Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Klimatförändringen utmanar den globala hälsan och hotar särskilt sårbara grupper
No full textEn hållbar utveckling är beroende av att människor har en god hälsa. Det är en förutsättning för de flesta förändringar som behövs för att uppnå en global hållbar utveckling från global till lokal nivå. Under de senaste årtiondena har kunskapen ökat om klimatförändringens påverkan på människors hälsa. Frågan är inte längre ”om” utan istället om ”när, var och hur mycket” klimatförändringen redan påverkar och kommer att fortsatt påverka människors hälsa och välmående. Klimatförändringen är sannolikt det största globala hotet mot folkhälsan på medellång och lång sikt. Effekterna av klimatförändringen på sjukdomsbörda och för tidig död globalt ses framförallt i låg- och medelinkomstländer. Barn är generellt mer sårbara för klimatförändringens hälsoeffekter och bär en stor andel av sjukdomsbördan, men andra sårbara är äldre, gravida, och människor som redan lider av sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, diabetes, lungsjukdom och psykisk ohälsa. Samtidigt med att kunskapen behöver sjunka in om att klimatförändringen innebär ett allvarligt hot mot global folkhälsa kan medvetenheten om att bonuseffekter på hälsa kan åstadkommas vid klimatomställning och klimatanpassning motivera till tydliga och snabba åtgärder
Utmanande forskningsbaserad antologi om kollegaveiledning
No full textRecenserad bok: Kollegaveiledning i høyere utdanningFörfattare: Anne Line Wittek og Thomas de Lange (red.)Förlag: Universitetsforlaget AS, 202
Näring och hälsa ur ett aktuellt perspektiv
No full textJust nu lever vi i en märklig tid som började mars 2020 eller om man så vill sålångt tillbaka som 2003 har det talats om risken för en snart kommande pandemi.Därvid har man refererat till den så kallade Spanska sjukan
Funktionsmedicin – framtidens medicin
No full textInfrastrukturen och tankesättet i vårt konventionella sjukvårdssystem bottnar i 1900-talseran där man upptäckte att enskilda läkemedel i form av antibiotika kunde göra människor friska från den tidens viktigaste dödsorsaker, akuta bakteriella infektioner. Nu, när 85% av sjukvårdskostnaderna istället sugs upp av patienter med kroniska sjukdomar känns det alltmer logiskt att man fokuserar på att åtgärda de underliggande orsakerna till ohälsan. Funktionsmedicin – eller ”functional medicine” på engelska – är en vetenskapsbaserad utveckling inom medicinen som bättre tar itu med 2000-talets hälsobehov. Här skall vi ta en titt på hur funktionsmedicin fungerar och varför allt fler läkare, sjuksköterskor och andra terapeuter väljer att applicera ett funktionsmedicinskt tankesätt i sitt arbete
Ekonomiskt tänkande inom global hälsa: En historisk översikt
No full textEkonomiskt tänkande inom global hälsa innebär att ekonomisk utgångspunkter, metaforer och begrepp används för att beskriva befolkningens hälsa och utforma interventioner. I denna artikel ger jag en kortfattad historisk bakgrund till ekonomiskt tänkande inom global hälsa. Därefter presenteras en översikt av diskussioner som hölls vidden femte Världshälsoförsamlingen 1952 avseende hälsans ekonomiska aspekter; ett material som delvis är baserat på ett diskussion mellan Charles-Edward Amory Winslow och Gunnar Myrdal. Dessa diskussioner ger en inblick i hur ekonomiskt tänkande tog sig uttryck i en tid präglad av förändring inom internationell hälsa. Materialet återspeglar tydligt samtida debatter avseende uppkomsten av nationella hälsosystem, välfärdsstater och utvecklingsbistånd. Diskussionerna förutsåg därutöver kommande utveckling inom global hälsa, inklusive skapandet av måttenheter som det funktionsjusterade levnadsår (DALY)
Barn- och ungdomsfotboll under Coronapandemin – de svenska erfarenheterna visar att folkhälsa är mer än smittskydd
No full textUndersökningen är en fallstudie av hur föreningsfotbollen i Stockholm och de nationella förbunden hanterade Coronapandemin våren 2020. I Sverige poängterades det personliga ansvaret vilket medförde att föreningar och ideellt engagerade ledare gavs ett stort ansvar att tolka, hantera och kontrollera efterföljden av de rekommendationer och restriktioner som beslutades. Resultaten visar att det på alla nivåer fanns farhågor att även ett tillfälligt stopp av verksamheten kunde få långsiktiga negativa konsekvenser bland annat på grund av minskad fysisk aktivitet. En nyckelhändelse var att St Erikscupen kunde genomföras vilket under pandemin adderade den ovana rollen för de ideella ledarna att försöka hålla vissa hygienregler samt att se till så att det inte samlades mer än max 50 personer i samband med matcherna
Temaledare: Utbildning inom högskolor, universitet och kriminalvården om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Get PDFI ett tidigare temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift 2019 (nummer 4) redovisas mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer både nationellt och globalt. I en av artiklarna betonades vikten av både grundutbildning för de som möter problemet i sin yrkesutövning men även behovet av lokala utbildningar i närområdet bland grupper där jämställdhetsarbetet är eftersatt. De yrken som omfattas av det nya examensmålet i Högskoleförordningen möter personer som utsätts för olika typer av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Införandet av det nya examensmålet är därför ett unikt sätt att bekräfta den högre utbildningens strategiska roll.
