Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Sverige – vart är vi på väg?
Full text linkThe Swedish healthcare system has undergone a system shift in later decades. The article highlights the needs of healthcare in the population in relation to the system shift. Marketisation and privatization have taken place over a long time. The primary care choice reform increased new establishments in already well-served areas but not where needs were greater and has not helped older persons with multimorbidity but paved the way for internet doctors. The choice reform in specialist care had negative system consequences. Private healthcare insurance may increase inequalities in care and may undermine the publicly financed welfare system. Primary care and its collaboration with social care of older people must be strengthened. Instead of profit interests and competition in healthcare, collaboration and need-based resource allocation and localization of care should be promoted.Hälso- och sjukvården i Sverige har under senare decennier genomgått ett systemskifte. I artikeln belyses behoven av hälso- och sjukvård i befolkningen och hur systemskiftet kunnat möta behoven. Marknadisering och privatisering av vården har pågått under lång tid, Vårdvalsreformen 2010 ökade etableringar av primärvård i redan välförsedda områden men inte där behoven var större och har snarast försvårat för äldre multisjuka patienter, men har banat väg för nätläkare. Vårdval inom specialistvård har haft negativa systemkonsekvenser. Privata sjukvårdsförsäkringar kan öka ojämlikhet i vård och kan underminera det offentligt finansierade välfärdssystemet. Primärvården behöver stärkas, samverkan med äldreomsorg fördjupas. Vinstintressen och konkurrens i vården bör avvecklas, samordning och samarbete förstärkas, etableringskontroll införas för behovsbaserad resursfördelning och lokalisering av vården
Socialmedicinsk tidskrift och nazismen – exemplet Åke Berglund
No full textThere is a connection between social medicine and racism as the example of one of the first professors in social medicine in Europe, Alfred Grotjahn, shows. A Swedish example is the medical doctor Åke Berglund (1898—1976) who was active in several right wing national and nazi organisations, even after the Second Word War. As a frequent writer in Socialmedicinsk tidskrift (SMT) he made propaganda for a biologically founded sociology which should be the basis for medical education. One should work for “a eugenic clearance of the population” and see to that “the foremost born leaders would have an decisive influence on the vital questions for the country”. An attempt to defend a PhD thesis failed. After that he came back with criticism of the education in social medicine in the universities in Sweden.Det finns en koppling mellan socialmedicin och rasism vilket bland annat en av Europas första professorer i ämnet, Alfred Grotjahn, visar. Ett svenskt exempel är läkaren Åke Berglund (1898—1976) som var aktiv i flera högernationella och nazistiska föreningar, även efter andra världskriget. Som flitig skribent i Socialmedicinsk tidskrift (SMT) propagerade han för att den biologiskt grundade sociologin skulle vara basen i den medicinska utbildningen. Man skulle arbeta för ”en rashygienisk sanering av befolkningsstocken” och se till att ”landets främsta ledarbegåvningar skulle få ett avgörande inflytande på landets livsfrågor”. Ett försök att försvara en avhandling om sina socialmedicinska idéer 1954 misslyckades. Efter detta återkom han med kritik av den socialmedicinska utbildningen vid landets universitet
Malmökommissionen - reflektioner av kommissionens ordförande
Full text linkIn november 2010, the municipal board in Malmö, Sweden, decided to appoint a Commission for a sustainable Malmö with me as chairman. The final report was published 2013(Stigendal M, Östergren P-O(Ed). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad 2013).This paper was published in SMT Vol 91. Nr 5, 2014 pages 440-447. Now it is published in SMT again as a contribution to articles of interest in this anniversary number.I november 2010 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att tillsätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö med mig som ordförande. Att jag tillfrågades tror jag berodde på att jag under 80–90-talen haft ansvaret för att ta fram underlag för folkhälsoarbetet i kommunen fram till 1998. Då blev Malmö en del av Region Skåne efter att tidigare ha varit ett eget ”landsting”. Innan jag tillträdde professuren och överläkartjänsten i socialmedicin i Malmö 1981 hade jag som hälsovårdsöverläkare i Skaraborgs län under sex år ansvarat för att bygga upp den förebyggande hälsovården i länet vilket också var en viktig erfarenhet. Villkor från min sida var att kommissionen skulle vara politiskt oberoende, att slutrapporten skulle vara vetenskapligt grundad samt att jag fick en arbetsplats i stadshuset och några kompetenta medarbetare. Det kom att fungera bra. (Den här artikeln publicerades i SMT Vol 91. Nr 5, 2014, sid. 440–447. Det var ett temanummer om Malmökommissionen. Jag är glad att den får vara med igen i detta jubileumsnummer av SMT)
En folkhälsovetenskaplig preventionsapproach: – ett sätt att stärka kunskapsbasen om förebyggande socialt arbete och en förebyggande socialtjänst?
