Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Depression among adolescents and young adults - social and gender differences
No full textFörekomsten av depression har ökat bland unga i Sverige liksom de sociala skillnaderna i psykisk ohälsa. Många olika faktorer kan förväntas spela en roll i utvecklingen och bestämningsfaktorerna är sannolikt ojämnt fördelade mellan sociala grupper. Tidigare forskning visar att det finns sociala skillnader i psykisk ohälsa men relativt lite fokus har ägnats åt sociala skillnader i depression bland unga, i synnerhet i välfärdsstater som är typiska för de nordiska länderna. Sociala skillnader bland ungdomar med depression liksom unga mäns erfarenheter av och hjälpsökande vid depression samt rollen av genus i detta är likväl relativt outforskat.Det övergripande syftet med denna avhandling var därmed att öka kunskapen om sociala skillnader och könsskillnader i depression bland unga i Sverige. Enkät och registerdata användes för att bedöma risken för självrapporterad och diagnostiserad depression samt funktionsförmåga och psykiatrisk samsjuklighet beroende på familjens sociala position. Intervjudata användes för att undersöka hur unga män upplever depression och hjälpsökande i relation till deras uppfattning om maskulinitet. Resultaten visar att en låg social position i barndomen ökar risken för depression i tonåren liksom för sämre funktionsförmåga och psykiatrisk samsjuklighet bland ungdomar med depression. De sociala skillnaderna var relativt små men mer framträdande vad gäller självrapporterade depressiva symtom jämfört med diagnostiserad depression. Bland ungdomar med utlandsfödda föräldrar fanns det en lägre risk för diagnostiserad depression jämfört med de med svenskfödda föräldrar. Inga sådana skillnader framkom gällande självrapporterade depressiva symtom. Flickor hade en ökad risk för både självrapporterade depressiva symtom och diagnostiserad depression jämfört med pojkar. Könsskillnader i relation till social position vid diagnostiserad depression var små. Flickor med föräldrar med låg utbildning visade sig dock vara särskilt sårbara för både självrapporterad och diagnostiserad depression. Både pojkar och flickor med depression och lägre social position hade en ökad risk för psykiatrisk samsjuklighet jämfört med de med hög social position, dock med skillnader i typ av samsjuklighet. Unga vuxna mäns acceptans och hjälpsökande för depression visade sig vara försvårad och fördröjd på grund av de upplevda könsidealen. Processen kan underlättas, eller försvåras, av vilka personer man har i sin omgivning t.ex. hur föräldrar och kompisar ser på situationen. Vård-och skolpersonal spelar också en stor roll. Att förebygga psykisk ohälsa bland unga är viktigt för att jämna ut livschanser och främja social mobilitet. Förklaringar till de sociala skillnaderna i depression samt sociala skillnader i vårdsökande behöver ytterligare uppmärksamhet. Länk till avhandlingen i dess helhet: https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/4650
Sjukvårdskuratorn i centrum
No full textRecenserad avhandling: Med avstegen som arbetsplats – En etnografisk studie av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete. Författare: Elisabet Sernb
Från ax till limpa – forskning i framgångsrik samverkan
No full textI Agenda 2030-arbetet framhålls alltmer vikten av samarbeten mellan forskning, högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor. Vilka faktorer bidrar till framgångsrik samverkan mellan forskare i högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor och hur skapas ett gemensamt definierat engagemang för ett visst samhällsproblem? Samt hur går det till när tillit byggs, kommunikationen fungerar och en ömsesidighet etableras? Erfarenheterna som beskrivs hämtas från Högskolan Dalarnas centrumbildning Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna IKUD och fyra års arbete med 20-talet samverkansprojekt under perioden 2016 – 2020. Genom en djupdykning i tre konkreta samverkansprojekt kan följande slutsats dras. Framgångsrik forskning i samverkan förutsätter en projektkedja som bygger på ett ömsesidigt engagemang, en tydlighet i identifierandet av olika roller från olika men överlappande utgångspunkter, skillnader i institutionella mål, incitament och motiv i respektive organisation samt att en kontaktyta etableras mellan individer som på kort tid hittar beröringspunkter och en personlig tillit till varandra som givande samarbetspartners. Dessutom lyfts en mer övergripande samhällsvision fram som bärs av båda parter och som förkroppsligas av lika delar person och organisation. För ett lyckat samarbete identifieras här en djupare delad övertygelse om projektens vidare betydelse, d.v.s gemensamma åtaganden och ett gemensamt arbete utifrån övertygelsen att projekten fyller en kunskapsfunktion som bidrar det ’det allmänna bästa’ och byggandet av ett bättre samhälle, ofta uttryckligen formulerat i ett engagemang för social hållbarhet
Jag lider av mental ohälsa men jag är inte mentalt svag. Om mäns möjligheter att berätta om psykiska problem.