Detta temanummer syftar till att både generellt sprida och öka kunskapen men framför allt att bidra till ett kunskapsutbyte mellan de olika lärosätena. Här ges en möjlighet att ta del av varandras erfarenheter, idéer och pedagogiska grepp. Vår förhoppning är att temanumret skall var en källa till inspiration i det fortsatta viktiga arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor. Glädjande har många värdefulla och intressanta artiklar inkommit som representerar hur man arbetar med ämnet både för blivande fysioterapeuter, socionomer, sjuksköterskor och för personalen inom kriminalvården
Utbildning i kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för studenter i sjuksköterskeprogrammet – Erfarenheter och reflektioner
Get PDFSyftet med föreliggande artikel är att beskriva hur examensmålet ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” har implementerats och integrerats i sjuksköterskeutbildningen vid Linnéuniversitetet. Ytterligare ett syfte är att genom konkreta exempel bidra med idéer och didaktiska metoder. I artikelns inledande del ges en kort bakgrund till regeringens beslut 2018. Därefter framställs hur examensmålet implementeras och integreras i tre av sjuksköterskeprogrammets kurser. De kurser som valts ut som mest lämpliga med hänsyn taget till övrigt kursinnehåll och upplägg utgår från en pedagogisk idé som stödjer ett studentcentrat, problemorienterat och hållbart lärande, samt ansvar för såväl individuellt lärande som gemensam kunskapsutveckling. Beskrivningen fokuserar på det systematiska arbete som ägt rum med att forma ett lärande som syftar till att kursernas examinationer länkas till lärandemål, innehåll, undervisningsformer och progression. Artikeln avslutas med en presentation av tankar om förändring, uttryckt i ett behov av kunskapsutveckling och kursutformning i förhållande till examensmålet
Att undervisa om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: - Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet
Get PDFFör att personer som utsatts för våld samt deras barn ska få skydd och stöd krävs att yrkesverksamma har evidensbaserad kunskap om våld. Idag är det obligatoriskt för studenterna på åtta utbildningsprogram att kunna visa på kunskap om ”Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”, sedan detta kunskapsmål införts i högskoleförordningen. Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet undervisade tidigt om kunskapsområdet och har sedan 2006 utvecklat en sammanhållen undervisning fördelat på flera terminer, från 2019 med möjlighet till fördjupning genom en valbar kurs. Kunskapsmålet har brutits ned till mindre delar som exempelvis belyser särskilda sårbarheter för våld. En tvärvetenskaplig ansats, undervisning om lagstiftning och erfarenheter från praktisk verksamhet, kombinerat med reflektion ger studenterna förutsättningar att omsätta kunskapen i professionell praktik
Sjukfrånvaro i sjukvården: Trendanalyser över en fyraårsperiod med hjälp av klusteranalys
No full textFör att följa sjukfrånvarons utveckling över fyra år bland landstingsanställda sjuksköterskor och undersköterskor klusteranalyserades 38 vårdenheter på ett mellanstort och två mindre sjukhus i Västra Götaland. Incidenserna över tid granskades för låg (0-7 dagar/år), omfattande (8-27 dagar/år), och hög sjukfrånvaro (≥ 28 dagar/år) för både kombinerade och separata yrkesgrupper. I samtliga fall delades vårdenheterna in i två kluster där incidenserna för sjukfrånvaro följde separata utvecklingsbanor för respektive kluster. Som en generell slutsats konstateras att skillnaderna mellan klustrens utvecklingsbanor var större för undersköterskor än för sjuksköterskor. Diskussionen avslutas med ett förslag om att undersköterskors arbetssituation borde uppmärksammas i högre grad