Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Är besvär som ”känna sig nere” och ”svårt att sova” symtom på psykisk ohälsa? – En studie om ungas levda erfarenheter
No full textAbstractAlthough young people in Sweden report that they are in good health, there is an increase in self-reported complaints such as feeling low and nervous. The complaints are reported as poor mental health. However, there is uncertainty regarding what these complaints signify. Using interviews with fifteen-year-olds, this research examines what the complaints asked for in the Health Behavior in School-Aged Children survey represent in their lives. The analysis starts from a theoretical understanding of young people as health actors. It demonstrates that while the complaints represent everyday problems for some young people, they represent deep-seated problems for others. The results demonstrate the importance of acknowledging this duality otherwise everyday managing of life risk being pathologized and more serious problems risk being overlooked.SammanfattningMätningar av ungas psykiska hälsa i Sverige visar på motstridiga uppgifter; unga markerar hög livstillfredsställelse samtidigt som de uppger besvär som nedstämdhet och nervositet. I forskningsrapporter och media rapporteras besvären som psykisk ohälsa. Det är emellertid svårt att veta vad besvären representerar. Syftet med studien är att undersöka vad besvären som efterfrågas i enkäten Skolbarns hälsovanor representerar i ungas liv. Studien baseras på intervjuer med ungdomar i årskurs 9 och en teoretisk förståelse av barn och unga som hälsoaktörer. Analysen visar att medan besvären representerar vardagliga problem för en del ungdomar, representerar de djupgående problem för andra. Resultaten pekar på betydelsen av att uppmärksamma den här dubbelheten. I annat fall riskerar vardagliga utmaningar att patologiseras och mer allvarliga problem att förbises.Nyckelord: symtomskalor, Skolbarns hälsovanor, intervjustudie, levd erfarenhet, 15-åringa
Aspects of positive and negative mental health in young people aged 16 -29 years: measurements, determinants, and interventions
No full textBakgrund Psykisk ohälsa i form av såväl självrapporterade besvär som psykiatriska tillstånd bland unga och unga vuxna har uppmärksammats sedan årtionden. I flertalet västerländska samhällen har symtom och diagnoser på depression, ångest och stress ökat sedan 1990-talet. Ökningen har skett i fotspåren av samhälleliga förändringar, såsom förlängd utbildningstid, senare etablering med avseende på boende, partner- och familjeliv samt senare inträde i arbetsliv med ofta osäkra anställningar. - Ett stort antal studier har tidigare ägnats ungas ohälsa, d.v.s. negativ psykisk hälsa, eng. Negative Mental Health (NMH), medan den positiva hälsan, eng. Positive Mental Health (PMH) har ägnats lite intresse bland unga vuxna. PMH möjliggör att fokusera på styrkor, kapacitet och hälsopromotion snarare än att bygga på modeller för tillkortakommanden och att enbart förebygga psykisk ohälsa. En balans av den psykiska hälsan båda aspekter ger sannolikt en mer fullständig bild av vad som utmärker psykisk hälsa bland unga vuxna.SyfteDet övergripande syftet var att identifiera vilka potentiella hälsodeterminanter som är associerade med eller predicerar självrapporterad positiv eller negativ psykisk hälsa i åldersgruppen 16-29 år och att undersöka interventioners effekter.MetodAvhandlingen bygger på tvärsnitts- och longitudinella data av två befolkningsstudier (Studie I och II), sammanslagna data från två intervenerade gymnasieskolor (Studie III) och en systematisk litteraturöversikt och metaanalys av hälsofrämjande och preventiva interventioner för studenter i högre utbildning (Studie IV). För utförligare metodbeskrivning, se originalabstract i avhandlingen.ResultatStudie I. Instrumentet General Health Questionnaire (GHQ-12) visade kapacitet att mäta såväl PMH som NMH. Däremot, vid en analys av sambandet mellan GHQ-12 poäng och de 22 potentiella determinanterna hade flertalet determinanter spegelvända effekter på PMH och NMH och möjliggjorde därmed inte att diskriminera mellan utfallen. Determinanterna kvinnligt kön, ekonomiska svårigheter, riskfyllt spelande och framför allt självmordstankar och kränkningar hade dock ett starkare samband med NMH och kan ses som riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga vuxna Å andra sidan visade determinanterna deltagande i sociala aktiviteter och måttfullt spelande ett större samband med PMH och kan rubriceras som hälsofrämjande faktorer. Att vara student var associerat med mindre PMH och mer NMH jämfört med att vara anställd. Vidare minskade PMH i gruppen 16-29 med tilltagande ålder, medan inga åldersrelaterade skillnader var påvisbara för NMH.Studie II. Stabil psykisk hälsa, d.v.s. att inte vid något tillfälle rapportera psykiska besvär vid mätningarna 2002, 2007, 2010 och 2014, förelåg bland 46% bland män och 36% bland kvinnor i åldrarna 18-29 år. I åldersgruppen 30-84 år var motsvarande förekomst 66% bland män och 55% bland kvinnor. Av 17 möjliga hälsodeterminanter predicerade sex determinanter stabil psykisk hälsa i den yngre gruppen: position på arbetsmarknaden, speciellt att vara anställd, emotionellt stöd, manligt kön, född i Sverige, frihet från ekonomiska svårigheter, intag av frukt och bär. Ett liknande mönster observerades i den äldre gruppen, dock med fler determinanter associerade med socialt kapital och hälsobeteende samt signifikant större betydelse av fysisk aktivitet och frihet från ekonomiska svårigheter jämfört med den yngre gruppen.Studie III. Subjektivt välbefinnande bland 16-åriga gymnasieelever vid baslinje och follow-up var associerat med följande personlighetsdrag: låga nivåer av neuroticism och höga nivåer av samvetsgrannhet, extraversion och vänlighet/sympatiskhet. Personligshetsdragens stabilitet över tid var större bland flickor jämfört med pojkar, som enbart visade stabilitet i neuroticism. Nivåerna på neuroticism var dock högre bland flickor jämfört med pojkar. Subjektivt välbefinnande hade en prospektiv effekt på vänlighet/sympatiskhet, men enbart bland flickor. Personlighetsdrag visade ingen prospektiv effekt på subjektivt välbefinnande.Studie IV. Interventioner för studenter i högre utbildning visade kombinerade effekter för reduktion av NMH, d.v.s. symptom på psykisk ohälsa. Dessa kvarstod upp till 7-12 månader efter intervention, även om effektstorleken var liten. Specifikt, för symptom på depression varade effekter upp till 13-18 månader, symptom på ångest upp till 7-12 månader och stressreduktion kvarstod 3-6 månader. För interventioner för PMH varade effekter kombinerat upp till 3-6 månader, och effektstorleken var liten. Aktiv bemästring (coping) kvarstod upp till 3-6 månader med en medium effektstorlek.KonklusionI vårt nationella sample diskriminerade instrumentet GHQ-12 inte systematiskt mellan determinanter associerade med PMH och NMH, och därför bör instrumentet reserveras för dess ursprungliga syfte: att mäta psykiska besvär i befolkningen. Våra resultat, som visar att unga kvinnor uppger mindre stabil psykisk hälsa jämfört med unga män och högre nivåer av neuroticism bekräftar tidigare studier. Detsamma gäller unga vuxnas högre nivåer av NMH jämfört med äldre befolkningsgrupper. Då fäste på arbetsmarknaden, speciellt att ha en anställning och tillgång till emotionellt stöd predicerar en stabil psykisk hälsa, bör dessa faktorer uppmärksammas särskilt vid hälsopromotion. Interventioner för studenter i högre utbildning visade på kvarstående effekter över tid och kan användas även i fortsättningen. Därutöver, då interventioner ägnade att öka PMH och sådana som omfattar hela arenan, (”whole system approaches”) i skola, universitet och arbetsliv är underutvecklade, bör framtida forskning ägnas detta viktiga område. Länk till avhandlingen https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/46827/Thesis_Regina_Winzer.pdf?sequence=3&isAllowed=
Seriously injured road users in rural and urban road traffic in a Swedish region – a Vision Zero perspective
No full textSverige har mål för trafiksäkerhet baserade på Nollvisionen. I Nollvisionen är gångtrafikanter som skadas i singelolyckor inte definierade som vägtrafikanter, trots att de rör sig i samma område som vägtrafikanter med fordon. Gångtrafikanter i singelolyckor ingår i avhandlingen, som studerar utvecklingen av allvarligt skadade på statliga och kommunala vägar under 2003-2017 då Nollvisionen implementerades. Tre av studierna i avhandlingen är tvärsnittsstudier med data från Region Västmanland under tolv till femton år. Data i den fjärde studien är baserad på analys av tio regionala infrastrukturplaner
Att utveckla samverkanskompetens genom utbildning - Praktisk klokhet och reflekterande praktik
No full textSamverkan är en vanlig arbetsform inom svensk förvaltning. Samverkansarbetet för samman aktörer från offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle och akademi. I bästa fall kan samverkan resultera i både effektiva och demokratiska förändringsprocesser. Men då krävs att de som samverkar har samverkanskompetens; att de kan designa och facilitera samverkansprocesser där förtroendefulla relationer skapas och önskvärda resultat nås. Trots det ökade behovet av samverkanskompetens har svensk forskning i liten utsträckning undersökt hur sådan kompetens kan utvecklas genom utbildning. Syftet med den här artikeln är att sprida lärdomar från utvecklandet och genomförandet av utbildningen Att leda samverkan. Artikeln visar på möjligheter och begränsningar i att basera samverkansutbildning på idéer om reflekterande praktik och praktisk klokhet
Ökad innovationsförmåga genom nya samarbetsstrukturer
