Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Våld som system: våld, maskulinitet och förändring.
No full textArtikelns syfte är att diskutera våld som system och förhållandet mellan maskulinitet, våld och förändring. Den bygger vidare på radikalfeministiska teoretiska utgångspunkter om våld som ett uttryck för makt, men inte reducerbart till makt. I artikeln argumenteras för en förståelse av mäns våld som autoteliskt och som en organiserande princip. Detta analyseras genom en teoretisk diskussion med empiriska exempel på mäns våld som ett sammanhängande system över multipla nivåer. I artikeln argumenteras också för att maskulinitet och mäns praktiker inte kan lösgöras från våld och våldsamma praktiker: de två är ömsesidigt formande och formerande. Begreppet ”våldsamma maskuliniteter” är alltså en oxymoron. Artikeln drar slutsatsen att en systemförståelse av våld möjliggör politiska insatser i oväntade domäner.
En resa i handledarens värld
No full textRecenserad bok: Handledning, från intervju till avslutat uppdrag.Författare: Lilja Cajvert
Effekter av ledarprogram för hållbart och hälsofrämjande ledarskap på sjukfrånvaro, sjuknärvaro och utmattning
No full textHälso- och sjukvården är den bransch i Sverige med högst sjukfrånvaro. Ledarskap kan ses som en nyckelfaktor i ett proaktivt arbete för att främja friskare medarbetare. Syftet med studien var att analysera hur förändrade ledarstrategier till följd av ledarprogrammet på olika sätt bidrog till sjukfrånvaro, sjuknärvaro och utmattning. Studien bygger på uppföljande analyser av ett ledarprogram för hållbart och hälsofrämjande ledarskap som genomfördes vid 17 vårdarbetsplatser. Här redovisas resultat från analys av medarbetares skattade frånvaro och utmattning genom deras svar på enkäter. Resultaten visade att förändringar i specifika ledarstrategier hade samband med förändrade nivåer av sjukfrånvaro, sjuknärvaro och utmattning. Sambanden var dock svaga med begränsade effekter på skattade sjukfrånvaromönster och utmattning. Av betydelse hade mer aktivt chefsarbete med förbättringar genom ledarprogrammet
Psykisk hälsa hos unga
No full textFokus för detta nummer är att redovisa och diskutera de ungas psykiska hälsa/ ohälsa i dagens svenska samhälle. Men också att redovisa en del av de aktiviteter som finns för att de unga skall må bra. Ungdomars psykiska hälsa formas genom den vardag som de växer upp och utvecklas i. Under de senaste decennierna har samhället genomgått genomgripande förändringar till följd av ekonomiska kriser, ökad immigration, teknologisk utveckling, ungdomars senare inträde på arbetsmarknaden och ett förlängt beroende av föräldrarnas stöd, som kan resultera i förändringar i hur ungdomar mår. Ungdomen är en viktig utvecklingsperiod. Unga människor står inför stora omställningar och utmaningar, bland annat växande akademiska förväntningar, förändrade sociala relationer med familj och kamrater och fysiska och känslomässiga förändringar i samband med den biologiska mognaden.I temanumret vill vi redovisa olika perspektiv som framförs i aktuell debatt om barn och ungdomars psykiska hälsa. Temanumret innehåller artiklar om trender, jordmån – faktorer som påverkar, interventioner, debatten samt avhandlingspresentationer och bokrecensioner
Ensamkommande ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem – en riskgrupp?
No full textDroganvändning bland ensamkommande ungdomar har varit föremål för en omfattande rapportering i media de senaste åren och har ofta framställts som ett eskalerande socialt problem. I artikeln beskrivs likheter och skillnader mellan ensamkommande ungdomar och andra ungdomar som påbörjar öppenvård för missbruk i relation till social situation, användning av droger, brottslighet, våldsutsatthet samt fysisk och psykisk hälsa. Studien är baserad på strukturerade intervjuer med 1 255 ungdomar på tolv öppenvårdsverksamheter i Sverige, 93 av dessa individer är ensamkommande ungdomar. Studien visar att ensamkommande ungdomar, trots traumatiska upplevelser och betydande psykologiska besvär, använder alkohol och droger i mindre utsträckning än andra ungdomar som påbörjar öppenvård. Det kan således vara problematiskt att betrakta dessa ungdomar som en särskild högriskgrupp som utgör stora utmaningar för det svenska välfärdssystemet
Främja psykisk hälsa – elevers erfarenheter och förslag visar vägen för skolan
No full textAbstract svenska Syftet var att öka förståelse för elevers erfarenheter av psykisk hälsa och deras förslag på hur psykisk hälsa kan främjas i skolan. En sekundär analys genomfördes av data från fyra tidigare studier med totalt 76 elever, 36 pojkar 40 flickor, 10–21 år. Analysen resulterade i tre teman; Det är högt i tak på skolan, Vi har relationer som lyfter och Jag känner mig trygg och sedd. Eleverna efterfrågade en skola som antagit ett främjande perspektiv med en öppenhet kring psykisk ohälsa. De framhöll vikten av att vuxna tar ansvar för hälsofrämjande relationer. Eleverna efterfrågade en skoldag där de upplever sig duga som de är med förutsägbara strukturer och vuxnas positiva förväntningar. Delaktighetsskapande processer på organisation-, grupp- och individnivå diskuteras och praktiska tillämpningar föreslås. Abstract in EnglishThe aim was to increase the understanding for students' experiences of mental health and their suggestions on how mental health can be promoted in school. A secondary analysis was performed of data from four previous studies with a total of 76 students, 36 boys 40 girls, 10-21 years. The analysis resulted in three themes; School feels open minded, We have invigorating relationships and I feel safe and acknowledged. The students described a school with a salutogenic perspective in which mental ill-health is acknowledged and accepted. They emphasized the importance of adults taking responsibility for health-promoting relationships. The students wished to feel good enough and appreciate predictable structures and positive expectations from adults. Participatory processes at the organizational, group and individual levels are discussed and practical implications are suggested
