Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Norbert Elias och sänkningen av skamtröskeln
No full textÅret är 1939. Ett mörkt år. Då bryter andra världskriget ut. Hitler invaderar Polen den första september. Dagen innan omkommer 18 personer då brospannet till Sandöbron över Ångermanälven rasar. Men det hände också bra saker som lagstadgad rätt till två veckors semester och att jazzdiggarna kunde gotta sig åt att Duke Ellington gästade Sverige med flera bejublade konserter. Men 1939 är också det år då den tyskfödde sociologen Norbert Elias gav ut sitt mastodontverk om Civilisationsprocessen och som hyllats som en milstolpe i den sociologiska forskningen.
Mänskliga rättigheter i högre utbildning - hur långt har vi kommit?
No full textFN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (MR) tillkom för 70 år sen. Deklarationen syftar till att skydda rättigheterna och värna om utsatta grupper i samhället. I vård- och omsorgsprofessionerna tillför rättighetsbaserat arbete och mänskliga rättigheter ett viktigt perspektiv. Sverige har nyligen samarbetat med Kroatien och Portugal i ett projekt med syfte att utveckla arbetet med lärandemål kring MR i högre utbildningen. Den svenska delen av projektet koordinerat av Universitetskanslersämbetet, har i ett samarbete med bl. a. Karolinska Institutet fokuserat på att utveckla högskolors arbete med examensmålen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, samt våld mot barn. Resultatet från intervjustudien med goda exempel av utbildningsprogram visar hur mycket och sättet på vilket MR ingår i undervisningen varierar
Sosial støtte i naturbaserte tjenester for unge voksne med psykiske problemer.
No full textInteressen for å bruke dyr og natur i tjenester og intervensjoner for mennesker med psykiske problemer er økende. Kunnskapen om og forskningen på naturbaserte tjenester, og deltakerne i disse tiltakene er imidlertid begrenset.Avhandlingens overordnede hensikt var derfor å undersøke naturbaserte tjenester for unge voksne med psykiske problemer, med fokus på betydningen av ulike dimensjoner av sosial støtte.Denne avhandlingen består av fire studier som anvender ulike datakilder og metoder. Studie I er et integrativt review basert på litteratur som omhandler naturbaserte tjenester for mennesker med psykiske eller rusrelaterte problemer, eller som er utenfor skole og arbeidsliv, i de Nordiske landene.Studie II bruker data fra en kvantitativ tverrsnittsundersøkelse av 93 unge voksne (16-30 år) som er deltagere i ulike naturbaserte tjenester i Norge.Studie III anvender Rasch-analyse for å undersøke de psykometriske egenskapene til Social Provisions Scale (SPS-10), som var en del av spørreskjemaet som ble brukt i tverrsnittsundersøkelsen beskrevet over.Studie IV ser på betydningen av ulike dimensjoner av sosial støtte i naturbaserte tjenester og bruker data fra tversnittundersøkelsen, samt kvalitative data som består av 20 intervjuer med 9 ulike deltagere (19-26 år) i naturbaserte tjenester i Norge.Resultatene indikerer at unge voksne (16-30 år) som er deltagere i naturbaserte tjenester, har flere symptomer på psykiske problemer enn et utvalg av unge voksne fra den generelle befolkningen, men færre enn et utvalg av innlagte pasienter ved en psykiatrisk avdeling.Videre viser resultatene at sosiale aspekter er viktige i naturbaserte tjenester og at ulike dimensjoner av sosial støtte er til stede i disse tjenestene.Resultatene viser videre at de naturbaserte tjenestene tilfører den sosiale støtten spesifikke kvaliteter, for eksempel gjennom støtte fra dyr.Emosjonell og verdsettende støtte, sammen med mulighetene til å gi støtte og omsorg, er tydelig til stede og ser ut til å være spesielt viktig for deltakere med psykiske problemer.http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1252121&dswid=-6961
Motiverande samtal för hållbar omställning
No full textI denna artikel resonerar vi kring potentialen hos Motiverande samtal (MI) som en samtalsmetodik och ett förhållningssätt att använda både på individnivå för den som arbetar med att möta befolkningen samt på organisatorisk nivå i samverkan med andra, när det gäller att samtala om hur man kan jobba med specifika och avgränsade målbeteenden för att uppnå mer övergripande mål för hållbarhet i enlighet med Agenda 2030. Vi frågar oss om en samarbetande, utforskande, bekräftande och respektfull samtalsstil kan vara mer verksam för att uppnå beteendeförändringar än en mer undervisande, styrande och korrigerande stil? Kan information och uppmaningar i en MI-mässig dialogform vara ett värdefullt komplement till påbud, lagstiftning och andra mer tillrättavisande metoder när det kommer till att uppnå varaktig beteendeförändring för hållbara framtidsmål
Akademiskt samskapande och Agenda 2030: Kommunikation, tillit, integritet och makt
No full textLärosäten i Sverige och övriga världen har en viktig roll att spela i Agenda 2030-arbetet och det finns idag allt större krav på att ”öppna upp” vetenskapen och samverkan och samskapande/samproduktion mellan lärosäten, civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor (kvadrupel helix). Denna text diskuterar dessa frågor i ljuset av akademins värden och möjliga dilemman vid kvadrupel helix samarbeten. Diskussionen utgår från egna erfarenheter av olika typer av samverkansarbete och samskapande samt 14 fokusgruppsintervjuer inom ramarna för Accomplissh-projektet. Dessa intervjuer genomfördes i tolv länder där representanter för akademi, civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor diskuterade hinder för och möjliggörande av samverkan och samskapande. I diskussionen kopplas resultaten till mer allmänna resonemang och samskapande. Diskussionen utmynnar i några tips som kan vara till nytta i samproduktionsarbetet kring Agenda 2030
I spåren av 90-talskris och coronapandemi: Ökad ekonomisk stress och psykisk ohälsa bland unga?