No full textArtikeln beskriver nätverkandets roll för att skapa innovationsförmåga, vilket i sin tur behövs för att möta målen för Agenda 2030. Konventionella idéer om ledarskap är inte tillräckliga för att svara på dagens komplexa organisatoriska utmaningar. Mellan 2016 och 2018 genomförde Dalarnas Hjälpmedelscenter ett innovationsprojekt där nätverkande med verksamhetens målgrupper, berörda medarbetare och andra intressenter stod i centrum. Av detta lär vi att en typ av nätverkande behövs i idégenereringsfasen av innovationsprocessen och en helt annat typ av nätverkande behövs i implementeringsfasen. Vi ser även att ledning av innovationsprojekt som förväntas leda till innovativa systemlösningar ofta kolliderar med befintliga administrativa verksamhetssystem vilket utgör en utmaning när mer långsiktiga kvalitetsmål idag ofta nås genom flexibla, adaptiva och snabbrörliga system. The article describes the role of networking in creating innovation capability, which in turn is needed to meet the goals of Agenda 2030. Conventional ideas on leadership are not enough to respond to today's complex organizational challenges. The Assistive Technology Centre in County Dalarna carried out an innovation project in which networking was central. From this we learn that one type of networking is needed in the idea generation phase and a completely different type of networking is needed in the innovation implementation phase. We also see that management of innovation projects aiming at system solutions often collide with existing administrative systems, which is a challenge when more long-term quality goals are often achieved through flexible and adaptive systems
The Nordic Income Equality Model in Health Promotion
No full textWe highlight and analyze an important channel for redistribution of income in the Nordic countries, often underemphasized in the scholarly literature that analyze the relationship between income equality and public health. We show how coordinated wage bargaining and solidaristic wage policy lead to wage compression, and thereby to low market income inequality in the Nordic countries. We also show that there are important spillovers between the distribution of wages decided in the labor market and the political support for a universal and comprehensive welfare state. Furthermore, we argue that small differences in income have not only contributed to good public health, but also to good economic performance in the Nordic countries
Health Promotion in Denmark: from Critical Potential to Individualisation and Marginalisation
No full textHealth promotion has been a part of the policies, strategies and services of the Nordic welfare states since the beginning of the millennium. This article contributes to analyses of health promotion in political programs, institutions and practices in Denmark in later years, and holds a special interest in how inequality in health is addressed. In the Nordic countries, universalism has been a key tenet of welfare services, with great potential of guiding health promotion towards more equality in health. However, a neoliberal development over the last two decades has influenced the field of health and also the ideas, conceptions and strategies of health promotion. This article looks into how health promotion has taken form in Denmark, through conflicts of interest in health policies, and changes in central health promotion programs, that turn away from earlier universalistic and social political framing of health prevention and promotion. Health promotion in Denmark has been marked by years of conflicts and the interest in influencing the psychosocial environment of health to gain more equality in health has weakened. The analysis shows that central health promotion programs that direct local government practices, do not identify the characteristics of the psychosocial environments of health for various groups of citizens, but identify socially less privileged groups with potential health risks, and wishes to intervene into the social reproduction of unwanted health conduct. Health promotion plays an increasing role in the categorisation and discrimination of less privileged citizens on the background of their health conduct and social positions and situations. In institutional practices in child and family health promotion the article finds that inequality in health is not addressed as a professional problem, but is none the less present in the way citizens are deligitimised, categorised and marginalised. Health promotion institutions on this background distribute obligations and invite engagement of citizens in socially segregated ways. These categorising and discriminatory practices contribute to excluding and devaluating the problems of social inequality from health promotion in schools, kindergartens and health care institutions for children and parents.
Why did Social and Healthcare Services Reform Fail in Finland?
No full textSince 2005, successive Finnish governments have tried to reform the governance of social and healthcare services by transferring the responsibility for organising these services from municipalities to larger entities. So far, all attempts have failed. This study analyses why this has been the case and how expert knowledge could be used to prevent future failures.
Fritidsbanken – Socialmedicin i praktiken
No full textVisst är det fantastiskt att det finns bibliotek där vi kan låna böcker. Helt gratis. Numera kan man även låna fritidsutrustning helt gratis om man går till något som kallas för Fritidsbanken som finns på nästan 100 ställen i landet. Man kan låna skidor, skridskor, fotbollar. Ja i stort sett allt man kan tänka sig. Totalt finns i runda tal 180 000 artiklar. Men hur startade det hela? Och vad ville man uppnå