly measures on an individual level (42 %) that are suggested. However, 97 % of the applications describes problems on an organisational level. To achieve a better congruence between described problems and suggested measures, unit managers and human resources need support when developing effective measures, in order to improve the working environment in the public sector
Interventioner för att förebygga sömnbrist hos tonåringar: fokus på individ eller samhälle?
No full textTonåren är en känslig tid i utvecklingen och sömnen är viktig för att ungdomar ska fungera bra. Sömnen förändras drastiskt under tonåren och många ungdomar sover för lite. Även om sömnbristen är tillfällig så kan konsekvenserna vara allvarliga (t.ex. nedstämdhet). Därför är det viktigt att satsa på sömnpromotion. Sömnpromotion kan rikta in sig på att ändra ungdomars sömnvanor direkt eller att senarelägga skoltider för att ge mer tid för sömn. Skolbaserade program med fokus på att förbättra ungdomars sömnrutiner har resulterat i små förändringar, men har visat potential att förebygga problem över tid. En senare skolstart har visat tydliga förbättringar i ungas sovtider, men eftersom svenska skolor börjar vid rekommenderade tider kan det vara bättre att satsa resurser på att lära ungdomar bra sömnrutiner. Denna kunskap kan gynna ungdomarna längre fram, även om de inte upplever bristande sömn just nu. Adolescence is a sensitive time of development and sleep is important for optimal functioning. Sleep changes drastically during this time and many adolescents do not sleep enough. Although sleep deprivation may be temporary, even short-term consequences can be detrimental. Therefore, promoting sleep health in this age group is warranted. Sleep promotion may aim to change adolescents’ sleep behaviors directly or by postponing school start times to ensure sufficient sleep duration. School-based programs that aim to improve adolescents’ sleep habits have shown mixed results but have preliminarily shown long-term benefits. Delaying school-start times has shown clear increases in sleep. However, it is unclear whether the results can be generalized to Swedish schools, which already start at recommended times. Therefore, teaching adolescents how to achieve healthy sleep habits might be a better strategy.Nyckelord: ungdomar, sömn, prevention, promotion, skol
Den offentliga ohälsan: En historisk studie av barnpsykologi och -psykiatri i svensk media 1968-2008, Linköpings universitet 2020
No full textSvenska barns och ungas psykiska ohälsa har blivit en omdiskuterad fråga i den svenska offentligheten med rapporter och studier som visat på en tilltagande ohälsa. Samtidigt har kritiska röster hävdat att den uppfattade ökningen bland annat berott på förändrade diagnostiska kriterier och normer gällande hälsa och ohälsa. Media har därmed utgjort en viktig arena för påståenden om, förklaringar av och argumentationer kring barns och ungas psykiska ohälsa som därtill möjliggjort att sådana diskussioner nått den svenska allmänheten.I avhandlingen granskas de svenska mediediskussionerna om barns och ungas psykiska ohälsa ur ett historiskt perspektiv för att belysa hur ”barnpsy”-experter och -professionella såsom barnpsykologer, -psykiatrer och -terapeuter diskuterat, definierat och förklarat barns och ungas psykiska ohälsa. Avhandlingen består av tre studier. I den första undersöks alarmistiska diskussioner om svenska barns och ungas psykiska ohälsa i svensk dagspress under åren 1968–2008. Studien visar att sådana diskussioner försiggått ända sedan undersökningsperiodens början och att de huvudsakligen byggt på en statistisk, folkhälsoinriktad expertisform. Oberoende år presenterade de även snarlika kvantitativa uppskattningar av hur många barn och unga som led av psykisk ohälsa. En medial oro över hur svenska barn och unga mår psykiskt är således inget helt nytt fenomen. Avhandlingens andra studie fokuserar mer specifikt på hur barns och ungas psykiska hälsa och utveckling diskuterades och teoretiserades i Dagens Nyheter under åren 1980–2008. Undersökningen belyser att presumtiva läsaren kunde under dessa år träffa på såväl psykodynamiska som neuropsykologiska förklaringar av barns och ungas psykiska ohälsa, med skilda implikationer för ohälsa utvecklas och bör behandlas. I den tredje studien