No full textI den här artikeln framgår hur psykisk ohälsa hos manliga idrottsmän under 2000-talet blivit möjligt att tala om i mediala sammanhang och hur tillstånd såsom ångest och depression i det närmaste normaliserats genom detta. Berättelserna hämtade ur dagspress och annan media, delger känslor av skuld och skam, känslor av ensamhet och utanförskap men delger samtidigt hur framgångsrika unga män vågar blotta sina rädslor och tillkortakommanden och hur detta väcker känslor av att vara stark och vara ett föredöme för andra. Berättelserna som ställs i relation till mediala representationer från 1980- och 1990- talen vittnar således om hur en förändring skett i sättet att se på såväl psykisk ohälsa i stort som relationen mellan maskulinitet och ohälsa. This article shows that within media representations from the beginning of the 21st century it’s accepted for male athletes with experience of mental illness to share their experiences and mental problems like anxiety and depression has been more or less normalized. Their stories found in both daily press and other media reveals feelings of guilt and shame, loneliness and alienation yet at the same time showing how young and successful men are willing to expose their fears and shortcomings and how this within them evokes feelings of being strong and being a role model for others. Their stories places in comparison to media representations from the 1980 and 1990 testifies of a change of contemporary norms of both mental illness as well as the relationship between manliness and disease
Män i klimatkrisen
No full textFör att hantera klimatkrisen behövs en granskning och förändring av de maktordningar som skapat vår prekära situation. Ekofeminister har i Sverige alltsedan Elsa Laula och Elin Wägner påpekat att patriarkala strukturer i form av destruktiva manlighetsnormer, kopplade till industrimoderna maskuliniteter, är destruktivt mot människor, djur, växter såväl som vårt hem jorden . I denna artikel utgår jag från ekofeministisk analys och fokuserar på hur industrimoderna såväl som ekomoderna maskulinitetssnormer och strukturer kan omvandlas. Med hjälp av en auto-etnografisk metod redogörs för och analyseras ett pro-femininistisk utbildningsinitiativ där akademi och civilsamhälle medskapar.
Vilka är pojkarna? – en diskussion om dimensioner av pojkpositioner i skola och utbildning
No full textDen här texten syftar till att fördjupa och nyansera positioner som pojkar i skolan riskerar att placeras i, och diskutera vilka positioner som verkar vara tillgängliga och önskvärda för pojkar att inta i skolan utifrån en analys av tidigare forskningsresultat och mediala iakttagelser. Texten innehåller analyser på olika positioner som finns gällande pojkar i skola, hur pojknormer i praktiken kan ta sig form och ett slags uppmärksammande av lärarnas ansvar i relation till genusskapandet i skolan i studier om pojkar i utbildning.
”Mätningen visade att barnet mådde sämre efter insatsen”
No full textI föreliggande artikel är syftet att fördjupa förståelsen för de utmaningar och möjligheter som implementering av systematisk uppföljning kan medföra inom socialt arbete. Systematisk uppföljning är ett exempel på statlig kunskapsstyrning som senare årtionde succesivt införts och präglat socialt arbete. Empiriska materialet är hämtat från ett nationellt utvecklings- och forskningsprojekt som genomfördes under 2014 – 2016 i Sverige, där syftet var att stödja implementeringen av systematisk uppföljning av insatser riktade till barn som anhöriga. Metodologiskt tillämpas den skandinaviska modellen för deltagarbaserad aktionsforskning. Resultatet visar att arbetet präglades av osäkerhet och att det förekom två parallella system för uppföljning, ett formellt och ett informellt. Uppföljningssystemen styrdes utifrån olika konkurrerande institutionella logiker. Implementeringen främjades genom att synliggöra båda uppföljningssystemen och hantera logikkonflikten.
Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance.