Full text linkSocial work and public health have many similarities, not least in a shared value base where social justice and human rights are important guiding principles, and in a practice that aims to promote social change and people’s health, well-being and life chances. A preventive perspective has been present both in public health and in social work from the beginning. While prevention has become central within public health, preventive work has become subordinated in social work throughout history. With the new proposal for ”A Preventive Social Service Act”, we see a renewed focus on preventive social work. The question remains on what knowledge is required for social services to be able to work preventively. Given the similarities between social work and the more prevention-oriented public health, I discuss in this essay whether a public health science prevention approach can be used to strengthen the knowledge base on preventive social work and a preventive social service.Abstrakt
Socialt arbete och folkhälsovetenskap har många beröringspunkter, inte minst i en gemensam värdegrund där social rättvisa och mänskliga rättigheter är viktiga vägledande principer, och i en praktik som verkar för social förändring och förbättring av människor hälsa, välmående och livschanser. Ett förebyggande perspektiv har också funnits med i både i folkhälsovetenskapen och i socialt arbete från början. Medan prevention kommit att bli högst centralt inom folkhälsovetenskapen har det förebyggande arbetet i stället kommit att få en underordnad roll inom det sociala arbetets praktik och vetenskap genom historien. I och med förslaget om ”En förebyggande socialtjänstlag” ser vi ett förnyat fokus på förebyggande socialt arbete. Frågan är dock vilken kunskap som krävs för att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande? Mot bakgrund av de beröringspunkter som finns mellan socialt arbete och den mer preventionsinriktade folkhälsovetenskapen, diskuterar jag i denna essä huruvida en folkhälsovetenskaplig preventionsapproach kan användas för att stärka kunskapsbasen om förebyggande socialt arbete och en förebyggande socialtjänsten
Ja må den leva uti hundrade år! Socialmedicinsk tidskrift fyller 100
No full textWhy does some journals live longer than other? This article gives a short review of the history of Socialmedicinsk tidskrift (SMT) during a century with emphasis on the organisational development. At the end there is an attempt to characterise favourable factors for the survival of a journal: aim, ownership, economy, field of subject, readers, editors and competition. Conclusion: a journal is a never-ending book.Vilka förhållanden är det som gör att vissa tidskrifter lever ett långt liv, medan andra dör i relativt ung ålder? Artikeln ger en kort översikt av Socialmedicinsk tidskrifts hundraåriga historia med betoning av tidskriftens organisatoriska utveckling. Avslutningsvis görs ett försök att karakterisera gynnsamma faktorer för en tidskrifts överlevnad: syfte, ägarskap, ekonomi, ämnesområde, läsekrets, redaktörer och konkurrens. Slutsatsen: en tidskrift är en bok som aldrig tar slut
Livet som en jazzimprovisation
No full textLivet är oförutsägbart och förändras ständigt, och sättet vi navigerar genom det är helt enkelt genom att improvisera, eftersom vi inte har något annat val… Varför lär vi oss inte improvisation i skolor? Varför fick vi inte lära oss improvisation av våra föräldrar när vi växte upp
En socialaktstudie av 15 kriminella pojkar : Kriminalitet som livsval
No full textEn undersökning har gjorts av socialtjänstens insatser för en grupp ungdomar med stark kriminell bakgrund som gjort sig 'omöjliga' vid olika utrednings- och behandlingsinstitutioner. Den bild som kommer fram är att dessa ungdomar utvecklat en livshållning där deras enda sätt att få ut något av livet tycks vara att välja en kriminell bana eftersom den åtminstone kortsiktigt ger dem mycket av det som de saknat: pengar, status, kändisskap och en social tillhörighet.
