Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Marginalized Citizens Experiences of Middle-class Moral Judgements in Communication with their GPs
No full textThe purpose of this article is to explore how two different versions of participatory theatre givemarginalized citizens living in disadvantaged areas an opposite basis for sharing experiences of being judged in communication with their GPs.The data were produced as part of a dialogic evaluation of two health communication interventions initiated by Region Zealand, Denmark. The purpose of both interventions was to invite citizens to participate in a dialogue on their experiences with their GPs, initiated through two versions of participatory theatre. The interventions were held in a range of disadvantaged areas. We used a variety of qualitative approaches such as participant observations, focus interviews and individual interviews in order to shed light on a) how the two versions of participatory theatre were developed and b) how the invitation to have a dialogue was experienced by the citizens.The analysis was conducted abductively, moving between the data production, existing research on inequality in access to health care services and theories on social inequality and its moral implications.Theoretically, we employ Bernstein´s concept of framing, Skeggs´ points about class as a relation between moral judges and judged, and perspectives on healthism, risk and responsibilization.The analysis finds that the first version of participatory theatre frames the judge-judged relation as the problem, enabling the participating citizens to share experiences of being judged as morally inferior. The framing of the second version of participatory theatre however implies the judge-judged relation, whereby the participants feel that they are being judged. As a consequence, the participants dis-identify with the role of the patient in the second version and express resentment towards health institutions.We conclude by suggesting that framing is a central perspective when researchers and health professionals wish to initiate dialogue with marginalized citizens and that the class perspective presented here is fruitful in exploring experiences of social inequality in access to health care
Twenty Years of Research on Social Capital and Health: What is the Utility for Health Promotion?
No full textDespite the huge amount of research about social capital and health during the last 20 years, the utility of this knowledge for health promotion remains unclear. This article aims to conceptualise social capital in relation to health promotion and to identify what is required for social capital to be used as a resource in health promotion. It suggests that social capital has become an important concept in health promotion but that many challenges remain on how it could be utilised in policy and practice. Social capital does not add any ground-breaking new knowledge in health promotion but complements already existing knowledge within social networks/social support and community development approaches in health promotion. Utilizing social capital in health promotion requires an awareness of power relations and social inequality, as well as the political structures that exist were the intervention take place. There is a need for more systematic explorations of case studies attempting to utilise social capital in health promotion
Program konferensserie 2010-2019, Maskulinitet i förändring
No full textProgram för konferensserien ”Maskulinitet i förändring”. Det är en konferensserie i skärningspunkten mellan jämställdhetspolitik, jämställdhetsarbete och ett av genusforskningens underområden som, bland annat, brukar gå under beteckningar såsom kritiska studier av män och maskuliniteter, kritisk mansforskning eller kritiska maskulinitetsstudier. Konferensen har getts årligen sedan 2010 av Länsstyrelseni Örebro län. Oftast har den arrangerats i samverkan med Region Örebrolän
Maskulinitet i förändring – en konferensserie i tiden
No full textEfter att ha arbetar som femokrat med frågor om jämställdhet, genus och maskulinitet i många år inom statlig förvaltning, samt som aktivist inom organisationen Män för Jämställdhet, har jag i denna artikel reflekterat över den process som konferensserien är en del av.Här beskrivs bakrunden till konferenserna, där vikten av att skapa möten mellan forskning om män och maskuliniteter kopplat till den praxis som finns inom området har varit grundläggande. Artikeln avslutas med en personlig reflektion, en epilog, där jag beskriver den process som jag menar att konferenserna varit en del av under dessa tio å
Kriminalitet, maskulinitet och möjligheter till förändring
No full textI denna artikel diskuteras kopplingar mellan konstruktioner av maskulinitet och brott. Artikeln inleds med en allmän beskrivning om hur maskulinitet antas vara betydelsefullt för att begå brott för att sedan mer specifikt diskutera gruppens betydelse för maskulinitetsnormer som premierar brott. Avslutningsvis förs ett resonemang kring potential för förändring. Brott utgör en möjlig resurs för att konstruera en godtagbar maskulinitet, vilket i sin tur kan kopplas till samhälleliga förväntningar på pojkar och män. Ett sammanhang där förväntningar från andra är särskilt betydelsefullt är i grupper, varför maskulinitet, grupper och brott på flera sätt är sammankopplade. Eftersom det handlar om konstruktioner och förväntningar finns dock även potential till förändring, där exempelvis gruppen kan användas som verktyg för att uppnå detta
Tysta risker och skadehändelser i boendemiljöer för hörselskadade och vuxendöva i Sverige
No full textPersoner med hörselnedsättningar visade en relativt låg skadefrekvens i en intervjuundersökning om skadehändelser i hem- och boendemiljöer. Totalt sju personer (sex personer med hörselnedsättning och en vuxendöv person) intervjuades om egna skadeerfarenheter, risker och skadeförebyggande arbete i den egna hem- och boendemiljön. Regelbundenhet i säkerhetstänkande, underhåll av hörhjälpmedel och brandlarm samt vakenhet för nya risker var sådana moment som intervjupersonerna ansåg vara betydelsefulla.