No full textSammanfattningErfarenheterna från 1990-talets ekonomiska kris i Sverige ger en bild av vilka utmaningar som kan förväntas som en konsekvens av coronapandemin i form av risk för ökad ekonomisk stress och psykisk ohälsa bland unga. Syftet med artikeln är att studera ekonomisk stress som en sannolik men ännu inte kausalt styrkt förklaring till ökad psykisk ohälsa bland unga i Sverige.Syntetisering av resultat från tre svenska originalstudier formerar en indiciekedja som indikerar att 1990-talets ökade psykiska ohälsa bland unga i Sverige med sannolikhet kan härledas till ökad ekonomisk stress. Nu som då riskerar ungdomars psykiska hälsa att försämras när deras föräldrar blir arbetslösa och när möjligheterna att få ett eget arbete minskar. Den rådande negativa trenden för ungas psykiska hälsa kan därmed komma att förstärkas. AbstractThe experiences from the 1990’s economic recession in Sweden indicate major challenges in the wake of the coronavirus pandemic due to an increased risk of economic stress and mental health problems. The purpose is to study economic stress as a likely but not yet causally proven explanation of increasing mental health problems among young people in Sweden.By synthesising results from three Swedish original studies a solid circumstantial chain was formed which indicates that the deteriorated mental health during the 1990’s among young people in Sweden was likely caused by increasing economic stress. Now as then, there is a risk that adolescents’ mental health will deteriorate when their parents become unemployed and when it gets more difficult for the adolescents themselves to get a job. Hence, the negative trend of young people’s mental health may be intensified.
Ny avhandling sätter familjen i fokus
No full textRecension av avhandlingenAhmet Gümüscü Socialtjänsten och familjen. Socialarbetares konstruktion av familj och insatser i familjerelaterad komplexitet. Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete(datum för disputation 2019-10-18
ABC for mental sundhed i Danmark – eksempler på mental sundhedsfremme blandt unge
No full textAbstract – DanskDet er gået i den forkerte retning med befolkningens mentale sundhed igennem de seneste årtier – særligt blandt børn og unge. Hvis den negative udvikling skal vendes, er der behov for mental sundhedsfremme som supplement til forebyggelse og behandling af psykisk sygdom. ABC for mental sundhed tilbyder tre enkle forskningsbaserede handleanvisninger til at styrke sin egen og andres mentale sundhed.Formålet med artiklen er at give en introduktion til ABC for mental sundhed og give konkrete eksempler på, hvordan rammen er omsat til praksis blandt unge i Danmark.ABC for mental sundhed har vist sig at være en god ramme for at arbejde med mental sundhed, som har potentiale til at fremme mental sundhed blandt børn og unge. Der er behov for yderligere forskning i længerevarende og omfattende tiltag rettet mod unge. Abstract - EnglishMental health has been declining over the past decades – especially among children and adolescents. If this negative development is to be changed, there is a need for mental health promotion as a supplement to prevention and treatment of mental illness. The ABCs of mental health offer three simple evidence-based messages to strengthen own and others mental health.The aim of this paper is to give a short introduction to the ABCs and present specific examples on how ABC has been translated from theory to practice among young people in Denmark.The ABCs of mental health has shown to be a promising frame for working with mental health with the potential to promote mental health among children and adolescents. Further research in long-term and extensive initiatives among young people is needed.