analyseras en frågespalt i utgåvor av föräldratidningen Vi Föräldrar publicerade under 2003–2008. Analysen ger vid handen att nästan alla de uppfattade problem som läsare skickade in framställdes i frågespalten som normala och övergående inslag i barns utveckling som föräldrar inte behövde oroa sig för.Avhandlingen visar att mediediskussionerna om barns och ungas psykiska ohälsa inbegripit flera former av ”barnpsy”-expertis, med skilda definitioner, förklaringar och uppfattningar gällande psykisk ohälsa. Dessa har även skiftat över tid och mellan medieformat. Snarare än att se psykisk ohälsa bland barn och unga som ett över olika kontexter enhetligt och sammanhängande fenomen illustrerar avhandlingen nödvändigheten att förstå mediediskussionerna om, och oron över, barns och ungas psykiska ohälsa mot bakgrund av specifika, och historiskt skiftande, former av ”barnpsy”-expertis.Avhandlingen kan hämtas på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-16309
Child maltreatment among young adolescents: Effects on mental health, academic functioning, and substance use
No full textAvhandlingens huvudsyfte var att undersöka hur ungdomar, med erfarenheter av utsatthet i barndomen har det i de tidiga tonåren. Gruppen som undersöktes var icke-klinisk och omfattade ca 1200 ungdomar. Uppgifter från ungdomarna samlades in via frågeformulär som ungdomarna själva besvarade i sina klassrum. I Studie I undersöktes förhållandet mellan självrapporterad känslomässig misshandel samt psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande hos flickor och pojkar (n = 1134; medelålder = 12,7). Det visade sig att det fanns ett negativt samband mellan känslomässig misshandel och psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande för både flickor och pojkar. Dessutom fanns det skillnader i flickor och pojkars svarsmönster. Flickor rapporterade minskad psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande vid lägre grader av känslomässig misshandel jämfört med pojkar.I Studie II undersöktes förhållandet mellan erfarenheter av övergrepp samt försummelse och skolfrånvaro hos flickor och pojkar (n = 1316; medelålder = 14,3). Resultaten visade att ju mer ogiltig frånvaro ungdomen rapporterade desto fler typer av övergrepp hade ungdomen blivit utsatt för. Ungefär 25% av de ungdomar som rapporterade ogiltig frånvaro rapporterade också en typ av misshandel (jfr med 16% av samtliga deltagande ungdomar) och 22% av ungdomar med ogiltig frånvaro rapporterade två eller flera typer av misshandel/övergrepp (jfr 11% av samtliga deltagande ungdomar). I Studie III undersöktes det longitudinella sambandet mellan att utsättas för ingen misshandel, en typ av misshandel eller flera typer av misshandel och substansrelaterade negativa konsekvenser (t.ex. hamna i bråk med familj och vänner, stjäla saker, försumma skola). I studien deltog 406 elever med en medelålder på cirka 13,14 och 15 år vid respektive mättillfälle. Resultat från Studie III visar att upplevelser av flera typer av misshandel före tolv års ålder var förknippad med ökad frekvens av substans relaterade negativa konsekvenser under de tidiga tonåren.Sammanfattningsvis indikerar resultaten från de tre studierna i avhandlingen att ungdomar med erfarenheter av misshandel, försummelse och övergrepp löper ökad risk för flera olika typer av negativa konsekvenser i den tidiga adolescensen jämfört med jämnåriga utan dessa erfarenheter. Framtida forskning bör exempelvis fokusera på att fördjupa studier om hur pojkar respektive flickor påverkas av erfarenheter av försummelse och övergrepp. Det är också angeläget med forskning som fokuserar på att utvärdera insatser som kan implementeras inom skola, och inom vård och omsorg. ISBN: 978-91-7833-727-9 (PDF) ISBN: 978-91-7833-726-2 (Print)ISSN 1101-718X Avhandling/Göteborgs universitet, Psykologiska inst.http://hdl.handle.net/2077/6246
Forest Water Governance - Challenges in Cross-Sectoral and Multi-Level Collaboration
No full textThe aim of this thesis is to explore and explain the challenges related to the governance of a resource that requires cross-sectoral multi-level governance and to examine the role of the state in those interactions. The thesis includes a mix of quantitative (survey and aerial photographs) and qualitative (interviews, analysis of documents and meeting observations) research methods for investigating forest water governance across national, regional and local levels. Empirically, it involves four case studies analysing units embedded in the larger case – namely cross-sectoral governance of forest water
