Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Att mäta och värdera psykisk hälsa bland ungdomar – om vägval, möjligheter, svårigheter och ofullständig kunskap
No full textSammanfattning:Forskning om utvecklingen av ungdomars psykiska hälsa är utmanande. Begreppets mångsidighet gör vetenskapsteoretiska och metodologiska reflektioner nödvändiga. Data ska samlas in som kan ge möjlighet att följa utvecklingen över tid, vilket kräver goda mätinstrument, god infrastruktur för datainsamling och kompetens att mäta och analysera. Det är en paradox att den självrapporterade psykiska hälsan försämras särskilt hos tonårsflickor i ett land som välfärdslandet Sverige. En översikt ges av tidigare forskning kring trender i ungdomars psykiska hälsa inom ramen studien Skolbarns hälsovanor. Ytterligare multidisciplinär forskning med olika komplementande ansatser behövs för att bättre fylla kunskapsluckorna. AbstractResearch on the development of adolescent mental health is challenging. The complexity of the phenomenon makes scientific and methodological reflections necessary. Data must be collected enhancing analysis of the developments over time, which requires good measuring instruments, infrastructure for data collection and competence in analysing and reporting.It is a paradox that the self-reported mental health deteriorates, especially among teenage girls in the Swedish welfare state. Previous research on trends in young people's mental health in the Health Behaviour in School-aged Children study is reviewed. Further multidisciplinary research with different complementary approaches is needed to better fill the knowledge gaps. Key words: Psykisk hälsa, enkätundersökning, mätmetodik, tidserier, tonåringa
Hur påverkar lednings- och samarbetsförhållanden över organisationsnivåer personalomsättning över tid?
No full textMot bakgrund av att en hög personalomsättning idag uppfattas som ett problem för sjukvårdens verksamhet undersöktes trender av enhetsvis personalomsättning över fem år och samvariationer med lednings- och samarbetsförhållanden som kan karakteriseras som kravfyllda eller stödjande förhållanden. Resultaten visade att personalomsättningen var högre för sjuksköterskor och ökade för både undersköterskor och sjuksköterskor. Med klusteranalyser identifierades separata utvecklingsbanor av ökande resp. minskande personalomsättning. I de vårdenheter som hade minskande trender fanns grundkrav på eller möjligheter till specialistutbildning för sjuksköterskor samt något mindre kravfyllda och mer stödjande organisatoriska förhållanden. Variationen i 5-årsincidens bland sjuksköterskor hade samband med chefers upplevelser av stödjande förhållanden: högre grad av stödjande organisatoriska strukturer och god samverkan mellan chef och medarbetare minskade personalomsättningen.
Kafkaliknande förhandlingar med samhällsbesvärliga inom psykiatrin på 1930-och 40-talen
No full textAnnika Berg är docent i idéhistoria och verksam som lektor vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Hon utkom 2018 med boken ”De samhällsbesvärliga. Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige.” Bokens syfte är att beskriva förhandlingar kring människor med de psykiatriska diagnoserna psykopati och kverulansparanoia. Dessa två diagnoser befinner sig i ett gränsland mellan friskt och sjukt. Författaren vill framför allt belysa komplexiteten i psykiatriska och rättspsykiatriska gränsdragningsprocesser. Hon kommer då in på frågor om hanteringen av besvärliga människor och ytterst också om yttrandefrihet och demokrati.
När skolan lär barn om psykisk hälsa minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. En kartläggning av systematiska litteraturöversikter
No full textAbstrakt – svenskaInåtvända psykiska problem såsom ångest och nedstämdhet är vanliga bland barn i skolåldern. I en kartläggning av systematiska litteraturöversikter har vi studerat skolans betydelse för förekomsten av sådana problem. Ett delresultat visar att inåtvända psykiska problem minskar när skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur de kan hantera sin och andras psykiska hälsa. De positiva effekterna ses i alla åldrar från lågstadiet till gymnasiet och vid både universella insatser till alla barn och riktade insatser till barn som har ökad risk att utveckla psykiska problem eller redan har symtom. Effekten verkar dock minska över tid. Det är därför intressant att vidare utreda om fortlöpande insatser kan ge mer hållbara effekter. Sammantaget visar resultaten att skolan kan bidra till minskade inåtvända psykiska problem genom att lära barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras. Abstract - EnglishInternalizing problems such as anxiety and depressive symptoms are common among school-ages children. To study school-related determinants of such problems, we performed a scoping review of systematic literature reviews. One result from the scoping review was that school-based activities aiming to enhance mental health knowledge and management can decrease internalizing problems in school-aged children. The effect is similar in younger and older school-aged children, and it is seen in both universal interventions to all children and interventions targeting children with an increased risk of developing internalizing problems or already having such problems. The effect, however, decreases over time, making further investigations of continuous or repeated knowledge-enhancing activities interesting. Taking together, the results show that schools can contribute to the decrease of internalizing problems by teaching children about mental health and mental health management. NyckelordDepression, effekt, psykosomatiska problem, tonåringar, unga, ånges
Är försäkringsmedicinska utredningar hälso- och sjukvård?