 
Self-employed people navigating difficult times - business challenges and well-being from a salutogenic perspective
Full text linkBackground
Globally, the COVID-19 pandemic presented major difficulties for many self-employed people because it caused pressures such as decreased customer demand, production stagnation, disruptions in supply chains and increased uncertainty. The vast amount of the studies of self-employed people during the pandemic have focused on traditional pathogenic effects. Hence, overall aim of this thesis is to explore how self-employed people experienced and used internal and external salutogenic resources to navigate the pandemic, from a business challenge and an individual well-being perspective.
Methods
Different methods of data collection and analysis were employed in the thesis. For study I, a qualitative design was used to explore whether a sense of coherence was experienced, and any general resistance resources were used by small business managers in Sweden and Norway during the pandemic. For study II, a cross-sectional quantitative design was employed to investigate the well-being of self-employed people in Europe during the pandemic and whether their well-being was influenced by factors representing four socio-ecological levels. Lastly, study III applied a mixed-method design including comparative policy analysis and interviews to gain an understanding of how different governmental financial support measures aimed to aid the resilience of Swedish and Canadian self-employed people and improve their ability to manage the COVID-19 pandemic. Study I was analysed through a deductive content analysis, study II was analysed using independent sample t-tests, correlations and linear regression, and study III used comparative policy analysis and inductive content analysis.
Results
Findings from the interviews in study I demonstrated that it was important for the participants to comprehend and manage challenges during the pandemic in a resourceful manner, and to see meaningfulness in their situations. In study II, the findings highlight that the socio-ecological factors of resilience, social support, doing useful work and experiencing rules as clear affected the self-employed people’s well-being, and that these factors may be even more important for those who had difficulties running their business. Study III found that self-employed people in both Sweden and Canada who 10 were unable to telework were relatively less resilient during the pandemic. The interviews revealed that many self-employed people in hard-hit industries were dissatisfied with government financial support measures and found them to be unfairly distributed. In addition, the self-employed people who experienced difficulties running their businesses reported reduced well-being, which had a negative effect on their business survival.
Conclusion
While the three studies in this thesis had different foci, they collectively provide insights into the internal and external salutogenic resources that influenced how self-employed people navigated the pandemic. A sense of coherence, resilience and well-being were deemed important for handling the pandemic well, for both the individuals and their businesses. The research also indicated the interconnectedness between self-employed people and their businesses. For instance, financial difficulties may lead to increased stress and pressure to make decisions to sustain the business. Reduced well-being, in turn, made it harder to adapt and adjust positively to adversity. The importance of supporting factors at multiple socio-ecological levels was also highlighted, and these may be particularly important to those who had difficulties running their businesses.Globalt har COVID-19-pandemin inneburit stora svårigheter för många egenföretagare. Pandemin har bland annat resulterat i ökad osäkerhet, minskad kundefterfrågan, störningar i leveranskedjor och svårigheter att bedriva verksamheten. De flesta studier om egenföretagare under pandemin har haft ett patogent fokus och riktat in sig på negativa konsekvenser. Därför är det övergripande syftet med denna avhandling att utforska hur egenföretagare använt salutogena interna och externa resurser för att hantera pandemin, både i relation till företaget och till deras eget välmående.
