Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Hemtjänst i gamla hjulspår - äldres erfarenheter av att komma hem från sjukhus
No full textDenna studie fokuserar de hinder och möjligheter kring omsorg som äldre erfar när de kommer hem efter en sjukhusvistelse. Under de intervjuer som genomförts framkom att en del äldre fått omsorg från ett projektteam medan andra fick stöd av ordinarie hemtjänst i samband med och efter hemkomsten från sjukhusen från sjukhuset. Resultaten visar att de äldres erfarenheter av att erhålla omsorg från hemtjänst eller från projektet skiljer sig markant bland annat beroende på hur flexibelt omsorgsarbetet utförs. För drygt 35 års sedan tog omsorgsforskaren Waerness (1983) upp vikten av teamarbete och flexibel organisering för att kunna ge äldre en god omsorg. Studien styrker att omsorgens organisering är av vikt. Trots att det gått mer än 35 år sedan Wearness betonade betydelsen av flexibelt omsorgsarbete visar undersökningen att merparten av de intervjuade saknar det
Föräldrastöd på universell nivå: En forskningsöversikt
No full textAbstraktI denna artikel summeras vad vi känner till om effekterna av universellt föräldrastöd. En separat redovisning ges av den internationella och den nordiska litteraturen. Artikeln ger en kort summering av de teoretiska baserna i gängse föräldrastödsprogram; erfarenheterna av de utvärderingar som gjorts och de förhållanden som utvärderats; rekrytering och bortfall, svagheter som man kan spåra i utvärderingar; skillnader mellan mammors och pappors erfarenheter, och differentieringen mellan preventiva och promotiva program. Artikeln avslutas med ett antal slutsatser.AbstractThis article summarizes what we know about the effects of universal parenting programs. A separate account is given to the international and the Nordic literature. The article provides a brief summary of the theoretical bases of current parenting programs; the experiences of the evaluations and the conditions evaluated; recruitment and retention; weaknesses that can be detected in the evaluations; differences in the experiences of mothers and fathers, and the differentiation between preventive and promotive programs. The article concludes with some conclusions.
Trender av sjukskrivning och personalomsättning i vård- och omsorgsorganisationer
No full textDet finns flera skäl till att det är angeläget med ett temanummer om trender av sjukskrivning och personalomsättning i vård och omsorg. Dels finns ett allmänt intresse att minska ohälsotalen och oönskad personalomsättning i denna sektor. Dels finns metodologiska utmaningar att mäta och följa sjukfrånvaro och personalomsättning över tid. Temanumret bidrar med kunskap om faktorer, förhållanden och strategier som kan påverka utvecklingstrender samt ger en inblick i olika sätt att mäta sjukskrivning och personalomsättning. Därmed tror vi att temanumret kan vara angeläget både för praktiker och forskare
Pandemi, uteblivna glädjeyttringar och psykisk ohälsa
No full textPandemin som snart har varat i ett år har skördat offer. En och en halv miljoner människor runt om i världen har dött och i runda tal 65 miljoner insjuknat. Beslut om restriktioner som myndigheter och politiker fattat för att skydda oss mot covid-19 utgör samtidigt en risk för att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa. Arrangemang och evenemang avsedda för glädjeyttringar som kan hålla den psykiska ohälsan på avstånd har blivit en bristvara
”Jag tror inte att jag förstod” Mötet med BUP som det upplevs av ungdomar med traumaerfarenheter
No full textAbstract. Kunskapen om hur ungdomar upplever kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är begränsad. I denna studie undersöks via djupintervjuer hur fem ungdomar (flickor, 16-19 år gamla) med traumaerfarenheter upplever och tolkar sitt möte med BUP. Genom tolkande fenomenologisk analys (IPA), identifierades tre centrala teman: Upplevelse av (o)begriplighet, Upplevelse av (o)trygghet, samt Upplevelse av (o)delaktighet. Erhållandet av diagnos utgör ett kritiskt moment i processen, medan en fungerande interaktion med en tydliggörande terapeut motverkar upplevelser av obegriplighet och otrygghet. Studien ger viktiga anvisningar till barnpsykiatrin om behovet av att fokusera på bemötande och relation, och att arbeta för ungdomars ökade delaktighet. Abstract. Current knowledge of how young people experience contact with Child and Adolescent Psychiatric services, is limited. This study uses in-depth interviews to explore how five adolescents (girls aged 16-19) with a traumatic background, experience and perceive their encounter with psychiatric services. Using interpretative phenomenological analysis (IPA), three key-themes were identified: Experiencing (lack of) intelligibility, experiencing (lack of) security, and Experiencing (lack of) participation. Receiving a diagnosis seems to be a critical element of the process, whilst a well-functioning interaction with a clarifying therapist counteracts experiences of incomprehension and insecurity. The study provides important instructions to child psychiatric services regarding the need to focus on interpersonal aspects and to enhance patient participation. Nyckelord. Psykologiskt trauma, Barnpsykiatri, KASAM, Psykologisk behandling, Kvalitativ forskning.