Politics, Policies, Practices and Outcomes: Despite Canada’s Reputation, the Nordic Nations are the Leaders in Health Promotion
No full textNordic nations’ public policy approaches to securing economic and social security for its members -- embedded within their tradition of social democratic governance – provide what the World Health Organization (WHO) initially termed the prerequisites of health, now known as the social determinants of health. In contrast, Canada, traditionally seen as providing leadership in developing health promotion concepts and practices, fares rather poorly against the Nordic yardstick. In this article, we argue it is now the Nordic nations that provide leadership in implementing policies and practices consistent with WHO principles of health promotion at the national, regional and municipal levels. These politics and practices – and the positive health outcomes associated with them -- derive from the distinctive politics of the Nordic welfare state. Nevertheless, threats associated with growing acceptance of neoliberal approaches to governance and anti-immigrant sentiment threaten these achievements. We review these developments from a Canadian perspective contrasting the Nordic public policy and health promotion scene with Canada to illustrate both the achievements and threats to the Nordic scene
Från något till synes stabilt och välbekant till något där konturerna bara skymtar
No full textI denna temaledare beskrivs temanumret "Maskulinitet i förändring" som helhet. Detta temanummer tar sin utgångspunkt i den nationella konferensserien med samma namn som temanumret. Konferensserien har arrangerats av Länsstyrelsen i Örebro län sedan 2010. Konferensserien återfinns i skärningspunkten mellan jämställdhetspolitik, jämställdhetsarbete och ett av genusforskningens underområden: kritiska studier av män och maskuliniteter. I temanumret uppmärksammas konferensen i sig själv – som ett exempel på samverkan mellan forskning, politik och praxis. Utöver detta innehåller temanumret artiklar som belyser olika aspekter av de teman som konferensserien tagit upp genom åren: våld, hälsa, idrott, utbildning, makt, föräldraskap, sexualitet, politik, kriminalitet och klimat
Erving Goffman och den tillgjorda människan
No full textKan man lita på att folk säger vad de egentligen tycker? Nej, långt ifrån alltid, menar den amerikanske sociologen Erving Goffman. Det sociala samspelet mellan människor är i mångt och mycket ett skådespel. Vad folk säger tillmäter han inte något större vetenskapligt värde. För i många sammanhang fjäskas det. Man gör sig till och säger det som passar. Som samhällsvetenskaplig metod förordar han istället observationer. Och själv kallade han sig positivist
Trender av få sjukfrånvarodagar: Betydelser av stödjande arbetsförhållanden, ledarstrategier och organisering av social och organisatorisk arbetsmiljö
No full textLåg sjukfrånvaro mäts ofta på olika sätt och framförallt när nationell statistik eller statistik från arbetsgivarens personalregister används. Därmed har resultaten varierat och få sjukdagar kan indikera både goda arbetsförhållanden och krav på sjuknärvaro. Syftet var att undersöka utvecklingen av låg sjukfrånvaron bland sjuk- och undersköterskor och utforska om enhetsvis utveckling samvarierade med stödjande arbetsförhållanden, ledarstrategier och organisering av social och organisatorisk arbetsmiljö. Mått på få sjukfrånvarodagar undersöktes med data från arbetsgivarens personalregister. Förklaringar till trender undersöktes på enhetsnivå genom chefsenkät under de två första åren. Resultaten visade att majoriteten av anställda på enheter (93 %) inte hade en sjukdag under ett år och att 2 % var sjukskrivna 1-7 dagar. Samvariationerna var svaga men visade betydelser av stödjande ledning, strukturerande ledarstrategi och god samverkan mellan chef och medarbetare för mer balanserad närvaro. Stödjande ledning, närvarande ledarstrategi och stödjande organisatoriska strukturer visade samband med enhetsvis hög förekomst av ingen sjukdag alls