En fungerande skola för alla: skolmiljön som skyddsfaktor för ungas psykiska välbefinnande
No full textAbstract Skolan kan ses som en potentiell skyddsfaktor mot psykiska besvär bland barn och ungdomar, både genom att förbereda elever för det framtida vuxen- och yrkeslivet och genom att skapa en gynnsam social kontext. En arbetsmiljö av hög och likvärdig kvalitet för både lärare och elever kan minska skolstress och främja elevers skolprestationer och psykiska välbefinnande. Vidare kan medvetna ansträngningar från skolans ledning bidra till goda arbetsvillkor bland lärarna och stärka skolans psykosociala klimat, vilket i sin tur minskar förekomsten av mobbning på skolan och skapar förutsättningar för goda relationer mellan eleverna Med utgångspunkt från våra egna studier inom ramen för ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet samt annan relaterad forskning på området redogör artikeln för hur skolan kan tänkas agera som skyddsfaktor för ungdomars psykiska välbefinnande. Artikeln understryker betydelsen av lärarna och deras arbetsförhållanden för en fungerande skola. Därutöver diskuteras den sociodemografiska elevsammansättningens roll för en skolas kapacitet att forma en framgångsrik och hälsofrämjande skolmiljö. Schools have the potential to protect children and adolescents from psychological problems, both by preparing students for adulthood and employment, and by providing a conducive social context. A qualitatively strong and equitable work environment for both teachers and students can reduce school-related stress and promote student performance and psychological well-being. Further, conscious efforts from the school management can contribute to good working conditions for teachers and improve the school’s psychosocial climate, which in turn lowers the prevalence of bullying and establishes favourable conditions for student interaction. Based on examples from studies that were part of a research project at Stockholm University and related research, this article accounts for the role of the school as a protective factor for young people’s well-being. The article highlights the importance of teachers and their work environment for functioning schools. Moreover, the role of the sociodemographic student composition for a school’s capacity to create a successful and health-promoting school environment is discussed
Health for future: self-rated health and social status among adolescents
No full textAtt stötta ungdomar till att må bra är viktigt både för individen och för samhället i stort, därigenom skapas hälsa för framtiden. För att främja ungdomars hälsa behövs mer kunskap om hur de själva ser på sin hälsa och faktorer som påverkar hur de mår. Resultaten bygger intervjuer med 58 ungdomar i årskurs sju och gymnasiets årskurs tre i Falun, samt på en långtidsstudie där 1 046 ungdomar i Borlänge, Falun och Umeå besvarat enkäter i årskurs sju, åtta, nio samt årskurs tre i gymnasiet.Genom intervjuerna utforskades ungdomars tolkning av enkätfrågan ”Man kan må bra ibland och dåligt ibland. Hur mår du för det mesta?”, samt vad som bidrar till subjektiv social status i skolan. Status undersöktes genom en statusstege där ungdomarna fick skatta sin status i skolan (tiogradig skala). Genom enkäterna undersöktes den självskattade hälsans utveckling över tid, samband mellan subjektiv social status i skolan, socioekonomisk status och självskattad hälsa hos gymnasieungdomar, samt faktorer i årskurs sju som predicerar rökning i gymnasiet.Intervjuerna visade att självskattad hälsa som undersöks genom frågan ‘Hur mår du för det mesta?’ fångade sociala, psykiska och fysiska aspekter. Relationer till vänner och familj, skolsituation och levnadsvanor var några av de faktorer som diskuterades. Resultat från enkäterna visade att 50% av skattningarna förblev oförändrade från årskurs sju till årskurs tre i gymnasiet, samt att pojkar i alla åldrar skattade sin hälsa högre än flickor gjorde. En könsskillnad framkom även avseende social status i skolan, där pojkar i gymnasiet skattade sin status högre än vad flickor gjorde. Könsskillnader i social status och hälsa understryker behovet av genusperspektiv när det gäller förståelsen för faktorer som påverkar ungdomarnas dagliga liv. I gymnasiet var den självskattade hälsan positivt associerad med subjektiv social status i skolan, stämningen i familjen och självkänsla. Däremot påvisades inget samband mellan socioekonomisk status (föräldrars utbildningsnivå) och självskattad hälsa. Högre steg på den subjektiva sociala statusstegen ökade sannolikheten för att rapportera högre självskattad hälsa. När social status undersöktes genom intervjuerna så bekräftades statushierarkier i skolan. Faktorer knutna till genus, ålder, etnicitet och föräldrars ekonomi, samt förväntningar kopplade till utseende och beteende var komplext sammanflätade och påverkade deras sociala position. Då normerna som styrde social positionering var snäva, behöver statushierarkiernas tänkbara negativa inverkan på ungdomars hälsa uppmärksammas. Avslutningsvis framkom att lägre självkänsla, en mindre negativ attityd till rökning och ett tidigt snusbruk i årskurs sju predicerade rökning i gymnasiet. Tidiga insatser kopplade till dessa komponenter tycks därmed vara viktiga i det tobaksförebyggande arbetet under tonåren. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till en ökad förståelse för ungdomars självskattade hälsa, sociala status och rökning, viktiga framtidsfrågor i det hälsofrämjande arbetet.Fulltext: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1424906&dswid=3327