Regnbågsmodellen som ett pedagogiskt verktyg för förståelse av determinanter för hälsa och stöd vid arbete för jämlik hälsa
Full text linkThe rainbow model, which has been used to facilitate understanding of what affects health and disease, was first formed in the sand in a garden in Copenhagen in the 1970s. This complex issue was described in a simple symbol in the Skaraborg Health Plan of 1970: three concentric circles, where the innermost circle represented the individual and their health problems, the middle circle the local environment and its health risks, and the outermost circle as support for the broader societal environment. The dimensions of the health plan are based on a circular model (The Concentric Zone Model) published in 1925 by sociologist Burgess within the Chicago School. The rainbow model was further developed in textbooks on Social Medicine and Public Health Science by Studentlitteratur in the 1980s. The Swedish model, called Haglund & Svanström, was translated into English and spread internationally from the early 1990s under the name The Dahlgren & Whitehead model. In 2015, the rainbow model was recognized as one of the most important social science innovations of the past 50 years by the Economic and Social Research Council in the UK. In recent years, there have been an increasing number of suggestions for revisions to the rainbow model in the international scientific literature. In Sweden, the rainbow model has been further developed as an important tool in public health work, primarily through the work of the Östgöta Commission from 2012 to 2014 to address health inequalities in Östergötland. New knowledge about health inequality and its causes that has emerged since the rainbow model was introduced in the 1970s has been integrated into an updated rainbow model. Additional elements were incorporated: one for the individual’s socioeconomic status and one for psychological resources, with a heart at the center as a symbol to illustrate psychobiological vulnerability mechanisms.Födelsen av regnbågsmodell, som använts för att underlätta förståelse av vad som påverkar hälsa och sjukdom, formulerades i sanden i en trädgård i Köpenhamn på 1970 – talet. I Skaraborgs Hälsoplan 1970 beskrevs detta svåröverskådliga problemområde i en enkel symbol, nämligen tre koncentriska cirklar, varav den innersta betecknade den enskilde och hans hälsoproblem, den mellersta närmiljön och dess hälsorisker och den yttersta som stöd för samhällsmiljön i stort. Hälsoplanens dimensioner bygger på en cirkelmodell (The Concentric Zone Model) som publicerades redan år 1925 av sociologen Burgess inom Chicagoskolan. Regnbågsmodellen utvecklades sedan i läroböcker från Studentlitteratur i Samhällsmedicin och Folkhälsovetenskap under 1980 talet. Den svenska modellen kallad Haglund & Svanström översattes till engelska och spreds från 1990 talets början internationellt under namnet Dahlgren & Whitehead - modellen. Regnbågsmodellen fick 2015 en utmärkelse som en av de viktigaste samhällsvetenskapliga innovationerna under de senaste 50 åren av ett Samhällsvetenskapligt råd i Storbrittanien. Under de senaste åren har det kommit ett ökande antal förslag på revideringar av regnbågsmodellen i den internationella vetenskapliga litteraturen. I Sverige har regnbågsmodellen vidareutvecklats som ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet främst av Östgötakommissions arbete 2012 - 2014 för att påverka den ojämlika hälsan i Östergötland. De nya kunskaper, om ojämlikheten i hälsa samt dess orsaker som tillkommit sedan regnbågsmodellen presenterades på 1970-talet integrerades i en uppdaterad regnbågsmodell. Två kolumner adderades; en med individens socioekonomiska status och en med psykologiska resurser samt ett hjärta i centrum som symbol för att illustrera psykobiologiska sårbarhetsmekanismer
Västerbottens hälsoundersökningar - en 40-årig befolkningsintervention : ”Västerbottningar är också människor, fast inte lika länge”
No full textIn the late 1970s, it was reported that Västerbotten had the highest heart attack mortality rate among men in the country. In response, the Västerbotten Health Survey was created, incorporating both individual- and population-based measures, and was gradually introduced across the county’s municipalities from 1985 to 1991. Over 40 years, 130,000 middle-aged individuals have participated, and more than 200,000 examinations have been conducted. The article describes the development from pilot project to full-scale program, as well as overall mortality and cardiovascular mortality compared during 1990 to 2006 with the Swedish population in the same age groups.I slutet av 1970-talet rapporterades att Västerbotten hade landets högsta dödlighet i hjärtinfarkt bland män. Som svar skapades Västerbottens hälsoundersökning, med både individ- och befolkningsinriktade åtgärder, som infördes successivt i länets kommuner 1985–1991. Under 40 år har 130 000 medelålders deltagit och över 200 000 undersökningar genomförts. Artikeln beskriver utvecklingen från pilot till fullskalig verksamhet samt total dödlighet samt dödligheten i hjärt-kärlsjukdom 1990-2006 jämfört med svenska populationen i samma åldrar.
English abstract
In the late 1970s, it was reported that Västerbotten had the highest heart attack mortality rate among men in the country. In response, the Västerbotten Health Survey was created, incorporating both individual- and population-based measures, and was gradually introduced across the county’s municipalities from 1985 to 1991. Over 40 years, 130,000 middle-aged individuals have participated, and more than 200,000 examinations have been conducted. The article describes the development from pilot project to full-scale program, as well as overall mortality and cardiovascular mortality compared during 1990 to 2006 with the Swedish population in the same age groups