Historiskt perspektiv på ungas psykiska ohälsa. Medicinsk diskurs och självskattad hälsa under 1970- och 2010-talen
No full textAbstractIn this article, youth mental health was examined on the basis of both self-assessed health among students and medical discourse in Läkartidningen in the 1970s and 2010s. Today's young people report more psychosomatic symptoms than 40 years ago. More girls are experiencing psychological and somatic symptoms now than in the 1970s. They also estimate their health worse today, while the change for boys is slightly less. The notion of an increase in psychosomatic symptoms and girls' vulnerability reappears in the Läkartidningen during both decades. The expressions of ill health are fairly unchanged: girls internalize ill health and self-harm, boys externalize and act outward. The patterns of an increase in mental ill-health and girls' greater vulnerability are thus found in both self-assessed health and the medical discourse. SammanfattningI denna artikel har ungas psykiska ohälsa undersökts utifrån både självskattad hälsa bland gymnasieungdomar och medicinsk diskurs i Läkartidningen under 1970- och 2010-talen. I enkäter framkommer att dagens ungdomar rapporterar mer psykologiska och somatiska symptom. Fler tjejer upplever psykosomatiska besvär nu än på 1970-talet. Dagens tjejer rapporterar mer missmod medan det är oförändrat över tid för killar. Tjejer skattar sin hälsa sämre i dag än för 40 år sedan medan försämringen för killar är något mindre. Uppfattningen om en ökning av psykosomatiska symtom och tjejers utsatthet återkommer i Läkartidningen under båda undersökta perioder. Uttrycken för ohälsan är tämligen oförändrad: tjejer internaliserar ohälsan och självskadar, killar externaliserar och agerar utåt. Mönstren om en ökning av psykisk ohälsa och tjejers större utsatthet finns således både i den självskattade hälsan och den medicinska diskursen. NyckelordPsykisk ohälsa, ungdomar, psykosomatiska symtom, historia, psykologi, tidstrend, genu
Vem bestämmer när vi samverkar?
