Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Dansintervention för att stärka psykisk hälsa hos tonårsflickor
No full textAbstract Bakgrund: Effektiva insatser efterfrågas för att minska psykisk ohälsa bland tonårsflickor.Metod: Totalt inkluderades 112 flickor 13–18 år med symtom på psykisk ohälsa; 59 randomiserades till dansgrupp, 53 till kontrollgrupp. Interventionsgruppen erbjöds kravlös dans med fokus på rörelseglädje 2 gr/v i 8 månader.Resultat: Deltagare i dansintervention minskade emotionella och somatiska symtom samt ökade sin självskattade hälsa signifikant mer än kontrollgruppen. Insatsen var hälsoekonomiskt effektiv p.g.a. låga omkostnader och minskat antal skolsköterskebesök. Dansen beskrevs som en oas från stressande upplevda krav, och gav stärkt kroppsbaserad självtillit.Diskussion: Intervention med dans kan generera hälsoeffekter för tonårsflickor. Metoden ”Dans för Hälsa” implementeras nu i Sverige som komplement till sedvanlig vård. Främst inom elevhälsa, men även inom barn- och ungdomspsykiatri och primärvård. Abstract Background: Effective interventions are needed to reduce mental health problems for adolescent girls.Method: A total of 112 girls 13–18 years old with stress-related mental health problems were randomized; 59 to dance group, 53 to control group. The intervention comprised dance twice weekly for 8 months.Results: Participants in dance reduced somatic and emotional problems and improved self-rated health significantly more than the control group. The intervention was cost-effective due to low costs and a reduction of school-nurse visits. The dance was experienced as an oasis from stress and increased embodied self-trust.Discussion: The method “Dance for Health” is now being implemented in Sweden as a complement to usual care in school healthcare, in child- and adolescent psychiatry and in primary care.
Komplex helhetsstyrning - att integrera allt med allt
No full textAbstractAlltfler frågor benämns idag som komplexa och som en del av en större helhet. Inom Agenda 2030 illustreras detta av 17 målområden som är en del av hållbar utveckling. De komplexa helhetsfrågorna hanteras ofta genom att de förläggs på strategisk nivå i den offentliga organisationen, för att helhetsperspektivet ska uppnås. I denna artikel diskuteras några olika politiska och organisatoriska konsekvenser av denna styrning. Artikeln bygger på intervjuer och workshops med tvärsektoriellt arbetande aktörer i offentlig sektor. An increasing number of issues are today referred to as complex and as part of a comprehensive unity. In Agenda 2030, this is illustrated by 17 goals, which are a part of sustainable development. The complex comprehensive issues are often dealt with by being placed on the strategic level in the public administration, in order meet the comprehensive aspects. In this article, some organizational and political consequences of this governance approach are discussed. The article builds upon interviews and workshops with cross-sectoral workers in the public administration.
Kan man forska om pappor och föräldraskapsstöd utan genusteori?