No full textStress och stress-relaterad ohälsa såsom depressiva symptom och ångest är relativt vanligt och tycks öka bland ungdomar, särskilt bland unga tjejer. Även om tonåren ofta innebär en ökning av vanliga stressorer (t.ex. passa in bland jämnåriga, ökade krav i skolan etc.) så utvecklar de flesta ungdomar inte långvariga stressproblem. I syfte att kunna skapa effektiva förebyggande insatser finns ett behov av att utforska vilka de vanligaste förekommande stressorerna är under denna tid, hur olika typer av stressorer relaterar till ohälsa, och varför vissa ungdomar utvecklar stress-relaterad ohälsa till följd av sådana medans andra inte gör det.Denna avhandling syftade till att besvara en del av dessa frågor genom att undersöka den roll som kognitivt undvikande och repetitivt negativt tänkande (RNT) spelar i utvecklingen av stressrelaterad ohälsa (Studie I & III). Den syftade också till att utveckla och validera en kortversion av ett frågeformulär som utformats för att undersöka stress inom olika livsområden under tonåren (Studie II). Samtliga studier byggde på longitudinella enkätstudier där svenska elever i högstadiet (Studie II & III) samt gymnasiet (Studie I) fick svara på årliga återkommande enkäter. Fynden från de tre studierna visade att kortversionen av frågeformuläret tycks vara ett valitt mått på upplevd stress inom olika livsområden under tonåren. Skol-relaterade stressorer var de vanligaste källorna till stress, men sociala stressorer hade en starkare koppling till utveckling av psykisk ohälsa över tid. Ungdomar som rapporterade högre nivåer av stressorer ökade sin användning av kognitivt undvikande och RNT över tid, vilket i sin tur var kopplat till ytterligare ökning av psykisk ohälsa. Detta antyder att kognitivt undvikande samt RNT kan vara viktiga mekanismer vid utveckling av stress-relaterad psykisk ohälsa under tonåren och därmed centrala att adressera vid förebyggande insatser. Avhandlingen i fulltext: http://www.diva-portal.se/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1203640&dswid=-593
Depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga förknippade med långsiktiga konsekvenser – en nationell registerstudie
No full textSammanfattningAndelen unga som insjuknar i depressioner och ångestsyndrom har ökat i Sverige enligt inrapporterade diagnoser till Socialstyrelsen. Det finns farhågor att en ökande andel kan drabbas av långtgående hälso- och socioekonomiska konsekvenser. Socialstyrelsen har här närmare studerat långsiktiga konsekvenser avseende hälsa och socioekonomiska förhållanden för barn 10 -17 år och unga vuxna 18-24 år med nydiagnostiserade depressioner och ångestsyndrom. Data från myndighetens hälsodataregister och dödsorsaksregister har samkörts med uppgifter från Statistiska centralbyrån. En registerbaserad prospektiv kohortstudie genomfördes med en uppföljningstid på tio år. Uppföljning av de som tidigt fått en diagnos visade att gruppen hade en ökad risk vad gäller suicidförsök och suicid, i mindre omfattning var yrkesaktiva och i högre grad beroende av inkomster från sjukersättning, sjukpenning och ekonomiskt bistånd. Sådana konsekvenser aktualiserar behovet av tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Att andelen unga som insjuknar i depressioner och ångestsyndrom har ökat i Sverige ställer också krav på att hälso- och sjukvården kan möta behovet hos ett ökande antal unga som söker vård.AbstractAn increasing number of young people in Sweden are diagnosed with depression and anxiety disorders. There is concern that a significant proportion may suffer long-term health and socioeconomic consequences.The objective was to characterise long-term health and socioeconomic consequences more thoroughly among young people diagnosed with depression or anxiety. Data regarding psychiatric care, prescribed antidepressants and various forms of welfare support were obtained from national registers held by Statistics Sweden and the National Board of Health and Welfare in Sweden. Children 10-17 years and young adults 18-24 years firstly diagnosed with depression or anxiety in 2008 were followed up until 2018. A significant proportion of young people diagnosed with depression or anxiety run the risk of long-term health and socioeconomic consequences. Young people diagnosed with depression or anxiety were found to have an increased risk of both suicide attempts and suicide. They were to a greater extent not yet established in the labour market and dependent on different sickness benefits due to illness. Such consequences raise the need to work with early intervention in mental illness.The fact that the number of young people diagnosed with depression and anxiety has increased requires that health care can meet the needs of an increasing number of young people seeking medical care