No full textI denna artikel beskrivs vilka förutsättningar som bör finnas för en lyckad samverkan och de olika spänningsfält som kan uppkomma om dessa förutsättningar inte finns på plats. Artikeln lyfter fram och problematiserar frågan om vem det är som bestämmer och hur olika aktörer måste hantera ett antal situationer som de själva inte alltid har varit med och skapat. De spänningsfält som lyfts fram är vertikal maktutövning, problem när en organisation vill mer än en sak, individernas roll, kampen om tolkningsföreträde eller att en viss kunskapssyn ska styra. Ett verktyg i artikeln för att hantera arbetet är ett paket av frågor som kan användas för att reflektera över situationen, vilket kan göras enskilt eller tillsammans med involverade samverkanspartners. Ett annat verktyg för att hantera situationen är att utveckla samverkansarbetet med hjälp av teorier från grupputveckling och ledarskap. Grundläggande förutsättningar för samverkan är en god dialog, tydliga roller, förståelse av de egna och partnerns förutsättningar och tydliga mål för respektive part.This article describes the conditions that should exist for a successful collaboration and different tensions that can arise from it if these conditions are not met. The article highlights and problematizes the question of who decides and how different actors must handle a number of situations that they themselves have not always been involved in and created. The areas of tension that are highlighted are hierarchic exercise of power, problems when an organization wants more than one thing, the role of individuals, the struggle for interpretive precedence or that a certain view of knowledge should govern. A tool in the article to deal with these issues is a package of questions that can be used to reflect on the situation, which can be done individually or together with the collaborators. Another tool for dealing with the situation is to develop a collaborative work with the help of theories from group development and leadership. Basic prerequisites for collaboration are a good dialogue, clear roles, understanding of the different parties´ prerequisites and clear goals for every partner
Global Warming, a Major Challenge for Health Promotion Research
No full textThis editorial takes its starting point from the concept of supportive environments for health, a concept that in its broadest sense, deals with the climate change crisis. Industrial development has destroyed parts of nature, with the sixth extinction of wildlife on Earth already underway. Based on this fact and in order to provide hope, we present the new strategy Stop Ecocide and other policy initiatives as well as some examples of small-scale solutions
How is Health Promotion Research Undertaken in a Nordic Context? A Scoping Review of Doctoral Dissertations from 2008–2018
No full textThis scoping review was commenced as a collaboration within the Nordic Health Promotion Research Network (NHPRN). The overall aim was to explore how research under the label ‘health promotion’ was undertaken in a Nordic context. The search for dissertations published in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden was limited to the years 2008 to 2018. Manual searches of university websites, as well as different databases in the Nordic countries, were required for collecting dissertations from all universities. The collection of dissertations was more difficult than expected. There were 56 published PhD dissertations from 6 universities in Denmark, 51 from 8 universities in Finland, 0 from Iceland, 53 from 7 universities in Norway and 193 from 22 universities in Sweden. Almost half of the analysed dissertations combined qualitative and quantitative methods. About one-third of the dissertations had a settings approach, followed by a societal approach and individual approach. Finland and Sweden presented more intervention studies than the other countries. A majority of the intervention studies included individual lifestyle issues. Based on the analysis of the research approaches, more dissertations embracing societal perspectives and broader determinants of health may be recommended for future Nordic dissertations
Har organisatoriska förutsättningar och ledarskapsstrategier betydelse för att främja låg sjukfrånvaro inom hälso- och sjukvården?
No full textStudien syftar till att undersöka om det finns gemensamma organisatoriska förutsättningar och ledarskapsstrategier som kännetecknar enheter inom hälso- och sjukvården som har låg sjukfrånvaro. För att undersöka detta intervjuades första linjens chefer, ansvarig för enheten. Urvalet gjordes utifrån enheternas sjukfrånvaro under åren 2013-2016. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att dessa chefer arbetar under en del organisatoriska krav som de upplever som försvårande. De lyckas trots det att skapa förutsättningar för låg sjukfrånvaro och gör det genom ett aktivt ledarskap som har fokus på medarbetarna. De hade tydliga strategier för att förebygga och hantera sjukfrånvaro och de var lyhörda och flexibla inför medarbetarnas önskemål om att lägga tillrätta sin arbetssituation. Den övergripande slutsatsen är att de intervjuade cheferna tycks vara i en position där de kan påverka medarbetarnas arbetssituation och i slutändan deras sjukfrånvaro. En god idé för överordnad ledning verkar vara att stötta chefer i ett aktivt arbete att stärka förutsättningar för medarbetare samt att öka chefers inflytande över frågor som rör lokala arbetsförhållanden