No full textDen 1 januari 2019 trädde lagen om försäkringsmedicinska utredningar (2018:744) i kraft. Enligt lagen ska försäkringsmedicinska utredningar definieras som de fördjupade medicinska utredningar som Försäkringskassan kan begära med stöd av 110 kap. 14 § 3 och 4 socialförsäkringsbalken. Frågan huruvida försäkringsmedicinska utredningar är hälso- och sjukvård utgör det centrala spörsmålet i denna artikel. Frågan är dock formellt avgjord. Av både lagtext och förarbeten framgår att försäkringsmedicinska utredningar inte anses utgöra hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen.Patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen är inte tillämpliga när försäkringsmedicinska undersökningar genomförs. Men när dylika utredningar utförs ska dock patientsäkerhetslagen, patientskadelagen och patientdatalagen vara tillämpliga.Artikeln är en kritisk analys av hur lagstiftaren har resonerat. Lagstiftaren synes inte ha givit nöjaktiga förklaringar till varför de båda lagarna inte ska gälla vid försäkringsmedicinska utredningar.
”Om man bär på något ömt får man vara försiktig så det inte spricker”
No full textI detta nummer ska vi ta oss an samverkan för hållbarhet och försöka oss på, att utifrån olika perspektiv, beskriva olika samverkansprocesser vi varit del av, vilka komponenter vi upplevt som framgångsrika respektive mindre framgångsrika och vad samverkanskompetens är. Samverkan är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde vilket vi också strävat efter att belysa i detta temanummer. Kopplingen till Agenda 2030, som i allra högsta grad ställer krav på våra förmågor att leda och verka i tvärvetenskapliga och tvärsektoriella miljöer, utgör ett genomgående fokus
Hundra år sedan spanska sjukans härjningar
No full textFör 100 år sedan härjade den spanska sjukan som tog död på uppskattningsvis över 50 miljoner människor. En tredjedel av jordens befolkning smittades. I Sverige dog över 37 000. Sjukan började på våren 1918 och ebbade ut 1920 med bara några enstaka fall de följande åren. Det var framförallt yngre personer som drabbades. Spanska sjukan föregicks av mycket svåra tider. Första världskriget under åren 1914-1918. I Sverige hungersnöd, svält och kravaller under 1916 och 1917
Återhämtning från psykisk ohälsa i en professionell psykiatrisk omvårdnadskontext - en fenomenologisk studie
No full textSyftet var att avtäcka innebörden av patienters återhämtning från psykisk ohälsa utifrån en psykiatrisk professionell omvårdnadskontext. Forskningsdesignen som användes var fenomenologisk kvalitativ metod med djupintervjuer. Resultatet presenteras i en struktur sammansatt av tre konstituenter: 1) Förståelsen att återhämtning tar tid och är en del av patientens hela liv och berättelse, 2) fokus på att stödja patienten i riktning mot återhämtning samt 3) målet att först och främst arbeta med patientens självuppfattning och identitet. Resultatet är förenligt med det som i forskning anses främja återhämtningen för patienter inom den psykiatriska vården. Resultatet överensstämmer även med den personcentrerade vården och omvårdnadsmodellen The Tidal Model. Resultaten pekar således på arbetssätt som kan ingå i sjuksköterskans återhämtningsinriktade arbete i den psykiatriska vården
Vårdpersonals föreställningar om döende patienter med invandrarbakgrund
No full textStudien syftar till att belysa vårdpersonals föreställningar om vård av patienter med invandrarbakgrund i livets slutskede. 60 vårdpersonal intervjuades i elva fokusgrupper. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen visade att vårdpersonalen förväntade sig att interaktioner med dessa patienter skilde sig åt möten med patienter kategoriserade som svenskar. Möten med patienter med invandrarbakgrund beskrevs innebära speciella utmaningar. Följande antaganden präglade vårdpersonalens samtal: patienters bristande kunskap om kroppens autonomi, att kommunikativa utmaningar är typiskt för dessa vårdmöten, att högljuddhet är typiskt eftersom patienterna förväntas visa smärta tydligt samt att de har stora och engagerade familjer. Resultaten väcker frågor om huruvida modeller om etno-kulturell kompetens, vars syfte är att lära ut kulturella och/eller etniskt specifika vårdbehov, inte i själva verket förstärker känslor av oro och okunskap som de delvis syftar att förhindra