No full textSyftet med denna artikel är att bidra till en ökad dialog mellan socialmedicinsk och genusvetenskaplig forskning om föräldraskapsstöd. Artikeln bygger på en textanalys av hur pappor framställs i tre svenska avhandlingar om pappors upplevelser av föräldraskapsstöd. Analysen identifierar fyra beskrivningar av pappor: 1) som exkluderade, 2) som behövande, 3) som ambivalent ansvariga aktörer i de möten som äger rum med föräldraskapsstödjande professioner, 4) som en del av ett ”vi”. Beskrivningarna av pappor analyseras i relation till på vilka sätt avhandlingarna använder sig av genusteoretiska perspektiv och begrepp. Artikeln rekommenderar en fördjupad dialog mellan socialmedicinska och genusvetenskapsliga perspektiv, vilket i förlängningen kan bidra till ett jämställt och jämställdhetsfrämjande föräldraskapsstöd. The aim of this article is to contribute to the dialogue between socio-medical and gender theoretical approaches to parenting support. The article draws on a text analysis of how fathers are described in three Swedish PhD dissertations on fathers’ experiences of parenting support. The analysis identifies four portrayals of fathers: 1) as excluded; 2) as in need; 3) as ambivalent agents in meetings with parenting professionals; 4) as part of a ‘we’. These portrayals of fathers are analyzed in relation to how gender theoretical perspectives and concepts are applied in the dissertations. The article suggests a deepened dialogue between socio-medical and gender theoretical perspectives, which in turn may contribute to a gender equal and gender equality supportive parenting support
Maskulinitetsteorier i förändring: Nya begrepp, nya tolkningar
No full textKritisk forskning om män och maskuliniteter har vuxit fram som ett etablerat forskningsområde i skärningspunkten mellan sociologi, genusvetenskap och närliggande ämnen. Den här artikeln ger en överblick över centrala teoretiska och begreppsliga frågor inom maskulinitetsforskningen. Först klarläggs skillnaderna mellan de tre huvudsakliga sätten att definiera ”maskulinitet”, som utvecklats med inspiration från marxistisk feminism, radikalfeminism respektive queerteori. Frågor som diskuteras är relationen mellan män och maskulinitet, om det finns en maskulinitet eller flera, samt alternativa begrepp som ”mäns praktiker”. Därefter identifieras de viktigaste skillnaderna mellan Connells och Messerschmidts sätt att förstå det inflytelserika begreppet ”hegemonisk maskulinitet”. Slutligen diskuteras för- och nackdelar med några av de nya begrepp som kommit i omlopp på senare år, såsom ”toxisk maskulinitet” och ”inkluderande maskulinitet”
Hello music lovers!
No full text– Kanske skulle jag kunna bli musiksociolog, tänkte jag, när jag i början av 1970-talet jobbade med ett projekt om musikvanor i Sverige som mynnade ut i en 3-4 betygsuppsats i sociologi. Men så blev det inte. För det var ovanligt med musiksociologer. Göran Nylöf som var min handledare var den ende. Musiksociolog blev jag alltså inte men ett intresse för musik har alltid funnits där. Men låt mig gå tillbaka i tiden
Call for papers
No full textTemanumret ”Corona och det civila samhället” i Socialmedicinsk tidskrift, med planerad utgivning i november 2020, fokuserar det civila samhällets roll i den uppkomna Corona-krisen och dess följder. Hit välkomnas nu i första hand texter med en vetenskaplig ambition och med huvudsaklig grund i systematiserade faktiska omständigheter (empiri) eller teoretisk analys
Betydelsen av arbetsresurser och arbetskrav för undersköterskors och sjuksköterskors intention att sluta
No full textDet har i tidigare forskning framhållits att det är viktigt att angripa arbetsplatsfaktorer inklusive arbetskrav och arbetsresurser för att skapa en hållbar arbetsmiljö inom sjukvården. Syftet var att undersöka vilka arbetskrav respektive arbetsresurser som har störst betydelse för undersköterskors respektive sjuksköterskors intention att sluta samt om det finns gemensamma faktorer som också förklarar arbetstillfredsställelse och utmattning. En longitudinell enkätstudie med undersköterskor och sjuksköterskor vid fem svenska sjukhus genomfördes. Resultaten visade att det fanns samband mellan de flesta inkluderade arbetsresurserna och arbetskraven och undersköterskors och sjuksköterskors intention att sluta, på tvärsnittsnivå. Prospektiva analyser visade samband mellan kvantitativa krav för undersköterskors intention att sluta även efter kontroll för kön och yrkeserfarenhet. För sjuksköterskor hade särskilt erkänsla, betydelse för intention att sluta, och även för deras arbetstillfredsställelse och utmattning. Kortare yrkeserfarenhet predicerade sjuksköterskors intention att sluta samt både undersköterskors och sjuksköterskors utmattning
Storstädernas jämlikhetsarbete: delade normer, strukturerade problem och lärande ur goda exempel