Doktorsavhandlingar om ungdomars psykiska hälsa 2016-2020 (Endast nätversionen av SMT)
No full textBaserat på sökningar inom databasen Avhandlingar.s
Han som föreläste om barnförbjudna föräldrar, vilken angelägen förebild!
No full textNär han kom in i föreläsningssalen slog det mig att han liknande Vilhelm Moberg. Han var docent från Stockholm och skulle hålla föreläsningar på Sahlgrenska, inbjuden av kursledaren. Året var 1959 och ämnet var socialmedicin, nyinrättat som akademiskt ämne året innan. Först senare tog jag nyfiket reda på mer i detalj vem denne lågmält karismatiske talare var, Gunnar Inghe (1910-1976), landets förste socialläkare. Inghe blev med sin engagerade verksamhet ute hos folket en förebild och inspirationskälla för många. Hans doktorsavhandling på engelska 1958 utgavs även i en svensk version med titeln ”Fattiga i Folkhemmet” och den blev en klassiker på 678 sidor. Han blev professor i ämnet, först i Göteborg 1961-1963, sedan i Stockholm 1963-1976
Att oroa sig för antibiotikaresistens: kulturella föreställningar kring ett läkemedel
No full textIdag är bakteriers växande resistens mot våra vanligaste antibiotika ett växande hot mot både den individuella hälsan och den globala folkhälsan. Det är ett hot som i utredningar och media beskrivs som ett skräckscenario. Men hur påverkar hotet människors förhållande till antibiotikan? I denna studie analyseras 102 frågelistsvar och hur dessa innehåller berättelser om människors oro att antibiotikan inte ska vara verksam i framtiden. I berättelserna finns också kulturella föreställningar som pekar ut ”De Andra” som ansvariga för utvecklingen, dessa kan vara läkarna som skriver ut för många recept, föräldrar som kräver antibiotika till sina barn eller andra länder som säljer antibiotika utan recept. I materialet framgår det också att kvinnor oftare beskriver detta hot som en oro inför framtiden än vad männen gör
Konsekvenser av utbrändhet i början av sjuksköterskors arbetsliv för karriärutveckling
No full textSyftet var att studera om utbrändhet i början av arbetslivet får konsekvenser för yrkesdemografiska faktorer, attityder till arbetet, intentioner att lämna yrket och frånvaro från arbetet cirka ett årtionde senare. Studien utgår från alla avgångsstudenter som under hösterterminerna 2002, 2004 och 2006 gick på någon av Sveriges 26 utbildningsprogram för sjuksköterskeexamen. Studiedeltagarna följdes sedan årligen (minst) under de tre första åren i yrket. Under 2017/18 gjordes en långtidsuppföljning, 11-15 år efter examen. Höga utbrändhetssymtom i början av arbetslivet visade sig få konsekvenser för att inte arbeta inom sjuksköterskeyrket (inklusive som specialist eller barnmorska), att känna mindre arbetstillfredsställelse, att oftare ha tankar på att lämna yrket och mer frånvaro från arbetet, ett årtionde senare