No full textUnder 2019 har storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmös, genom Mistra Urban Futures i Göteborg, studerats avseende de jämlikhetsarbeten som bedrivits under 2010-talet. I fokus har varit att förstå hur Malmökommissionen, Jämlikt Göteborg och Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm arbetat kunskapsutvecklande, organisatoriskt och engagerat med jämlikhetsfrågor. Dessa processer har vid olika tillfällen diskuterats i denna tidskrift, bland annat i ett temanummer (#6/2018) Studien genomfördes med en kvalitativ metodik och bygger på intervjuer med nyckelpersoner och en workshop i varje stad om ett utvalt exempel på när jämlikhetsarbete fungerar väl i praktiken. Den här artikeln ger en översiktlig bild av studiens huvudsakliga slutsatser men fokuserar framförallt på lärdomar från de utvalda exemplen
Att sätta värde på tidiga insatser för barn och unga: Ett evidensbaserat beslutstöd för sociala investeringar
No full textAbstrakt svenska Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar risken för socialt och ekonomiskt utanförskap i vuxen ålder, vilket är kostsamt för individen och samhället. Denna studie presenterar en samhällsekonomisk modell för beräkning av hälso- och ekonomiska vinster av tidiga insatser för barn och unga. Modellen bygger på tre grundstenar – evidens kring förebyggande insatser, koppling mellan riskfaktorer bland barn och negativa utfall i vuxen ålder samt monetär värdering av dessa. Kartläggande översikter användes för att sammanställa evidensen kring effekter av förebyggande insatser och länkar mellan riskfaktorer och långsiktiga utfall. Den samhällsekonomiska modellen skattar kostnader, potentiella besparingar och vinster i form av avkastning per investerad krona. Modellen kan användas som beslutsunderlag för tidigare preventiva insatser inom folkhälsa. Abstrakt engelskaMental ill-health among children and youth increase the risk of adverse social and economic outcomes later in life, resulting in high individual and societal costs. This paper presents a model to estimate the potential health and economic gains from early prevention. The model is based on three pillars – evidence of preventive interventions, associations between risk factors among children and adverse adult outcomes and monetary valuation of these. Scoping reviews were used to synthesize the evidence of intervention effects and links between risk factors and long-term outcomes. The model presents intervention effects and costs, potential savings and return on investment. The model can be used for decision-making purposes within early prevention and public health.
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014?
No full textSammanfattningDenna artikel redovisar huvudresultaten från Folkhälsomyndighetens undersökning av faktorer som skulle kunna förklara den ökade förekomsten av psykosomatiska symtom bland barn och unga i Sverige. Rapporten bygger på analyser av svenska data från studien Skolbarns hälsovanor (1985/86−2013/14), trenddata från olika källor och vetenskaplig litteratur.Sammanfattningsvis tycks brister i skolans funktion, indikerat av de sjunkande skolprestationerna och den utbredda skolstressen, tillsammans med förändringar på arbetsmarknaden troligen ha bidragit till utvecklingen av psykosomatiska symtom bland unga. Däremot tycks inte faktorer inom familjen eller ekonomisk utsatthet i absoluta termer hos barnfamiljer, ha påverkat utvecklingen av psykosomatiska symtom bland barn och unga.På grund av ämnenas komplexitet och begränsat vetenskapligt underlag är det osäkert i vilken utsträckning faktorer som ökad individualisering, ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, lägre krav på barnen, medikalisering av barndomen och digital medieanvändning har påverkat utvecklingen.AbstractThis article presents the main findings from the Swedish Public Health Agency's study of factors that could explain the increase of psychosomatic symptoms among children and young people in Sweden. The report is based on analyses of Swedish data from the international study Health Behaviour in School-aged Children, HBSC (1985/86−2013/14), trend data from various sources and scientific literature.In summary, deteriorated school functioning indicated by declining school performance and widespread school stress, together with the changes in the labour market, have probably contributed to the development of psychosomatic symptoms among young people. Factors within the family do not appear to have influenced the development of psychosomatic symptoms among children and adolescents, neither financial vulnerability in absolute terms among families.Due to the complexity of the subjects and limited scientific evidence, it is uncertain to what extent factors such as increased individualization, increased openness about mental ill health, lower demands on children, medicalisation of childhood and digital media use have affected the development.Key words:Psychosomatic symptoms, psychosomatic problems, mental ill health, children, adolescents, Sweden, school, labour marke